En tanke som slagit mig många gånger är hur min son skulle klara sig själv om SHTF när jag inte är hemma. Självklart skulle jag göra allt jag kan för att ta mig hem så fort som möjligt, men det kan ändå betyda flera dagar. Detta är givet att min sambo inte skulle vara hemma, så klart.
Min son är snart 16 år. En finnig tonåring som tillbringar mesta delen av sin vakna tid framför datorn eller sitt PS4. Han har inga större fritidsintressen utanför ”datorvärlden” och är rätt ointresserad av sin omvärld. Dessutom har han väldigt begränsad förståelse kring hur vårt samhälle fungerar och är uppbyggt. Det kan låta som att jag har uppfostrat honom dåligt, och det låter jag andra döma, men det är inte så att jag inte pratar med honom om krisberedskap och liknande. Han vet mycket väl om att jag har ett förråd med allt som kan tänkas behövas för att klara sig, men han har varit helt ointresserad att lära sig hur sakerna fungerar.
Beroende på vad som hänt så kommer han som minst att ställas inför fyra dilemman. Det första är att försöka få tag i mig eller någon annan i hans närhet. Detta behöver inte vara ett problem eftersom att det, med lite tur, kommer att finnas mobiltäckning under de första timmarna. Frågan är bara om han skulle inse allvaret så länge det går att ringa. Annars kommer han på annat sätt att behöva få tag på information. Om mobiltäckningen är nere och det fasta bredbandet inte fungerar måste han hitta en annan informationskälla än internet. Radion i köket går på nätström, så även om han visste hur man använder den skulle den inte fungera. Att det finns flera batteridrivna radios i förrådet måste han alltså upptäcka själv.
Nästa bekymmer kommer att bli mat. Återigen vet han att vi har mat i förrådet, men jag tror ändå att han till en början kommer att ta av vad som finns ”uppe” som går att äta utan tillagning. Detta kanske fungerar en dag. Sedan måste han ner i förrådet för att få mat. Om han nöjer sig med att äta kall korv och ravioli eller försöka värma maten vet jag så klart inte. Men om han ska värma maten måste han lära sig hur ett spritkök fungerar.
För det tredje måste han kunna dricka. Detta är väldigt enkelt eftersom merparten av vattenlagret idag står inomhus just nu. Bara att hälla upp och dricka. Sedan om han förstår att det går att hälla vatten i toaletten för att ”spola” är en helt annan femma.
Till sist kommer vi till ljus och värme. Ficklampor dräller det av i mängder så det bör inte vara ett större problem. I förrådet är det också lätt att hitta batterier om de skulle ta slut. Värre är det med värmen. Min gissning är att han inte kommer att försöka använda varken fotogenvärmare eller värmeljus utan klä på sig mer kläder istället.
Summa summarum så bör han klara sig tills jag kan ta mig hem. De första dagarna kommer inte att vara de värsta i ett SHTF. Men det betyder inte att jag känner mig nöjd. Antagligen kommer jag att tjata hål i huvudet på honom kring krisberedskap innan han flyttat hemifrån och förhoppningsvis kommer i alla fall något att fastna.
Ja, en klar källa till oro. Själv har jag 3 barn mellan 2 och 8. Bara tanken på SHTF en vardag när vi föräldrar är på jobbet får det att knyta sig i magen. 4 mils promenad hem från jobbet är inget man gör i en handvändning.
Ett tips ang din 16 åring är att skriva en enkel punktlista över mat, vatten och värme med tydliga instruktioner om var allt finns och hur det fungerar. Tejpa upp på insidan av etta skafferi eller matskåp.
Köp honom The Divison till PS4 och när han spelat ett tag förklarar du krisberedskap i verkligheten 😉 Men spola genom att hälla vatten i toaletten – vore inte det ett onödigt slöseri med rent vatten? Med tanke på att man inte vet hur länge ström-(/vatten-) avbrottet kommer att vara. Hade man hus nära sjö eller hav kunde man spola med smutsigt vatten, men i lägenhet kanske man borde göra nummer 2 i soppåsar.
Man försöker att lära dem vad man kan, vad som går och vad de är redo att ta till sig. Mitt barn nr 2 bor fortfarande hemma (19 år) och kan laga mat, vet ungefär vad vi har hemma, kan använda ett spritkök, mm – men som du redan konstaterat, hur länge tar det innan de fattat att det är en krissituation? Om jag ”bara” är på jobbet så är jag hemma inom 20 min, men om jag är på tjänsteresa så vet jag inte hur jag ska ta mig hem (tid kommer det att ta i alla fall). Vi har åtminstone pratat om att om något allvarligt händer så tar vi oss ut ur stan och hem till mormor och morfar. Bara att hoppas att så mycket som möjligt fastnat.
Han låter som en typisk 16-åring tycker jag. Fortsätt tjata, ett och annat fastnar säkert och man kan bli förvånad över handlingskraften när det behövs 🙂
Jag har kört en veckas fjällvandring med ett barnbarn i taget. Packa en bug – out ryggsäck och inte glömma något. Välja mat som går att fixa med en kastrull. Bo i tält. Laga mat själv med gasköket. Rena vatten (behövs egentligen inte.) Gräva ner nr 2. Gå med packning ca en mil om dan. Jag är väldigt lat och låter barnet fixa. Ålder 8 – 10 år, tjejer hittills.
Bra övning.