SHFT-scenarier

Kärnvapenkrig mot Sverige

Bakgrund

War. War never changes.
– Fallout

Sedan USA detonerade de två första kärnvapenladdningarna över Japan under andra världskriget har det aldrig används några kärnvapen i en väpnad konflikt. Anledningen har dels varit teorin om MAD (Mutually Assured Destruction) och teorin om en nukleära vinter. MAD betyder att om USA skulle anfalla Sovjetunionen,eller tvärt om, med interkontinentala kärnvapen skulle den andra parten hinna avfyra sina egna interkontinentala kärnvapen och på så sett skulle båda parter bli utplånade. Hand i hand med MAD går också teorin om den nukleära vintern som skulle följa i spåren av ett fullskaligt kärnvapenkrig. Således skulle det vara omöjligt för någon part att starta ett globalt kärnvapenkrig.

Problemet
Dock visar det sig att allt ovan inte helt stämmer. Teorin om den nukleära vintern är inte annat än en teori som ivrigt anammats av både Sovjetunionen och fredsrörelsen i väst. Att alla världens kärnvapen skulle kunna utrota mänskligheten flera gånger om förutsätter att alla människor befinner sig på samma plats som där kärnvapnen detonerar. Dessutom är förutsättningarna i modellerna gällande askmolnens varaktighet och spridning starkt ifrågasatta.

Det visar sig också att t.ex Sovjetunionen aldrig planerade annat än för ett kärnvapenkrig under det kalla kriget. Denna doktrin ligger fortfarande till stor del kvar i dagens Ryssland. Att använda kärnvapen som de-eskalerande metod är också något som är fullt uttalat från Rysk sida. Att USA och NATO skulle starta ett kärnvapenkrig är dock mindre troligt, men inte uteslutet om man anser att det inte finns något annat taktiskt val än en preemtiv attack. Med tanke på läget i Ukraina kan den konflikten lätt eskalera till ett skymningsläge.

Att Sverige skulle kunna hålla sig neutral i en konflikt mellan Ryssland och NATO är bara naivt att tro. Varken Sovjetunionen eller Ryssland har någonsin sett Sverige som neutralt. I alla planer som framkommit har Sverige alltid räknats till NATO. Det spelar ingen roll hur mycket vi pratar om neutralitet och alliansfrihet. Ser en fiende oss som en del av en allians kan vi inte annat än att räkna med att bli behandlade som en del av denna av en fiende.

Centralt i alla scenarier ligger Gotland. Den som besitter Gotland kan kontrollera hela Östersjön, och mer där till, med hjälp av avancerat luftvärn, kryssningsrobotar och flygvapen. Kan Ryssland ta Gotland innan de gör en ansats mot t.ex Baltikum eller Polen förnekas NATO sjö och luftvägar för att undsätta sina allierade. Omvänt kan man också ponera att NATO helt sonika går in och tar Gotland just för att förhindra att Ryssland får detta övertag.

Konsekvenser

Från Om kriget kommer. Publicerat på Skymningsläge.

Skulle Ryssland välja att anfalla Gotland som en del i ett större skede kan vi vara ganska säkra på att svenska militära mål kommer att bombas. Har vi tur sker det med konventionella vapen, har vi otur går Ryssland all-in och använder kärnvapen. Råkar man bo i närheten av ett (av Ryssland uppfattat) militärt strategiskt mål kommer du att i bästa fall drabbas, i värsta fall inte överleva. Lars Wilderäng på bloggen Cornucopia har på Nukemap placerat ut troliga mål och du kan själv se konsekvenserna av ett sådant scenario.

Konsekvenserna stannar dock inte bara vid de direkta skadorna orsakade av kärnvapenexplosionerna och de indirekta skadorna via radioaktivt nedfall. Då Sverige angrips militärt kommer hela vårt samhälle att skakas i grunden. Fienden kommer inte att nöja sig med att detonera kärnvapen. För att få ut största möjliga effekt kommer troligtvis sabotageförband att slå ut strömförsörjning, radio- och telekommunikation och transportleder. Hamnar kommer att mineras och flygplatser att bombas. Internetförbindelser till kontinenten kommer att slås ut. Vi kommer, som civilbefolkning, att bli isolerade.

Exakt hur det geopolitiska och militärstrategiska spelas ut låter jag andra spekulera vidare i. För civilbefolkningen handlar det nu om att försöka överleva i en postnukleär värld där stora områden är radioaktivt kontaminerade. Idag saknas den till och med den mest grundläggande kunskapen om hur man skyddar sig mot radioaktiv beläggning. Förr kunden man läsa sig till informationen i t.ex ”Om kriget kommer”. Dagens medelsvensk kommer troligen, felaktigt, att dra slutsatsen att allt är förlorat och helt sonika ge upp. Nidbilden att det inte går att överleva ett kärnvapenkrig är djupt rotad. Moralen i samhället kommer initialt att vara på så låga nivåer att apati kanske kommer närmst att beskriva situationen. Därför är det otroligt viktigt att själv inte dras med i en slags kollektiv depression.

Som prepper får man förbereda sig på att kunna klara sig i ett skyddsrum, källare eller annat skydd under 2-4 veckor utan att alls lämna sitt skydd. Därefter har förhoppningsvis radioaktiviteten gått ner så pass mycket att man kan vistas kortare stunder utomhus utan att riskera att få bestående skador. Viktigt blir, förutom mat, vatten, medicin och sanitet, att kunna tillhandahålla information via t.ex radio. Vidare kan man se till att ha Kaliumijodid för att skydda sköldkörteln från att ta skada av strålning. Till sist kan man se till att läsa på och införskaffa kunskap kring vad som kan väntas vid en kärnvapenexposition och hur man bäst agerar för att maximera chanserna att överleva.

Gräv fort. Gräv djupt.

 

Ekonomisk kollaps

Först ut i min serie med SHTF (Shit Hit The Fan) scenarion är den ekonomiska kollapsen. Fokus kommer att ligga på hur dollarn kollapsar och tappar sin status som största reservvaluta. Att den svenska kronan kollapsar är förstås möjligt och konsekvenserna skulle vara enorma för Sverige och oss som bor här, men vid en dollarkollaps berörs i princip hela världen, Sverige inkluderat.

Detta är ett tänkbart scenario av många där vi ser en ekonomisk kollaps inträffa. Situationen är mycket komplex och väldigt svår att överskåda.

Bakgrund
Den amerikanska dollarn (USD) är världens mest kända, största och generellt gångbara valuta. Vad som historiskt gett dollarn sitt värde har varit att en USD har varit inväxlingsbar mot fysiskt guld, den så kallade guldmynt foten. Under åren har detta gradvis urholkats och den 15 augusti 1971 beordrade dåvarande president Nixon att dollarn inte längre var värd något guld alls. Vad som sedan dess ger dollarn sitt värde är tillit och psykologi, som med alla andra så kallade fiat-valutor. Den amerikanska militären har varit, och är fortfarande, en stor del av denna tillit och kan agera som garant för att försvara amerikanska ekonomiska intressen. Den amerikanska dollarn har varit så gångbar att den oftast varit högt värderad i länder med svag ekonomi och i princip alltid fungerat som betalmedel trots en annan inhemsk valuta.

Problemet
Grunden till problemet med den amerikanska dollarn ligger i den så kallade digitala sedelpressen. Federal Reserve (som för övrigt inte alls är federal eller statlig) kan helt godtyckligt trycka hur mycket dollar som helst och eftersom dollarn åtnjuter privilegiet att vara en reservvaluta påverkar detta inte nämnvärt dollarns värde – initialt. Mer dollar i omlopp betyder att den amerikanska staten skuldsätter sig. Varje dollar är egentligen en IOU (I oue you = jag är skyldig dig), en skuld sedel, med ett löfte att bli återbetalat med ränta. Sedan köper externa aktörer dessa dollar (amerikanska statliga värdepapper, statsskuldsväxlar) och blir lovade ränta.

Problematiken ligger givetvis i hur dessa ska kunna betalas tillbaka. För att kunna betala tillbaka en dollar med ränta behövs det skapas mer dollar, som i sin tur ska betalas tillbaka i framtiden med ränta. En omöjlig spiral att bryta. Den amerikanska statsskulden är i skrivande stund uppe i $17,894,944,500,000. För att läsa ut det: sjutton biljoner, åttahundranittiofyra miljarder, niohundrafyrtiofyra miljoner, femhundra tusen amerikanska dollar.

Det hade väl varit illa nog om den amerikanska statsskulden var så hög men minskade, men det gör den inte. Se nedan graf.

Vad vi ser är något som kan liknas vid en parabolisk ökning. Intressant att notera är också att statsskulden började öka efter 1971, efter att guldmynt foten lyftes. I grafen går också att utläsa att oavsett politiskt styre kan eller vill inte USA få ner statsskulden. Anledningen kan vara så enkel att varje dollar som skapas måste betalas med ränta. Åtstramningar och nedskärningar måste till och skattetrycket skulle säkert öka markant, något som är politiskt självmord i USA.

Detta kan givetvis inte fortsätta. Inflationen är en het debatt i USA och många tvivlar starkt på de officiella siffrorna och pekar istället på vardagliga varor (bensin, socker, mjöl, mjölk, kött) som stigit kraftigt i pris. Men nya USD måste skapas för att kunna betala ränta på statsskulden och sedan lånas det lite till för att ha råd med att löpande utgifter.

Tar man ner situationen på en privatekonomisk nivå blir det hela mer lättbegripligt. Tänk dig att du har belånat alla dina tillgångar till bristningsgränsen och för att nästa månad ha råd med att betala räntorna lånar du ännu mer pengar. Dessutom måste du låna pengar till att ha råd med mat, drivmedel, förskärningar etc. Ingen bank skulle godkänna ett sådant beteende.

I bakgrunden har vi också de så kallade BRICS-länderna; Brasilien, Ryssland, Iran, Kina (eng. China) och Sydafrika. Dessa har beslutat sig för att sluta använda den amerikanska dollarn vid handel. Just detta åsidosätter dollarn som reservvaluta, det som ger dollarn så stark ställning. Dessutom bunkrar dessa länders riksbanker guld i rekordfart. Allt för att ha en trygghet i sina ekonomier som inte är beroende av dollarn. BRICS-länderna är bland de största ägarna av amerikanska statsskuldsväxlar. Som grädde på moset har väldigt många länder stora mängder amerikanska dollar som valuta reserv.

Historiskt har väldigt få valutor i världen fungerat som reservvaluta längre än 100 år. Tittar man på grafen ser man att enbart Spanien och Storbritannien har lyckats längre, och då bara med några få år. Snittet är 94 år, precis så länge som USA åtnjutit detta privilegium. Varje år som går minskar den statistiska sannolikheten att den amerikanska dollarn kommer att fortsätta som reservvaluta.

Kollapsen
Hur en kollaps av dollarn skulle börja är svårt att sia om. Kanske säljer BRICS-länderna alla sina statsskuldsväxlar samtidigt i en koordinerad attack på dollarn för att införa en ny reservvaluta. Kanske tappar marknaden helt sonika förtroende för dollarn och säljer av sina dollar till fördel för andra valutor. Oavsett anledning är risken bedömt stor att dollarn kommer att tappa sin status som reservvaluta och då också sitt värde.

Nedan är ett fiktivt scenario hur det skulle kunna gå till vid en dollar kollaps.

Konsekvenser
Att ens försöka börja reda ut allt som händer vid en kollaps av dollarn är komplicerat, på gränsen till omöjligt. Vad man med stor sannolikhet kan gissa är att börserna skulle krascha runt om i världen. Valutamarknaderna skulle även dessa krascha. Räntorna skjuta i höjden när riksbanker runt om i världen försöker skydda sina egna valutor. Sedelpressar skulle gå på högvarv. Gissningsvis skulle detta följas av hyperinflation på många håll. För att förhindra panik kan man misstänka att världens ledare (G20 t.ex) samlas för att hitta en lösning och för att dämpa paniken. Gissningsvis finns det inte mycket att göra. Ett alternativ som föreslagits har varit att nollställa hela ekonomin och införa en global valuta.

Konsekvenserna på individuell nivå blir inte ett dugg bättre. Inte nog med att människor ser sina besparingar och pensioner försvinna på grund av inflation, det kommer inte att gå att ta ut kontanter från varken uttagsautomater eller från bankkontoret. För att förhindra en så kallad ”bank run” kommer restriktioner att införas för att inte urholka bankernas garantier för utlånade pengar (vilket ditt sparkapital är). Detta hände både på Cypern och i Argentina, där ett max-tak sattes för hur mycket pengar du kunde ta ut. För att strö salt i såren har nu i princip hela Euro-zonen (Sverige inkluderat) bestämt att vid en ekonomisk kris ska sparade tillgångar (t.ex dina pensionspengar) kunna tas för att garantera bankerna likviditet, en så kallad ”bail-in”.

Företag kommer att gå i konkurs. Arbeten kommer att försvinna. Sociala skyddsnät fallera. Den statliga insättningsgarantin kommer eventuellt att finnas kvar, men vad spelar det för roll om kronans köpkraft har minskat med 80-90%?

Kommunikationer i form av data och teletrafik kommer först att få försämrad kvalitet, sedan bli sporadisk för att helt upphöra. Dessa system kan inte klara sig själva utan att en mindre armé av mänskliga tekniker hela tiden underhåller infrastrukturen. Teknikerna kommer inte att gå till jobbet om det inte är lönt att arbeta.

Transporter kommer att stanna när chaufförer inte får betalt. Samma sak gäller egentligen de flesta arbeten. Vem vill gå till ett arbete och arbeta i princip gratis? Detta betyder också konsekvenser för samhällskritiska funktioner som sjukvård, polis, brandkår, militär etc. El och vattenförsörjning kanske håller igång en vecka eller två, men sedan kommer även dessa att fallera då varken arbetskraft eller råmaterial finns att tillgå. Den som tror att staten kommer att gå in och garantera alla samhällskritiska funktioner kommer att få sig ett bryskt uppvaknande. Inget staten kan erbjuda som finns inom statens ägo kommer att vara värt något. Möjligen hade staten kunnat byta mat mot arbete om beredskapslagren fanns kvar, vilket de inte gör.

På tal om mat kommer denna att försvinna inom två dygn. Utan transporter finns det inte mer mat i affärerna än att den räcker för 1-2 dagar tack vare just-in-time. Sedan måste hyllorna fyllas på. Detta förutsätter dessutom att du har några kontanter att handla för och att du har tillräckligt mycket i och med hyperinflationen. Det samma gäller allt du i vanliga fall handlar; hygienartiklar, medicin, kläder.

Bäst kommer nog de få bönder som finns kvar att klara sig, men även många av dessa är idag så beroende av el och olja för att hålla verksamheten igång att det är föga troligt att det går att fortsätta i samma industriella skala. Men de kommer i alla fall att klara av att vara självförsörjande eller kunna nödslakta kreatur om så krävs för att byta till sig annat.

Sämst kommer de i storstäder att klara sig. Våldsamma protester, plundring och gängbildning lär komma som ett brev på posten. Även om det inte skulle ske i en enorm skala kommer riskerna öka markant med att bege sig ut för att leta mat eller vatten.

Om våra svenska kärnkraftverk kommer att överleva detta scenario är osäkert. I ett skräck-scenario lämnar all personal helt sonika sina poster med härdsmälta som följd. Även om vi håller våra svenska kärnkraftverk i gång är risken överhängande att det ändå sker härdsmältor runt om i världen, vilket som bäst påverkar oss indirekt i form av ökad strålning (tänk Chernobyl).

Komplexiteten i dagens samhälle gör det som sagt nästan helt omöjligt att förutse allt som kan hända, men ovan är ett axplock av sådant jag personligen ser som möjligt. Hur länge det skulle ta att lösa en global finanskris är svårt att sia om och jag har faktiskt för dålig kunskap för att ens spekulera. Dock är jag övertygad om att något sådant inte görs över en natt eller två.

Till sist vill jag påminna om Allan Greenspans uttalande ”we can guarantee cash benefits as far out and at any size you like, but we cannot guarantee their purchasing power”.

Jag är inte ekonom och är fullt medveten om att det finns mycket mer detaljer i detta. Jag är även fullt medveten om att det finns många scenarion som kan utspela sig på helt andra sätt. Ovan är bara ett exempel, utifrån vad jag personligen ser med den kunskap jag har för tillfället, vilken garanterat har stora luckor. Ta det för vad det är.

 

Soleruption, geomagnetisk storm

Bakgrund
Jordens magnetfält är vår sköld. Denna sköld utsätts nästan dagligen för mer eller mindre större påfrestningar. I de allra flesta fall hanterar jordens magnetfält detta utan större bekymmer. På sin höjd kan de ge sig i uttryck av norrsken och tillfälliga problem med radiokommunikation. Allt som oftast är det solen som är den skyldige till dessa påfrestningar. Solvinden träffar jorden med varierande styrka (beroende på intensiteten hos koronahålen) och soleruptioner kastar strålning och plasma mot oss.

Vanligtvis hanterar som sagt vårt magnetfält detta utan problem. Men, då och då inträffar en större soleruption. Har vi riktig otur sker denna eruption i vår riktning. Detta hände 1859.

1859 års geomagnetiska storm, också känd som Supersolstormen 1859, eller Carrington Event, var en stark geomagnetisk storm år 1859 under solcykel 10. En solfackla och/eller koronamassutkastning producerade en solstorm som kolliderade med jordens magnetfält och inducerade den största geomagnetiska solstorm som någonsin observerats.
[…]
I juni 2013 beräknade analytiker från Lloyd’s of London och Atmospheric and Environmental Research att skulle någonting liknande ske idag, skulle det kosta den nordamerikanska ekonomin 0,6 – 2,6 biljoner dollar. [8] Denna siffra inkluderar dock inte den resterande delen av världen, vilket innebär att den totala skadan på världsekonomin var ännu större.
Från Wikipedia

Problemet
Hela vårt samhälle är uppbyggt kring teknik och framför allt elektronik. Våra elnät är blodådrorna som förser oss med energin att driva i princip allt vi är beroende av för att leva vad vi idag kallar för ett normalt liv. Våra elnät är dessutom inte så robusta som vi så gärna hoppas och tror. I Sverige behöver vi bara titta på frekvensen på strömavbrott. Även om dessa i regel åtgärdas fort tyder avbrotten på ett inte så robust system trots allt. Att säkra upp och byta ut de äldsta delarna är så klart förenat med stora kostnader som ingen är beredd att betala.

Konsekvenser
Om en stor soleruption av magnituden som Carrington Event eller större skulle träffa jorden idag kommer konsekvenserna att bli ödestigna. Först träffas alla satelliter. Det troliga är att merparten dessa kommer att slås ut, vilket betyder att vi på jorden tappar all form av satellitnavigering, all satellitkommunikation och även all TV/radio som sänds via satellit.

När de energirika partiklarna tar sig förbi vårt magnetfält och når jorden kommer i princip hela elnätet att bli överbelastat. Transformatorer kommer att gå sönder, ledningar kommer att börja brinna, elektronik som är kopplad till elnätet kommer att gå sönder (om de inte är skyddade med väldigt kraftfulla överspänningsskydd). Risken finns också att elektronik som inte är direkt kopplad till elnätet kommer att gå sönder.

Det största problemet ligger dock i transformatorerna. Dessa är väldigt dyra att tillverka och således lagerhålls de i regel inte alls. Att producera nya transformatorer utan elektricitet är både svårt, tidskrävande och kostsamt – om ens möjligt. Skulle hela jorden drabbas finns det ingenstans att beställa ifrån utan alla sitter i samma situation.

I princip skulle hela civilisationen kastas tillbaka till 1800-talet. Möjligtvis finns det små luckor som har möjlighet att snabbt kunna återställa lokala elnät. Troligtvis har stormakternas militärer planer för något liknande då effekterna till viss del liknar vad som skulle hända vid ett kärnvapenkrig där atombomber även skickar ut en så kallad EMP (Elektro-Magnetisk Puls) som slår ut elektronik på liknande. Oavsett hjälper det bara lokalt som bäst.

Den stora delen av den så kallade civiliserade världen skulle bli strömlösa. De som troligen blir minst påverkade är de som redan idag lever utan beroende av elektricitet. Dock är det viktigt att påpeka att en soleruption med efterföljande geomagnetisk storm inte är direkt skadlig för människor. Däremot är de indirekta hoten större. Risken för t.ex bränder (skogsbränder, bränder i hus etc) är mycket stor.

Att återställa samhället till dagens nivå skulle troligtvis ta mycket lång tid. Frågan är om vi över huvud taget kommer att återhämta oss. Fram till dess att en komplett riskanalys gjorts och åtgärder vidtagits för åtgärda brister och härda elektriska system är vi sårbara och helt i solens händer.


Gillade du vad du läste? Överväg då att stödja mig på Patreon så jag kan fortsätta skriva.

One thought on “SHFT-scenarier

  1. ”Att Sverige skulle kunna hålla sig neutral i en konflikt mellan Ryssland och NATO är bara naivt att tro.”

    Med tanke på att Sverige har hållit sig neutralt under två världskrig så får du gärna förklara varför jag är naiv som tror att vi inte också skulle kunna vara neutrala i händelse av ett tredje? Om Sverige gör det i mina ögon självklara valet att stå utanför Nato, så räcker det långt.

    Enligt min uppfattning är det istället ganska naivt att utgå att Ryssland har intresse av att ockupera sina grannländer. Vad skulle dom ha för nytta att ockupera ett land som Sverige? Vi har inga råvaror som dom inte har redan har gott om. Sveriges befolkning skulle dessutom förmodligen visa sig extremt ovillig och besvärlig att regeras av just arvsfienden Ryssland av alla tänkbara erövrare. Ett rysk anfall och ockupation av Sverige hade med största sannolikhet lett till det nuvarande Ryssland kollaps

    ”Den som besitter Gotland kan kontrollera hela Östersjön,”

    Jag anser att Gotlands betydelse är överdriven av inhemska geostrategiska dilettanter som Jan Björklund. När det gäller Östersjön, så är Öresund och Åland av oändligt större strategiskt betydelse.

    I händelse av ett krig mellan Ryssland och Nato skulle däremot Gotland vara en utmärkt bas för Natoförband, i synnerhet flygstridskrafter, som därmed skulle kunna verka i Baltikum från en bas som är skyddad från angrepp av ryska markförband.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s