I huvudet på Urvaken #prepperSE

Tankeprocesser är komplicerad ting. Alla har vi våra egna sätt att se på och resonera kring saker och ting. Tittar jag på mig själv inser jag att när jag försöker beskriva något lätt missar vissa detaljer då jag tar viss information för given, vilket den så klart inte är för någon som inte har samma kännedom som jag själv.

Här följer ett litet experiment. Jag tänker ganska ocensurerat skriva ner hur jag tänker kring vad som behövs göras för att förbereda BOL Norr för att klara av en ”solstorm” (CME) likt det år 1859 (Carrington Event). Konsekvensen av en sådan händelse skulle kunna bli att elnätet helt slås ut under flera månader, kanske ännu längre. Utgångspunkten kommer att vara skydd/värme, vatten, mat och kommunikation.

Skydd och värme
Storstugan är idag vatten- och vindtät. Den har tre värmekällor; vedspisen, täljstenskaminen och en fotogenvärmare. Dock består fönstren av englasfönster. På vintern vet jag att fönstren läcker värme, men att det aldrig blir kallt inne så länge det finns ved eller fotogen. Inga av dessa värmekällor kräver elektricitet för att fungera. Förutom värmekällorna finns även sovsäckar, filtar och varma kläder.

Belysning finns i form av fotogenlampor och lyktor, stearinljus och värmeljus. Dessutom finns ficklampor, pannlampor och batteridrivna ljuslyktor. Batterier finns det gott om och skulle de ta slut har jag några ficklampor som går att ladda via dynamo (vev) och/eller inbyggda solceller. Om några av dessa elektriska ficklampor överlever en kraftig solstorm är osäkert och inget jag tänker ta för givet.

Vad gäller skydd och värme känner jag mig ganska trygg. Det enda orosmolnet är färdigtorkad ved. Idag saknas ett större lager. Däremot finns det en hel skog att tillgå, men ved blir inte brännbar över en natt. På sikt vore det önskvärt att sätta dit innerfönster för att minska värmeförlusten och på så sätt minska bränsleåtgången.

Tilläggas bör att storstugan inte är stor, namnet till trots. 57 kvm, om jag minns rätt. Jo, det är relativt, men beroende på hur många som kommer dit kan det ändå bli trångt. Detta kan dock eventuellt lösas med hjälp av sovstugan. Nackdelen där är att den inte har någon värmekälla. På sikt kan det ju vara klokt att göra något åt det.

Vatten
Den egna brunnen gör att tillgången på vatten inte är avhängd på fungerande elektricitet. Däremot fryser brunnen vid sträng kyla (några minusgrader klarar den dock). Därför har jag kvar alla 25-litersdunkar som fungerar som buffert. I värsta fall går det ju också att smälta snö och is.

Dricksvatten är jag inte så orolig över. Däremot kan jag tycka att hygien utgör en större utmaning. Det finns inget bra sätt att hålla sig ren annat än att tvätta av sig ur en balja. Dusch är bara att glömma utan elektricitet. På sommaren kan man ju gå till någon av de närbelägna sjöarna och tvätta sig. Vintertid blir det lite värre. Kanske skulle en badtunna eller liknande vara en lösning? Uppenbarligen finns det lite att fundera vidare kring här.

Mat
Trots att jag har mat för över ett år för en person i torrvaror och konserver kommer detta inte att räcka. Anledningen är så klart att jag inte ensam kommer att befinna mig på plats och således räcker maten 52 veckor delat med antalet magar att fylla. Är vi fem personer som behöver mat blir det med andra ord cirka 10 veckor. Så en förnybar proteinkälla skulle ju inte skada. Höns, köttkaniner, får? Givetvis måste det till odlingar också. Men jag kan inte göra något åt detta förrän jag väl är på plats permanent. Tills dess får jakträtten på marken fungera som extra proteinkälla.

I dagsläget finns det alltså inte mycket annat att göra än att fortsätta på inslagen väg. Bunkra och rotera. Kanske flytta fokus något mer mot torrvaror. Drömmen vore ju fortfarande att kunna köpa ett par års frystorkad mat. Men i verkligheten blir det nog mer Bullens och Soldatens än Mountain House.

Matlagningen sker på vedspisen. På sommaren kommer det att bli väldigt varmt inne. Alternativt kan man laga maten över öppen eld utomhus. Ett tredje alternativ skulle vara att skaffa en gasolspis av husvagnsmodell. Används en gasolspis sparsamt och enbart under sommaren räcker gasolen i en tub väldigt länge.

Kommunikation
Här kan jag ganska fort utesluta all form av elektronisk kommunikation, även radio. Det enda sättet att få reda på något alls blir via mänskliga kontakter. Och det är glest mellan gårdarna. Även om bilar överlever själva solstormen så kommer de inte att gå att tanka då elnätet ligger nere. Kanske en cykel vore en bra investering att ställa där uppe? Givetvis får jag inte glömma reservdelar och en handdriven pump. Närmsta större stad ligger flera mil bort, men med cykel är det inget större problem. Frågan är då om man verkligen vill bege sig till en stad över huvud taget? Skulle det vara på vintern är det bara att glömma att använda cykel. Man kan fundera på om det ens är möjligt att ta sig några längre sträckor till fots om plogbilarna står stilla.

Något som slog mig är hur van jag är med mobiltelefonen. Om jag t.ex skulle ge mig iväg på cykel för att försöka få lite mer information, så finns det ju inget sätt att meddela sig med varandra om något skulle hända. Ändå är jag ju uppvuxen på de premisserna och jag klarade mig uppenbarligen. Man får helt enkelt lära sig av med möjligheten att veta allt om alla hela tiden.

Slutsatser
Så länge jag kan ta mig upp till BOL Norr (vilket inte alls är en garanti) så är jag relativt bra rustad. Även om vissa saker är bristfälliga och några är nice-to-have så ser jag ingen ko på isen. Betyder det att jag är nöjd? Nej, aldrig. Framförallt känner jag mest osäkerhet om det skulle hända något under vinterhalvåret.

Detta var alltså ett, av väldigt många, tankespår. Betyder detta att allt ovan är Den Enda Planen? Givetvis inte. Förutsättningar förändras. Åtgärder vidtas. Nya idéer föder andra lösningar. Man blir aldrig helt färdig. Man lär sig alltid något nytt.

I morgon #prepperSE #shtf

I kväll kommer du att göra som du alltid gör en vardagskväll. Vilka rutiner du än har är jag relativt säker på att bland det sista som görs är att sätta mobilen på laddning och kontrollera att larmet är ställt på rätt tid. Sedan somnar du, till slut. Vissa somnar senare än andra.

Du vaknar i morgon av att din klocka på mobilen sjunger sin irriterande sång. När du tar upp mobilen för att stänga av larmet ser du att du saknar mobiltäckning. Du ser också att mobilen är långt ifrån fulladdad. Kanske struntar du i det och går upp för att påbörja morgonens rutiner.

När du öppnar kylskåpet för att börja med frukosten märker du att lampan i kylskåpet inte lyser. När du ska starta kaffebryggaren eller varmvattenkokaren upptäcker du att den inte fungerar. Kanske upptäcker du strömavbrottet när du går in för att göra din morgontoalett. Oavsett hur, inser du att det inte finns någon elektricitet i hemmet. Inga säkringar verkar ha gått.

Vad gör du?

För att få mer information om strömavbrottet försöker du ta dig ut på internet via det fasta internetabonnemanget. Vilket så klart inte heller fungerar eftersom det saknas ström till routern/ADSL-modemet/4G-accesspunkten. Inte heller det mobila bredbandet i mobiltelefonen fungerar eftersom det inte finns någon täckning. ”Sidan kunde inte visas” blänger argt på dig.

Vad gör du?

Kanske har resten av familjen vaknat och börjar ställa frågor. Eller så är du ensam och börjar själv fundera på vad som hänt. Ovanan att leva i ett informationsvakuum gör sig påmind. Kanske är det i sig skrämmande. Hur får man reda på information utan internet eller telefoni? Tankarna börjar snurra. Hur stort är strömavbrottet? Är det bara i kvarteret? Varför har du i så fall ingen mobiltäckning? Det kanske är hela tätorten eller kommunen?

Vad gör du?

Nu kanske någon äntligen kommer på att man kanske ska slå på radion eller TV:n för att försöka få information den vägen. TV:n fungerar ju inte i och med att det inte finns någon ström. Men den som råkar ha en radio som går att driva på batterier/solceller/dynamo kan ju lyssna. Vilken tur att du är en av dom! På med radion. Efter ett par minuters rattande inser du att det bara är brus. Kanske lyssnar du även av AM-bandet i en förhoppning att få in något alls, men även där är det bara brus.

Vad gör du?

Kanske slår det dig att någon annan människa runt omkring vet något. Du knackar på dörren till närmsta grannen. Det känns märkligt och lite genant att behöva ta hjälp av grannen som du i bästa fall hejar på när ni möts. Grannen vet dock inte mer än du. Men det avslutande ”Kanske kommunen vet?” får dig att bestämma dig att gå ner till kommunhuset.

Kanske är det långt till kommunhuset och du måste ta bilen, kanske är det på promenadavstånd. Innan du kommer fram till kommunhuset ser du hur en väktare står utanför den lilla matvaruaffären du nästan aldrig handlar i. På dörren till affären sitter en handskriven lapp: ”Stängt på grund av strömavbrott”.

Väl framme vid kommunhuset ser du en handfull andra människor som står och läser på ett anslag som är uppsatt utanför entrén.

”Kommunen är medvetna om strömavbrottet och jobbar med det lokala kraftbolaget för att lösa problemet. Vi har inte kunnat nå Närmaste Staden varken via telefoni, internet, RAKEL eller Försvarets Telenät. Kommunledningen bedömer att det inte finns någon anledning till oro utan ber alla invånare att hålla sig hemma och avvakta. Lyssna på radions P4 (100,4 Mhz) alternativt se detta anslag för uppdaterad information.”

Dörren in till kommunhuset är låst. Bakom dörren står en barsk väktare som inte verkar ett dugg intresserad av att släppa in en upprörd man från den lilla skaran utan för.

Vad gör du?

Kanske har skiten träffat fläkten (SHTF). Kanske är allt löst på ett par timmar. Ska du åka in till jobbet? Är det ens någon mening när det inte finns någon ström, eller kanske finns det både elektricitet och internet där? Ska i så fall barnen lämnas på dagis/gå till skolan? Tänk om dom inte kan få mat där? Hur ska du kunna få tag på dom när inte mobilnätet fungerar?

Kanske är det dags att lämna staden? Åka till släktingen i Andra Kommunen, som kanske inte alls är drabbade. Hur mycket bensin finns det i bilen? Kommer ni dit på bränslet som finns kvar? Går det att tanka på macken om det inte finns ström? Tänk om det är lika illa hos släktingen? Vad gör ni då?

Du börjar gå/åka hemåt igen. Människor du möter tar upp sina mobiltelefoner för att lika snabbt stoppa ner den i fickan igen. Många ser förvirrade ut, rådvilla. Utanför matvaruaffären har nu en grupp människor samlats. De ser irriterade ut och upprörda ut. En andra väktare verkar ha kommit dit. Du bestämmer dig för att undersöka saken närmare utan fortsätter hemåt.

Väl hemma inser du att vattentrycket i kranen är väldigt lågt. Du lyckas fylla upp en tillbringare med vatten innan trycket helt sinat. Inne är det kallare än vanligt och elementen värmer inget alls. Hur länge håller maten i kylen, i frysen utan ström? Det börjar bli mycket frågor.

VAD GÖR DU?!

Allt ovan är retoriskt. Jag menar inte att du ska svara på hur du skulle agera i ovan scenario. Vad jag hoppas uppnå är att få dig att tänka och fundera om en allvarlig kris skulle uppstå i morgon. Vilka detaljer har du inte tänkt på, vad kan du åtgärda redan nu, vad är din plan?

Packlista vid bug out #prepperSE

Skiten har träffat fläkten och du måste ta dig hemifrån till din tillflyktsort. Som tur är bedömer du att du har tid att packa bilen. Vad ska du ta med dig?

Givetvis kan inte jag svara på den frågan, men det kan du. Har du någon som helst plan för att behöva lämna ditt hem, oavsett om det är din primära eller sekundära plan, kan det vara en god tanken att i förväg ha en strukturerad plan för vad som ska tas med. Kalla det en packlista eller vad du tycker passar.

Antingen skapar du en snygg lista med som kryssrutor i valfritt datorprogram och skriver ut eller så använder du papper och penna. Det viktigaste är att planen finns på papper. Tänk noga efter hur mycket plats du har i bilen för packning. Sedan skriver du ner allt du behöver ta med hemifrån som beräknas få plats. Den som vill kan så klart skriva listan i prioriteringsordning.

Den trogne läsaren kommer lätt att förutspå vad jag kommer skriva här näst. Prova sedan att packa alla saker på listan och lägg i bilen. Fick det plats? Fanns det mer plats över? Modifiera listan efter behov. När du har din definitiva packlista färdig föreslår jag att du sätter upp den på en anslagstavla, vägg eller kylskåpet så du alltid vet var den är.

I ett slag har du besparat dig själv en massa tid och grubblande när tid kanske behövs som bäst.

Du och jag, moralen #prepperSE

Det har kanske hänt en och annan gång att jag påpekat att om jag inte kan leva som att SHTF idag, vad får mig att tro att jag kan göra det när det väl händer. Vad jag menar är så klart att om jag planerar för att leva på ett visst sätt vid en kris så måste det vara ett sådant sätt som jag kan stå ut med, oavsett om det är kris eller inte. Det finns många (framför allt amerikanska) preppers som köper hundra tals kilo ris och bönor, räcker sedan upp handen och säger ”färdig”. Men att leva på ris och bönor under en längre tid kräver ett väldigt speciellt psyke att klara av utan att ledsna på maten efter en vecka.

Detta gäller dock inte bara mat utan allt. Det du har med dig in i en kris är vad du kommer att ha att tillgå. Detta gäller även dig själv, både fysiskt och psykiskt. Fast frågan är om det verkligen stämmer. Särskilt när det kommer till psykologin. Med största sannolikhet kommer du förändras på ett eller annat sätt vid en krissituation. Oro, ångest, rädsla är rimligtvis känslor som kommer få ett betydligt större utrymme än idag.

Därför kan det vara på sin plats att rannsaka sig själv innan en kris uppstår. Särskilt var din etiska och moraliska kompass pekar. Vad du idag har för normer och värderingar kommer att vara det du går in i en kris med. Under tid kan dessa komma att förändras och för många kan detta vara smärtsamt. Låt mig förklara.

Ponera att du är en ”god medborgare” i en slags generell mening. Du följer lagar och regler, du skänker pengar till Rädda Barnen, reagerar starkt på orättvisor och har har en önskan att alla ska få det bättre. De svaga och sjuka ska hjälpas av oss alla. Du har en stark moralisk kompass. Observera att jag inte lägger någon som helst värdering i detta, utan bara beskriver en viss moralisk riktning.

Om nu en krissituation uppstår ställs allt på sin spets. Att leva upp till sina etiska och moraliska värden kommer bli allt svårare ju tunnare tillgängliga resurser blir. Lek med tanken att Sverige hamnar i en ekonomisk kris likt den i Venezuela. Hyperinflation, massarbetslöshet, tomt i alla butiker, kravaller och upplopp på gatorna. Och detta fortsätter vecka ut och vecka in. Matbristen är så svår att husdjur och till och med djuren på zoo slaktas och äts upp. Desperata föräldrar ber gråtandes på sina bara knän över en kopp ris till sina svältande barn.

Applicera nu din moral, som den är idag. Givetvis ska barn inte gå hungriga! Givetvis dödar man inte sin hund för att ätas upp! Bara tanken får det att knyta sig i magen. Frågan är då väldigt enkel: har du de resurser som krävs för att kunna leva upp till din moraliska standard? Har du mat att ge alla svältande barn? Svaret är givetvis nej. Det finns ingen enskild människa som kan ha matförråd för en hel nation. Det säger sig självt.

Om man nu inte kan leva upp till den moral och etik man en gång satt upp måste man sänka sina ambitioner. Vissa människor kan vara krassa och acceptera detta med motiveringen att det är andra förutsättningar vid en kris. Andra kommer ha betydligt svårare att hantera det. Nu menar jag inte på något sätt att du ska ändra dina värderingar och normer idag. Inte alls.

Vad jag däremot menar är att det kan vara en god idé att verkligen ta reda på vad du är för människa innerst inne. Vad är rätt och fel i en värld där det inte finns någon egentlig lag och ordning? Vem bestämmer vad som är rätt och fel? Det är du. I ett sådant läge måste du själv ta konsekvensen av varje handling, må det vara konsekvenser för samvetet eller rent fysiskt. Du kommer aldrig kunna skylla på någon annan. Det var din hand som med våld tog en konserv. Det var din hand som gav bort den sista medicinen.

Utmaning #3: Ät av förrådet under en helg #prepperSE

Dags för månadens utmaning. Vi fortsätter på temat enkla lärdomar. Eftersom förråden förr eller senare måste roteras tänkte jag att det skulle passa med en matrelaterad utmaning: ät av ditt förråd under en helg. Du väljer själv hur du definierar ”helg”. För att undvika kaos på fredagen då fredagsmys med tacos måste avvaras, kanske det är klokt att börja på lördag morgon. Maten kan tillagas med på din eldrivna spis eller hur du nu i vanliga fall tillagar mat. Med fördel roterar du så klart ut sådant som är på väg att gå ut. Däremot ska du undvika att komplettera med sådant som du inte har i förrådet, exempelvis smör och grädde.

Tanken med utmaningen är att du ska kunna dra ett antal lärdomar när du är klar. För det första är detta ett ypperligt tillfälle att testa tesen ”preppa det du äter, ät det du preppar”. Det vill säga är maten du preppar sådant som du faktiskt kan äta. Det andra att testa är hur väl du står dig på dina planerade portionsstorlekar. Blir du mätt på en burk köttsoppa? Hur länge står du dig innan det börjar kurra i magen igen? Hur är dina energinivåer? Se det också som ett ypperligt tillfälle att testa din familj (om sådan finns) för att se vad som äts upp och hur de reagerar på att leva på enbart ”enkel” mat.

Lycka till! Jag hoppas ni har lite godis i förrådet till lördagen.

Mat från BOL Norr som håller på att roteras ut

Vikten av att testa, del 52093 #prepperSE

Ni får stå ut. Det är dags för att tjata lite – igen. Om vikten av att testa – igen. Nåja, kanske inte just tjata, men jag kommer berätta en liten historia om hur jag själv testade och nästan förlorade. En historia baserad på verkliga händelser, som utspelade sig i helgen, någonstans i Norrland.

wp-1488701847813.jpgJag och min gode vän och tillika kollega bestämde oss för att åka upp till BOL Norr. Det fanns flera anledningar till detta. Den primära anledningen var att få upp mer förvarningsmöjligheter i form av delar av ett kök (läs skåp). Den sekundära anledningen var att fälla lite träd för att bli ved. Den tertiära anledningen var att prova på att bugga ut mitt i vintern. Sagt och gjort lastades den fyrhjulsdrivna Caddyn full med köksskåp och prepps som skulle upp.

Vid den sista avfarten tog det stopp. Från avfarten till BOL Norr är det 300 meter. Detta är en, om man ska vara snäll, liten skogsväg. Annars är nog kanske trampad ko-stig mer passande. Vägen börjar på en liten ås, ner över en liten äng och upp igen i skogen. Alltså både uppför och nedför i ganska brant lutning. Nu var hela landskapet, inklusive vägen, snötäckt. Nu gjorde vi inga vetenskapliga mätningar på snödjupet, men konstaterade efter några försök att bilen aldrig skulle klara av att ta sig hela vägen fram. Risken att fastna var inte bara stor utan garanterad. Dessutom började det skymma fort och det fanns inte många minuter kvar av ljus.

wp-1488701968706.jpgVi lät helt sonika bilen stå vid avfarten och pulsade mot stugan. Givetvis var det like djup snö överallt, även på gården. För att kunna stanna kvar krävdes minst att en gång skottades från storstugan till dass. Men innan det ens gick att klara av var vi tvungna att med händer och fötter få bort snö som rasat ner från taket till storstugan för att komma in och hämta nyckeln till boden, där snöskyfflarna finns. Dessutom hade snön rasat ner från taket även från boden, så ännu en ”skottning” med händer och fötter.

Väl inne i stugan, trötta men varma av skottningen, var det dags att få upp lite värme inne. När vi kom upp var det tre grader varmt inne och fyra grader kallt ute. Hela stugan var utkyld, vilket så klart inte bidrar till ett bekvämt klimat inne. Efter några timmar började i alla fall kvicksilvret krypa upp mot 16 grader inne. Samtidigt började det spricka upp ute och temperaturen sjunka utanför. Natten blev riktigt kall. Jag gick upp vid fyra på morgonen och då hade temperaturen sjunkit inne till 12 grader och ute var det 14 grader kallt. Detta trots att vi hade eldat ordentligt på kvällen för att få värmen att räcka skapligt. Efter en lyxig frukost på knäckebröd, makrill och kaffe började operation tömma bil.

wp-1488701935848.jpgSå vad göra man om man behöver flytta sex skåp över snötäckt, oskottad, kuperad mark? Ett alternativ hade ju varit att be någon ”granne” om hjälp, som ändå plogar de andra vägarna i området. Men då skulle ju simuleringen av att bugga ut falla. Nej, detta måste lösas på egen hand, med det som finns att tillgå i BOL Norr. Lösningen blev en bit takplåt uppböjt i framkant, några hål och några rep. Det tog oss hela förmiddagen att tömma bilen med hjälp av släden, men det gick. Idag pliktar jag med en fruktansvärd träningsvärk i benen. Det är kopiöst tungt att gå i 40-50 cm snö släpandes på en ”kälke” som är lastad. Dessutom i både upp- och nedförsbackar.

Vi hade, när vi kom upp, kunnat vända hem med svansen mellan benen och konstatera att naturen vann. Det var också ett av de alternativ vi begrundade. Hade vi gjort så, skulle det betyda att det inte är möjligt att bugga ut oavsett årstid med rådande tillgångar. Kan jag inte klara av det nu, när allt fortfarande är normalt, vad får mig att tro att jag skulle klara av det vid en krissituation? Alltså, mental inställning är mycket viktigt. Dessutom, vara inte ensam (om det går att undvika). Är man fler kan man dels hjälpas åt rent fysiskt, men också peppa varandra.

Eftersom jag planerar att ta med mig en del packning upp vid ett SHFT, är det också av vikt att denna packning kan transporteras ända fram till  stugan. Som läget är idag är en hemmagjord kälke av ett plåttak inte en lösning när det är så mycket snö att bilen inte kan komma fram. Den troliga lösningen kommer att bli en skoter med en tillhörande kälke. Detta kan vara praktiskt i andra hänseenden också.

Nu är jag övertygad att Norrlänningarna skrattar åt mig. Kanske med rätta. Min teori över vad som krävs visade sig vara fel. Men hade jag inte gjord denna resa hade jag inte heller lärt mig något. Nu vet jag istället för tror. Bristerna är uppenbara och kan nu rättas till, innan det är för sent. Vidare blir ju detta ett mindre problem när jag i en framtid bor där permanent. Då kan, och måste, snön hållas undan vartefter.

Den som underskattar naturen kommer att få plikta dyrt när det inte finns tekniska hjälpmedel och annan hjälp att få. Som jag alltid tjatar om, gör dina misstag nu när de inte får så stora konsekvenser.

Att preppa som vegan och vegetarian #prepperSE

Nedan följer ett gästinlägg, signerat Chelsea Monday.

Du väljer bort animalier i maten, men är intresserad av att vara förberedd i händelse av en kris eller katastrof. Du har sett tusentals bilder av Bullens pilsnerkorv, Soldatens ärtsoppa och köttbullar i gräddsås och undrar om det verkligen inte finns något annat sätt. Du tar en sväng i Twitters preppersfär. Du blir enormt less på att behöva spela defensiv allätarbingo när du vill diskutera prepping.

Det här är en text för dig.

Det är också en text för den som är intresserad av att variera sitt förråd. Om du som köttätare råkar på en preppintresserad vegan är mitt råd att ta chansen att diskutera kost och strategier istället för att omedelbart dyka på etik, och prata om näringslära istället för att raljera. Attityderna och dubbelmoralen man möter bara genom att lägga upp en bild på torkad sojafärs på Twitter är nog för att fylla ett helt eget inlägg, så etik och klimatpåverkan kommer inte att diskuteras här.

Hey ho – let’s go!

Om du har hittat hit har du antagligen redan funderat på vad som händer om en kris uppstår och vi på något sätt begränsas i vår vardag: tillgången till mat, vatten och värme. Här finns två vägar att gå: bygga upp ett lager av varor du behöver, eller att arbeta på att bli självförsörjande. Förstnämnda håller så länge som ditt lager räcker, sistnämnda är i princip ouppnåeligt i Sverige om du inte heter Mandelmann. Efter att i många år lagerpreppat har jag övergått till att börja försöka odla så mycket mat jag kan. Men att flytta ut på landet är långt ifrån möjligt för alla och därför kommer jag här att prata om lagerprepping.

Fördelen du har som vegomänniska är att du antagligen är van vid att experimentera i köket och tänka kreativt kring ditt kostintag. Hur får man linsbiffarna att hålla ihop? Vad kan man använda istället för grädde? Kan restaurangen byta ut köttet mot svamp och kikärter i den här rätten så att du också kan få en god middag som inte är ”tomatsås och ris”? Att vara van vid att lösa problem ger dig ett försprång när krisen kommer.

baljEn fördel med att äta vegetariskt är att det går att leva väldigt, väldigt billigt. Med baljväxter som bas kan man åstadkomma en näringsrik och mättande måltid för nästan inga pengar alls, och i torkad form håller de åratal längre än vad bäst-före-datumet säger. Asiatiska och orientaliska affärer är vegetarianens bästa vän, där torkade linser, bönor, ärtor, gryn och ris handlas billigt i storförpackning. Och har du tänkt på hur enormt många olika sorter det finns? Skillnaden mellan belugalinser och borlottibönor är milsvid.

Baljväxter tillsammans med olika sädesslag ger det protein man behöver. Läs mer om användningsområde och tillagning här. Att preppa quinoa uppmuntrar jag för den som har råd eftersom det innehåller fullvärdigt protein, har högt fiberinnehåll, högt innehåll av kalcium och zink. Quinoa finns i Sverige i tre olika sorter: vit, röd och svart och är lätt att variera i kosten. Gryner, fröer, nötter, olika sorters mjöl och fett är förstås också viktiga stapelvaror som är enkla att preppa.

Många baljväxter och frön går också att grodda. Då kan du få nyttigt och grönt även om du bor i lägenhet utan odlingsmöjlighet. Det enda du behöver är rent vatten och en glasburk. Ha ett lager groddbara bönor, ärtor, linser och fröer i preppen. Om en vattenransoneringskris uppstår är det förstås bättre att koka dem.

Idag är det lätt att vara en lat vegetarian. Frysarna är fulla av enormt goda helfabrikat såsom Oumph och eftersom antalet veganer och vegetarianer ständigt ökar, ökar också motivationen att slå mynt av detta. Men det gör oss också mer sårbara. Den förberedde vill inte förlita sig på att frysarna skall fortsätta vara fulla och kalla. Lär känna dina baljväxter och den stora variation av rätter man kan göra av dem. Om du inte äter ägg, lär dig hur du kan ersätta det utan specialprodukter. Idag finns en mängd olika baljväxter färdigkokta på tetra, konserv eller glasburk. Det finns en stor poäng med att ha ett lager sådana hemma, och det är att om allt går käpprätt åt skogen så kan du äta det rätt ur förpackningen. En tetra blandade bönor och en tetra färdig pastasås går faktiskt att äta kallt om det verkligen kniper.

img_6664Men vem vill inte innerst inne vara en liten konservknäppis? Det ger en go, varm inre tillfredsställelse att se några rader klassiska konserver uppradade i den kärnvapensäkrade bunkern … eh, nej. Men seriöst, om vi skall prata om plåtkonserver så finns det helt klart färre helvegetariska färdigrätter på burk än vad det finns animaliska. En favorit i det här hushållet är Fontanas vegetariska ravioli. Annars är jag ganska kritisk när det gäller konserverat fuskkött. Jag vet att det finns folk som gillar Nutanas konservmat, men det gör inte jag. Testa en innan du köper en platta. I asiatiska affärer finns ofta en uppsjö fuskkött baserat på gluten eller soja, och för den som tål gluten finns förstås Mrs. Chengs vegetariska kinafärs. Något som däremot kan vara bra att ha några burkar av är jackfruit i saltlag. Om det är protein och köttliknande produkter man är ute efter vill jag dock främst rekommendera Vegegårdens sojaprodukter. Det är hands down den bästa köttersättningsprodukt man kan få tag i i Sverige. (Har du frågor kring soja? Läs här.) De är torkade och har därför lång hållbarhet. Men precis som när köttisen skall steka sin köttfärs så behövs kryddor för att gå från ätligt till gott.

Återigen vill jag slå ett slag för asiatiska och orientaliska stormarknader. Du kan köpa gigantoförpackningar av kryddor till samma pris som en fjuttig liten Kockens och det går också ofta att hitta torkad svamp. Och kommer dagen då du bara har ditt lager att bolla med kommer du att vilja variera kryddningen av maten. Sriracha och Sriracha mayo (som är vegansk) är också givna i preppen. Glöm inte att tokpreppa grönsaksbuljongtärningar och jordnötssmör. Något annat jag vill rekommendera är att man köper sig ett par plattor av Garants kokosmjölk och kokosgrädde. Märket har bästa kokosinnehåll till bra pris. Användningsområdet är mycket brett och det är ofta mycket bra datum på dem. För den som verkligen vill pressa priserna finns kokosmjölk på större tetror på asiatiska livsmedelsbutiker.

När det gäller torrvaror såsom soppor och såser är det svårt att hitta veganska alternativ eftersom de ofta kläms fulla av mjölkpulver av någon outgrundlig anledning. Det går att hitta, men det gäller som vanligt att läsa innehållsförteckningen noga. Min veganska favorit, Findus grönsakssoppa, hittar man bara på glasburk. En gravt underskattad torrvara som passar alla är Ekströms nyponsoppa och blåbärssoppa – ha gärna både torrvaran och den färdigvispade hemma.

Det leder oss in på vitaminer och mineraler. Ett problem som veganer stöter på är att en majoritet av de tillskott som innehåller D-vitamin baseras på animaliskt D-vitamin. I varje prepplager bör någon typ av multivitamin ingå, och där får i så fall veganen bita i det sura ekonomiska äpplet och köpa den dyrare varianten.

Att preppa för dryck är ingen jättestor skillnad, förutom att den som är van vid att undvika komjölk antagligen redan har god kännedom om det gigantiska utbud som finns av drycker baserade på havre, mandel, cashew, hasselnöt, soja, kokos, ris osv. Dessa kräver inte förvaring i kylskåp och de har dessutom oftast ett bra bäst-före-datum. Många av dessa drycker har tillsatta vitaminer, vilket också vanlig mjölk har. En av de vanligaste sorterna, Alpros sojadryck, har tillsatt kalcium, vitamin B2, B12 och D. Några liter av varje sort är en tillgång i alla preppers förråd.

Om vi skall prata om den delen av prepping som inte är mat, så skiljer det sig antaligen inte så mycket åt. En skillnad uppstår förstås för den som är vegan och vill undvika exempelvis dun, ull, läder och bivax. Men att preppa för värme är inga större problem för veganer. Riktigt bra sovsäckar är fyllda med syntetmaterial som värmer bättre än dun. (Se exempelvis Cloudbreak.) När det gäller kläder är Thinsulate ett bra icke-animaliskt alternativ, och idag är det heller inte svårt att hitta varma, slitstarka skor i syntetmaterial.

Sammanfattningsvis kan sägas att oavsett kosthållning så är det anpassningsbarhet, ett öppet sinne, medmänsklighet och förstånd som kommer att göra att du klarar dig i en långvarig kris. Veganen kanske i varje fall måste bearbeta tanken om vad som händer i en kris som varar under flera år. Det är inte farligt att tänka och överväga möjligheter. Köttätaren kanske måste inse att den nivå av köttintag vi har idag ligger miltals från mängderna vi klarade oss bra på för bara hundra år sedan. Att kunna sin kost- och näringslära är A och O. Och om du möter riktigt raljerande och aggressiva köttispreppers som inte klarar av att googla en sak själva utan väljer att hellre kasta okvädingsord efter dig så kan du trösta dig med att de inte kommer att klara sig länge när skiten träffar fläkten.

Chelsea Monday