Självförsörjande på mat #prepperSE

Eftersom jag just nu inte kan göra något praktiskt när det kommer till min egen matproduktion, kan jag i alla fall göra något teoretiskt. Min strävan efter självförsörjning av livsmedel kommer från flera olika hålla. Givetvis är det en nödvändighet om man vill klara sig längre än man har konserver på hyllan, men det är också en grundsten om man strävar efter att gå off-the-grid och bli självförsörjande.

Så hur mycket mat måste produceras för en människa ska kunna leva på det under ett år? Till att börja med måste man ta reda på hur mycket energi sagd människa behöver per dag. Då denna uträkning kommer vara till för mig är det bara rimligt att jag utgår från mitt eget energibehov som är ca 2500 kcal per dygn. Detta är samma antal kalorier jag räknar med i min inventeringslista, så det håller det hela konsekvent.

Nästa steg är att ta reda på vad jag kan och vill producera, samt hur mycket kalorier dessa råvaror ger per 100 gram. För att göra detta enkelt valde jag ett fåtal ingredienser som jag dels tror mig kunna odla och dels skulle kunna äta varje dag, fullt medveten om att det finns tusentals andra saker att välja på.

Höns och en tupp.

Kaninkött 125 kcal
Ägg 141 kcal
Kyckling 198 kcal
Getmjölk 66 kcal
Getkött 109 kcal
Getost 345 kcal
Potatis 79 kcal
Morötter 36 kcal
Palsternacka 71 kcal
Lök gul 39 kcal
Rödbeta 51 kcal
Kålrabbi 29 kcal
Gröna bönor 30 kcal
Majrova 35 kcal
Kålrot 37 kcal

När det nu finns lite siffror att tillgå behöver jag ta reda på hur mycket kött varje djurslag kan producera. Som vanligt beror det på en massa olika faktorer, men jag måste ju gå på någonting. Vad jag kan läsa mig till är slaktvikten på en get 10-12 kg varav 25-30 % är ben. Här räknar jag med runt 7,5 kg kött per djur. För en kyckling/höna 0,5 kg kött och för en kanin ca 1,3 kg. Kaniner och kycklingar har jag i alla fall egen erfarenhet av vad det genererar i köttproduktion.

Så lång allt väl. Då återstår att komponera lite måltider av dessa råvaror. För att hålla det hela enkelt består dessa av tre grytor och en frukost. Kom ihåg att detta är ett räkneexempel och inte vad jag faktiskt planerar att äta resten av mitt liv!

New Zeeland Red

Frukosten:
Ägg kokt 150 gram
Getmjölk 200 gram
Getost 100 gram
Kcal: 562

Getgrytan:
Getkött 150 gram
Potatis 200 gram
Palsternacka 100 gram
Lök gul 50 gram
Kålrabbi 100 gram
Gröna bönor 100 gram
Majrova 100 gram
Kålrot 100 gram
Kcal: 1125

Kaningrytan:
Kaninkött 150 gram
Potatis 200 gram
Morötter 100 gram
Palsternacka 100 gram
Lök gul 50 gram
Kålrabbi 50 gram
Gröna bönor 50 gram
Kcal: 875

Kycklinggrytan:
Kyckling 150 gram
Potatis 200 gram
Morötter 100 gram
Lök gul 50 gram
Rödbeta 100 gram
Kålrabbi 100 gram
Majrova 100 gram
Kcal: 1000

Sedan lade jag in alla måltider i matkalkyl.se över en vecka där frukosten var samma varje dag och sedan alternerade jag mellan de övriga rätterna till lunch och kvällsmat. Detta ger då ett snitt på 2565 kcal per dygn. Toppen! Hur ser då näringsvärdet ut när det gäller vitaminer och mineraler för denna vecka? I tabellen nedan (som kommer förstöra designen på bloggen) ser vi att det ser riktigt, riktigt bra ut!

Datum Vitamin A (Retinolekvivalenter) (µg) RDI 800 Retinol (µg) beta-Karoten (µg) Vitamin D (µg) RDI 5 Vitamin E (mg) RDI 12 Vitamin K (µg) RDI 75 Vitamin B1 (Tiamin) (mg) RDI 1.1 Vitamin B2 (Riboflavin) (mg) RDI 1.4 Vitamin C (mg) RDI 80 Vitamin B3 (Niacin) (mg) RDI 16 Niacinekvivalenter (mg) Vitamin B6 (mg) RDI 1.4 Vitamin B12 (µg) RDI 2.5 Fosfor (mg) RDI 700 Folat (µg) RDI 200 Jod (µg) RDI 150 Järn (mg) RDI 14 Kalcium (mg) RDI 800 Kalium (mg) RDI 2000 Magnesium (mg) RDI 375 Selen (µg) RDI 55 Zink (mg) RDI 10
2017-10-08 1652.5 (207% rdi) 757.5 9110.5 3 (60% rdi) 14.2 (118% rdi) 70 (93% rdi) 1.5 (133% rdi) 2.4 (173% rdi) 283 (354% rdi) 40.4 (253% rdi) 66.4 3.5 (247% rdi) 22.8 (913% rdi) 1904.5 (272% rdi) 634.5 (317% rdi) 194.5 (130% rdi) 13.6 (97% rdi) 830 (104% rdi) 5437 (272% rdi) 351 (94% rdi) 83.2 (151% rdi) 15.4 (154% rdi)
2017-10-07 1688.5 (211% rdi) 795 9090.5 4.6 (93% rdi) 16.2 (135% rdi) 70 (93% rdi) 1.5 (132% rdi) 2.5 (179% rdi) 308 (385% rdi) 32.2 (201% rdi) 57.6 3.1 (219% rdi) 8.8 (350% rdi) 1846 (264% rdi) 664.5 (332% rdi) 195 (130% rdi) 12.4 (88% rdi) 839 (105% rdi) 5518.5 (276% rdi) 362.5 (97% rdi) 83.3 (151% rdi) 15.9 (159% rdi)
2017-10-06 2538.5 (317% rdi) 799.5 17599.5 5.2 (105% rdi) 16.5 (138% rdi) 66 (88% rdi) 1.3 (115% rdi) 2.2 (159% rdi) 219 (274% rdi) 37.5 (234% rdi) 62.7 3.4 (240% rdi) 20.2 (809% rdi) 1771.5 (253% rdi) 547.5 (274% rdi) 204.5 (136% rdi) 12 (85% rdi) 775 (97% rdi) 4883 (244% rdi) 316 (84% rdi) 86.4 (157% rdi) 12.2 (122% rdi)
2017-10-05 1652.5 (207% rdi) 757.5 9110.5 3 (60% rdi) 14.2 (118% rdi) 70 (93% rdi) 1.5 (133% rdi) 2.4 (173% rdi) 283 (354% rdi) 40.4 (253% rdi) 66.4 3.5 (247% rdi) 22.8 (913% rdi) 1904.5 (272% rdi) 634.5 (317% rdi) 194.5 (130% rdi) 13.6 (97% rdi) 830 (104% rdi) 5437 (272% rdi) 351 (94% rdi) 83.2 (151% rdi) 15.4 (154% rdi)
2017-10-04 1688.5 (211% rdi) 795 9090.5 4.6 (93% rdi) 16.2 (135% rdi) 70 (93% rdi) 1.5 (132% rdi) 2.5 (179% rdi) 308 (385% rdi) 32.2 (201% rdi) 57.6 3.1 (219% rdi) 8.8 (350% rdi) 1846 (264% rdi) 664.5 (332% rdi) 195 (130% rdi) 12.4 (88% rdi) 839 (105% rdi) 5518.5 (276% rdi) 362.5 (97% rdi) 83.3 (151% rdi) 15.9 (159% rdi)
2017-10-03 2538.5 (317% rdi) 799.5 17599.5 5.2 (105% rdi) 16.5 (138% rdi) 66 (88% rdi) 1.3 (115% rdi) 2.2 (159% rdi) 219 (274% rdi) 37.5 (234% rdi) 62.7 3.4 (240% rdi) 20.2 (809% rdi) 1771.5 (253% rdi) 547.5 (274% rdi) 204.5 (136% rdi) 12 (85% rdi) 775 (97% rdi) 4883 (244% rdi) 316 (84% rdi) 86.4 (157% rdi) 12.2 (122% rdi)
2017-10-02 1652.5 (207% rdi) 757.5 9110.5 3 (60% rdi) 14.2 (118% rdi) 70 (93% rdi) 1.5 (133% rdi) 2.4 (173% rdi) 283 (354% rdi) 40.4 (253% rdi) 66.4 3.5 (247% rdi) 22.8 (913% rdi) 1904.5 (272% rdi) 634.5 (317% rdi) 194.5 (130% rdi) 13.6 (97% rdi) 830 (104% rdi) 5437 (272% rdi) 351 (94% rdi) 83.2 (151% rdi) 15.4 (154% rdi)

Värt att notera här är att jag inte räknar alls på att ta tillvara på hela djuret, utan bara köttet. Givetvis kommer inälvor att tas tillvara och ätas, vilket kommer ge extrema tillskott av nästan alla ovan vitaminer och mineraler. Den som är nyfiken kan läsa lite mer här.

Med hjälp av hur mycket av varje råvara som går åt kan jag nu äntligen svara på frågan hur mycket som går åt. Svaret per år är:

39 kg kaninkött (30 djur)
54,6 kg ägg
31,2 kg kycklingkött (63 djur)
72,8 kg getmjölk
39 kg getkött (5 djur)
36,4 kg getost
145,6 kg potatis
46,8 kg morötter
52 kg palsternackor
36,4 kg gul lök
20,8 kg rödbetor
59,8 kg kålrabbi
39 kg gröna bönor
46,8 kg majrovor
26 kg kålrötter

Detta är, åter igen, bara ett teoretiskt experiment. Men det ger en fingervisning. Nästa steg blir att räkna vidare på hur allt ska gå ihop, hur många djur som behövs av varje djurslag och kön, hur mycket areal som går åt till att odla allt ovan och hur mycket areal som går åt till att odla foder och bete. Givetvis kan mycket av hushållsavfall användas som foder.

Kontentan, som jag ser det, är att det inte på något sätt är omöjligt att få ihop det rent teoretiskt. I praktiken däremot, det är en helt annan sak.

Annonser

Veckorna som gått (74) #prepperSE

Tänkte återuppta mina små uppdateringsinlägg igen. Det var ett tag sedan, men nu kör vi på igen.

Till att börja med fortgår allt någorlunda enligt plan. Saker tillkommer, saker faller bort. Som det ska vara. Den kanske största förändringen är att jag äntligen fått tummen ur och börjat sätta ihop en riktig Bug-Out Bag (BOB). I bilen och med mig har jag alltid min Get Home Bag, vilken är fylld med massa bra saker. Denna vill jag ha kvar, vilket någonstans betyder att jag måste skaffa ännu en uppsättning av vissa saker som jag idag har i min GHB. Exakta detaljer är fortfarande inte satta, där av ”börjat sätta ihop”.

För övrigt fortsätter preppandet av BOL Norr. Detta sker i etapper där jag i lägenheten bunkrar sådant som behövs tills det är tillräckligt att fylla en bil, sedan fraktas det upp. Jag vet att jag lovat mig själv att sluta fokusera på mat, men med Zapad17 som närmar sig med stormsteg känns det ändå bättre med lite extra.

På tal om mat så var jag tvungen att dubbelkolla mina uträkningar eftersom jag på något sätt missat att jag fyllt i beräkningen för två personer och inte en. Detta resulterade vips i att jag hade dubbelt så många dagars mat mot vad jag gått och trott. Givetvis bidrar ju detta till det helt onödiga i att fortsätta fylla på matförråden. Suck. Således kommer, åter igen, fokus ligga på allt annat än mat (mental note: GLÖM INTE DETTA, PUCKO!).

Och det är ju inte direkt så att det inte finns annat att lägga resurser på. Om allt går som det är tänkt så ska en stor laddning ved komma på plats de närmsta veckorna. Detta är kanske den enskilt största bristen just nu. Även om skogen är full av träd är det inte riktigt så enkelt som att bara fälla, kvista och klyva. Ved ska också torkas. Nu kan jag nog säkert hitta fallna träd som redan är någorlunda torra att använda vid en kris, fast det vore ju bra att redan ha detta ombesörjt.

Till sist vill jag verkligen rekommendera Svensk Preppers inlägg ”När kriget kom till byn”. En mycket bra ögonvittnesskildring från kriget i Bosnien och hur det påverkade civilbefolkningen. Marsch in och läs!

Det kokar ner till siffror #prepperSE

Vi börjar med matematik. Vänligen slå upp sidan 72 i matteboken. Dagens beting står på tavlan.

Rent teoretiskt kan man bryta ner sitt preppande till siffror. Det är grundläggande matematik och inte svårt alls. Allt som krävs är lite förutsättningar som gäller just dig och de du preppar åt. Sedan är det bara att räkna (miniräknare är tillåtet). Men det är inte därför jag skriver detta, eftersom jag är övertygad att alla som läser här är kapabla att själva räkna ut sådant. Nej, det handlar om vad som händer när man vill hjälpa någon eller några som man inte planerat för initialt.

Låt oss börja med ett exempel, så det blir lättare. Ponera att du har 1 miljon kalorier mat i förrådet. Det blir 400 dagars mat om man äter 2500 kalorier per dag. För en familj på 4 blir det 100 dagars mat. Ja, jag vet att alla inte äter 2500 kalorier per dag. Men när skiten träffar fläkten kommer din bästa vän, som inte har något alls, och du vill givetvis hjälpa din vän. Nu är ni 5 personer som delar på förråden. Förrådet kommer nu att räcka i 80 dagar.

Beroende på hur man väljer att se på saker och ting kan man antingen resonera som så att familjen om 4 personer nu fått 20 dagar mindre att leva eller att man räddat en människa i 80 dagar. Jag lägger ingen värdering i själva handlingen, men rent matematiskt räcker så klart maten en kortare tid ju fler magar den ska fylla. Kommer det en hel familj på 4 personer som du väljer att dela ditt förråd med halveras givetvis tiden matlagret räcker. Försöker du hjälpa 96 personer (hela kvarteret?) räcker maten en dag. Det samma gäller givetvis vatten, medicin och förbrukningsartiklar.

Att vara medveten om detta och göra en bedömning kommer gissningsvis vara mycket svårt vid en krissituation (beroende på omfattning). Givetvis vill man hjälpa sina medmänniskor. Frågan är var gränsen går för givmildheten och vad som är rimligt. Hade jag möjligheten, rent ekonomiskt och praktiskt, skulle jag göra mitt förråd så stort det bara gick. Men nu har jag inte den kapaciteten. Alltså måste jag prioritera, liksom alla andra. Lika självklart som jag ser det att försöka hjälpa andra, lika självklart anser jag det också vara att värna om mig själv och mina närmsta först. Detta är min åsikt och min förutsättning för mitt preppande.

Allt ovan är sant så länge alla parametrar är statiska. Lyckligtvis är inte verkligheten statisk och fyrkantig. Det går till exempel att äta lite mindre för att få maten att räcka lika länge. Men framför allt går det att tillföra mat i efterhand i form av jakt, fiske, odling etc. Lika så kan nytt vatten tillföras genom rening. Genom att låsa sig vid ett statiskt förråd sett ur ett rent statistiskt perspektiv riskerar man att ställa till problem som ännu inte finns. Nyckeln till överlevnad ligger inte enbart i att ha ett stort lager utan att även kunna tillföra, komplettera, improvisera och anpassa sig.

Nästa växel #prepperSE

Äntligen. Nycklarna är inlämnade till den gamla lägenheten och allt är äntligen klart. Som en konsekvens blir nu äntligen min ekonomi betydligt bättre. Vilket i sin tur leder till mer frigjorda resurser att lägga på BOL Norr och mitt preppande. Och resurser kommer att krävas.

Precis som Marianycklar skriver så kommer även jag att lägga in en överväxel som faller utanför ramen för den ursprungliga planen. Exakt hur mycket mer jag kan göra återstår att se, men som det ser ut kommer mängden torrvaror att fortsätta att utökas i snabbare takt än tidigare. Anledningen till detta är att torrvaror är relativt billigt och enkelt att förvara (jag har ju min PET-fetish).

Samtidigt som detta sker ska jag sätta mig ner och börja prioritera min att-göra-lista. Det finns saker som är lite av karaktären nice-to-have och jag tror det är dags för en krass rannsakning. Jag kommer att få en hel vecka i BOL Norr och då känner jag att jag behöver ha en klar plan för hur jag på smartast sätt kan utnyttja denna till att få så mycket som möjligt gjort inom en given budget. Vad jag vill få ut är maximal resiliens inför kommande halvår.

Varför detta just nu? Jag hatar att låta mystisk eller hemlighetsfull och om jag fick skulle jag gärna dela med mig av allt jag kunde komplett med källor. Tyvärr kan jag inte det, då jag lovat att inte dela med mig av viss information. Inte bara för att jag lovat, vilket i sig är skäl nog, men för att det även kan spåras till källan vilket skulle få otrevliga konsekvenser för mina kontakter. Ni får helt enkelt välja hur ni vill värdera informationen själva. Avfärda det som anekdoter eller ren lögn om det känns bättre.
Ett antal, oberoende av varandra, individer inom olika delar av offentlig förvaltning har under den senaste tiden valt att antingen säga upp sig och/eller valt att flytta från städer ut ”på landet”, samtidigt som de börjat preppa (även om alla inte använt just det ordet). Samtliga har med mer eller mindre samma formuleringar konstaterat att ”det är på väg att gå åt helvete på riktigt”.

Hade det enbart varit människor som var trötta på sina jobb hade det varit en sak. Men att agera på sin oro är något helt annat. Uppenbarligen ser dessa människor något som gjort dom så pass oroliga att de väljer att flytta. Åter igen, detta är inte bevis för att något kommer att gå åt skogen. Kanske är det bara slumpen och sammanträffanden. Allt jag vet är att ett antal människor med insyn i olika områden väljer att agera, inte bara tala om problem. Detta är allt jag kommer att säga om detta.

Kostnader för prepping #prepperSE

Det finns en hel del missuppfattningar kring prepping. En av de kanske vanligaste, och samtidigt mest felaktiga, är att det skulle vara dyrt. Jag har skrivit om detta ett antal gånger tidigare, men tänkte här försöka ta ett fågelperspektiv då detaljer oftast är väldigt individuella i sin krisberedskap.

En av de vanligaste frågorna jag får är hur mycket pengar jag lagt ner på mina prepps. Ärligt har jag alltid svarat att jag faktiskt inte har den blekaste aning. Men eftersom jag hade tråkigt en kväll satte jag mig ner och började räkna lite. Inte på allt, men på det som många verkar hänga upp sig på – maten.

Det första som de flesta tänker på när man pratar prepping eller krisberedskap verkar vara just mat. Ur ett behovsperspektiv är det egentligen en missriktad ambition då det finns andra saker som är betydligt viktigare, nämligen ren luft, skydd, värme, säkerhet och vatten. Ändå mat så dominerande. Kanske är det för att vi tar det andra för givet. Självklart är jag själv skyldig till samma misstag.

En tumregel från många amerikanska preppers är att ha minst en miljon kalorier per person i sitt matlager. Själv tycker jag den rekommendationen är lite oexakt eftersom du lätt kan köpa 250 kilo socker och så har du din miljon kalorier. Om du överlever på bara socker tvivlar jag starkt på. Dessutom räknar den rekommendationen på att varje person ska äta 1500 kalorier per dygn, vilket är på tok för lite för de flesta.

Nu råkar det vara så att jag har ganska exakt en miljon kalorier i mitt matförråd i BOL Norr. Så jag satte upp cirka priser per produkt i min inventarielista och vips så fanns där en totalsumma för vad det kostat att köpa. Den uppskattade summan landade på 9005 kronor. Detta är då enbart konserver och torrvaror. Känner man sig riktigt rik kan man ju alltid köpa frystorkad mat, men det är för mig bara en avlägsen dröm.

Med den siffran i bakhuvudet kan jag lätt konstatera att bygga ett matförråd inte är särskilt dyrt (relativt menat). Ännu billigare är det att se till att säkra sin vattenförsörjning. Det är bara att köpa ett antal 5/10/25-litersdunkar och fylla upp. Eller varför inte PET-flaskor som du istället för att gå med till pantmaskinen sköljer ur och fyller med vatten?

Vad är det då som är så dyrt med prepping? Trots allt vet jag att jag lagt ner väldigt mycket mer pengar än 9005 kronor på mitt förråd. Det enkla svaret är prylar (och i mitt fall även kostnaden för BOL Norr). Vill man så kan man givetvis hålla dessa kostnader nere genom att inte köpa premium märken. Jag hävdar fortfarande att en billig Morakniv fungerar lika bra som en tio gånger dyrare kniv, för en lekman. Men det är inte kostnaden för maten eller vattnet som är det som kostar mycket pengar.

Vad fan håller jag på med? #prepperSE

Frågan är berättigad. Inte så mycket varför utan vad. Eller kanske är det relevant att även fråga varför? Givetvis är utgångspunkten att hålla en god krisberedskap. Det är ju kärnan i prepping – att vara förberedd. Men jag fastnar i definitioner och semantik.

Egentligen kanske det är helt meningslöst att leta etiketter att sätta på sig själv, andra gör det så bra ändå. Vad jag försöker sätta ord på är mitt mål och min riktning. Vad jag kommit fram till är att mitt personliga mål inte egentligen är ”att bli en prepper”. Dels för att jag nog vågar sticka ut hakan och faktiskt hävda att jag redan är det, men dels för att preppingen i sig inte är mitt mål.

Som jag skrivit så många gånger tidigare har målet varit att bli fri. Vi kan gå in i en djup filosofisk och politisk diskussion vad som är frihet, men det kan vi spara till en annan dag. Istället tänker jag krasst konstatera att frihet för mig, personligen, är att själv styra över mitt liv utan någon annan som lägger sig i, utan utomstående krav och att kunna leva ett liv jag finner meningsfullt och i harmoni med mig själv och min omgivning.

För mig handlar det om en kombination av prepping, survivalism, självhushåll, liberala ideal, miljötänk, nyfikenhet och en gnutta trots. En längtan till ett enklare liv, utan några idealiska, utopiska och euforiska linser på kameran. Med ”ett enklare liv” menar jag det bokstavlig talat. Enklare behöver inte betyda mindre arbete, men en annan form av arbete. Jag hugger hellre ved en hel dag åt mig själv till vintern än jobbar en hel dag på ett lönearbete åt någon annan. Ja, jag vet att jag får lön, men det för med sig massor med annat (skatt, moms, arbetsgivaravgifter etc). Om jag hugger ved en hel dag kommer ingen och kräver mer än hälften av vedhögen.

Här ska det förhoppningsvis bli odlingar – sen.

Men vad är det slutgiltiga målet? När jag sätta mig på verandan i en gungstol, andas ut och känna att jag är nöjd? Jag är rädd att svaret är ”aldrig”. Det kan bara vara en fix idé som efter ett eller ett par år framstår som ett riktigt stort snedsteg, men om jag inte provar så kommer jag aldrig att med säkerhet veta. Att ge upp och inte ens försöka misstänker jag skulle gräma mig mer än att ha provat och misslyckats.

Jag vill vakna upp, få fart på elden, ta med hunden ut och mata hönsen, kaninerna och getterna. Gå in och äta några nyplockade ägg och kanske ta en kopp kaffe. Jag vill se killingar skutta och leka. Vattna och rensa odlingar. Röja sly i skogen. Hugga ved. Torka, sylta, syra, rimma, röka. Laga, lappa och förbättra. Ta tag i vad som krävs och vad som känns roligt. Att lära mig allt jag inte inte ens vet att jag inte kan. Att kunna gå och lägga sig och tänka ”idag fick jag mycket nyttigt utfört”.

Samtidigt är jag inte naiv. En framtid består långt ifrån av soliga sommardagar. Det kommer vara kallt, mörkt, blött och tungt. Men det är ju livet oavsett var man befinner sig i Sverige. Vad jag vet är att jag inte blir lyckligare av att sitta i en lägenhet eller i en villa i ett villakvarter. Jag är inte lyckligare för jag har ett välbetalt jobb i en storstad.

Kanske är det slutgiltiga målet att få bygga upp något värt att lämna i arv. Något som fungerar, som lever med livets cykler, som föds, växer och dör. Något som nästa generation kan ta över, förhoppningsvis förstå och leva vidare i. Någon kommer säkert att komma till samma insikter som jag, tids nog. Är det inte min son, kanske det är någon av mina systerdöttrar. Men jag tror nog att svaret på frågan ”vad fan jag håller på med” är att försöka skapa något för framtiden – oavsett vilken framtid vi går till mötes.

Små konsekventa steg #prepperSE

En flytt kan vara ett bra tillfälle till nystart på olika sätt. För mig blev flytten från huset till lägenhet ett tillfälle att rensa ut en massa ”skräp”, vilket har gjort att flytt nummer två kommer att gå oändligt mycket lättare. Något som dock måste åtgärdas är avsaknad av en solid krisberedskap i mitt nya hem.

Vid det här laget har jag rätt bra koll på vad och hur mycket jag behöver. Dessutom har mitt halvår på konserver gett mig nyttiga lärdomar över exakt vilken mat jag faktiskt står ut med i längden. Sedan flytten från huset har jag haft som mål att ha ett förråd för ungefär en vecka i lägenheten. Då räknar jag inte med färskvaror. I praktiken betyder det även att jag underhåller och roterar två olika förråd; i lägenheten och i BOL Norr.

Vad jag tagit med från gamla lägenheten är ”prylar”. Sovsäckar, ficklampor, spritkök med bränsle, tändare och tändstickor, vattenfilter, skydd (nej, jag tänker inte specificera närmre), värmeljus, batterier och lite annat smått och gott. Detta kommer gott och väl att räcka för att vädra ut en kortare kris. Vatten har jag dels i fryst form i PET-flaskor och dels i dunkar, totalt ungefär 50 liter. Kvar är mat, vilket sakta byggs upp med den enkla principen en konserv i taget.

Tänker man långsiktigt och lyckas vara konsekvent är det inga som helst problem att för en billig peng bygga upp en personlig krisberedskap som räcker en vecka eller mer. Det handlar mer om att komma ihåg att köpa den där extra konserven eller vad som nu behövs anskaffas – ett mindset. Kostnaden blir väldigt låg per köptillfälle bara man är konsekvent. Mitt veckoförråd av mat jag nu har i den nya lägenheten kostade totalt 300 kronor. Är man riktigt fattig kan man slå ut det på tio månader och lägga 30 kronor per månad eller 20 månader med 15 kronor per månad. Det spelar ingen roll, så länge du håller dig till planen. Har man istället 300 kronor att lägga så kan man lösa det hela på en förmiddag.

Prepping behöver varken svårt eller dyrt. Det handlar med som så mycket annat att börja, komma igång, lyfta på rumpan och faktiskt göra något. När du ändå ska handla till nationaldagsfirandet, kom ihåg den där tjatande preppern på internet och stoppa en konserv extra i kundvagnen, men tänk inte att ”det kan jag lösa sen”. Ty sen kommer att vara för sent.