Det kokar ner till siffror #prepperSE

Vi börjar med matematik. Vänligen slå upp sidan 72 i matteboken. Dagens beting står på tavlan.

Rent teoretiskt kan man bryta ner sitt preppande till siffror. Det är grundläggande matematik och inte svårt alls. Allt som krävs är lite förutsättningar som gäller just dig och de du preppar åt. Sedan är det bara att räkna (miniräknare är tillåtet). Men det är inte därför jag skriver detta, eftersom jag är övertygad att alla som läser här är kapabla att själva räkna ut sådant. Nej, det handlar om vad som händer när man vill hjälpa någon eller några som man inte planerat för initialt.

Låt oss börja med ett exempel, så det blir lättare. Ponera att du har 1 miljon kalorier mat i förrådet. Det blir 400 dagars mat om man äter 2500 kalorier per dag. För en familj på 4 blir det 100 dagars mat. Ja, jag vet att alla inte äter 2500 kalorier per dag. Men när skiten träffar fläkten kommer din bästa vän, som inte har något alls, och du vill givetvis hjälpa din vän. Nu är ni 5 personer som delar på förråden. Förrådet kommer nu att räcka i 80 dagar.

Beroende på hur man väljer att se på saker och ting kan man antingen resonera som så att familjen om 4 personer nu fått 20 dagar mindre att leva eller att man räddat en människa i 80 dagar. Jag lägger ingen värdering i själva handlingen, men rent matematiskt räcker så klart maten en kortare tid ju fler magar den ska fylla. Kommer det en hel familj på 4 personer som du väljer att dela ditt förråd med halveras givetvis tiden matlagret räcker. Försöker du hjälpa 96 personer (hela kvarteret?) räcker maten en dag. Det samma gäller givetvis vatten, medicin och förbrukningsartiklar.

Att vara medveten om detta och göra en bedömning kommer gissningsvis vara mycket svårt vid en krissituation (beroende på omfattning). Givetvis vill man hjälpa sina medmänniskor. Frågan är var gränsen går för givmildheten och vad som är rimligt. Hade jag möjligheten, rent ekonomiskt och praktiskt, skulle jag göra mitt förråd så stort det bara gick. Men nu har jag inte den kapaciteten. Alltså måste jag prioritera, liksom alla andra. Lika självklart som jag ser det att försöka hjälpa andra, lika självklart anser jag det också vara att värna om mig själv och mina närmsta först. Detta är min åsikt och min förutsättning för mitt preppande.

Allt ovan är sant så länge alla parametrar är statiska. Lyckligtvis är inte verkligheten statisk och fyrkantig. Det går till exempel att äta lite mindre för att få maten att räcka lika länge. Men framför allt går det att tillföra mat i efterhand i form av jakt, fiske, odling etc. Lika så kan nytt vatten tillföras genom rening. Genom att låsa sig vid ett statiskt förråd sett ur ett rent statistiskt perspektiv riskerar man att ställa till problem som ännu inte finns. Nyckeln till överlevnad ligger inte enbart i att ha ett stort lager utan att även kunna tillföra, komplettera, improvisera och anpassa sig.

Nästa växel #prepperSE

Äntligen. Nycklarna är inlämnade till den gamla lägenheten och allt är äntligen klart. Som en konsekvens blir nu äntligen min ekonomi betydligt bättre. Vilket i sin tur leder till mer frigjorda resurser att lägga på BOL Norr och mitt preppande. Och resurser kommer att krävas.

Precis som Marianycklar skriver så kommer även jag att lägga in en överväxel som faller utanför ramen för den ursprungliga planen. Exakt hur mycket mer jag kan göra återstår att se, men som det ser ut kommer mängden torrvaror att fortsätta att utökas i snabbare takt än tidigare. Anledningen till detta är att torrvaror är relativt billigt och enkelt att förvara (jag har ju min PET-fetish).

Samtidigt som detta sker ska jag sätta mig ner och börja prioritera min att-göra-lista. Det finns saker som är lite av karaktären nice-to-have och jag tror det är dags för en krass rannsakning. Jag kommer att få en hel vecka i BOL Norr och då känner jag att jag behöver ha en klar plan för hur jag på smartast sätt kan utnyttja denna till att få så mycket som möjligt gjort inom en given budget. Vad jag vill få ut är maximal resiliens inför kommande halvår.

Varför detta just nu? Jag hatar att låta mystisk eller hemlighetsfull och om jag fick skulle jag gärna dela med mig av allt jag kunde komplett med källor. Tyvärr kan jag inte det, då jag lovat att inte dela med mig av viss information. Inte bara för att jag lovat, vilket i sig är skäl nog, men för att det även kan spåras till källan vilket skulle få otrevliga konsekvenser för mina kontakter. Ni får helt enkelt välja hur ni vill värdera informationen själva. Avfärda det som anekdoter eller ren lögn om det känns bättre.
Ett antal, oberoende av varandra, individer inom olika delar av offentlig förvaltning har under den senaste tiden valt att antingen säga upp sig och/eller valt att flytta från städer ut ”på landet”, samtidigt som de börjat preppa (även om alla inte använt just det ordet). Samtliga har med mer eller mindre samma formuleringar konstaterat att ”det är på väg att gå åt helvete på riktigt”.

Hade det enbart varit människor som var trötta på sina jobb hade det varit en sak. Men att agera på sin oro är något helt annat. Uppenbarligen ser dessa människor något som gjort dom så pass oroliga att de väljer att flytta. Åter igen, detta är inte bevis för att något kommer att gå åt skogen. Kanske är det bara slumpen och sammanträffanden. Allt jag vet är att ett antal människor med insyn i olika områden väljer att agera, inte bara tala om problem. Detta är allt jag kommer att säga om detta.

Kostnader för prepping #prepperSE

Det finns en hel del missuppfattningar kring prepping. En av de kanske vanligaste, och samtidigt mest felaktiga, är att det skulle vara dyrt. Jag har skrivit om detta ett antal gånger tidigare, men tänkte här försöka ta ett fågelperspektiv då detaljer oftast är väldigt individuella i sin krisberedskap.

En av de vanligaste frågorna jag får är hur mycket pengar jag lagt ner på mina prepps. Ärligt har jag alltid svarat att jag faktiskt inte har den blekaste aning. Men eftersom jag hade tråkigt en kväll satte jag mig ner och började räkna lite. Inte på allt, men på det som många verkar hänga upp sig på – maten.

Det första som de flesta tänker på när man pratar prepping eller krisberedskap verkar vara just mat. Ur ett behovsperspektiv är det egentligen en missriktad ambition då det finns andra saker som är betydligt viktigare, nämligen ren luft, skydd, värme, säkerhet och vatten. Ändå mat så dominerande. Kanske är det för att vi tar det andra för givet. Självklart är jag själv skyldig till samma misstag.

En tumregel från många amerikanska preppers är att ha minst en miljon kalorier per person i sitt matlager. Själv tycker jag den rekommendationen är lite oexakt eftersom du lätt kan köpa 250 kilo socker och så har du din miljon kalorier. Om du överlever på bara socker tvivlar jag starkt på. Dessutom räknar den rekommendationen på att varje person ska äta 1500 kalorier per dygn, vilket är på tok för lite för de flesta.

Nu råkar det vara så att jag har ganska exakt en miljon kalorier i mitt matförråd i BOL Norr. Så jag satte upp cirka priser per produkt i min inventarielista och vips så fanns där en totalsumma för vad det kostat att köpa. Den uppskattade summan landade på 9005 kronor. Detta är då enbart konserver och torrvaror. Känner man sig riktigt rik kan man ju alltid köpa frystorkad mat, men det är för mig bara en avlägsen dröm.

Med den siffran i bakhuvudet kan jag lätt konstatera att bygga ett matförråd inte är särskilt dyrt (relativt menat). Ännu billigare är det att se till att säkra sin vattenförsörjning. Det är bara att köpa ett antal 5/10/25-litersdunkar och fylla upp. Eller varför inte PET-flaskor som du istället för att gå med till pantmaskinen sköljer ur och fyller med vatten?

Vad är det då som är så dyrt med prepping? Trots allt vet jag att jag lagt ner väldigt mycket mer pengar än 9005 kronor på mitt förråd. Det enkla svaret är prylar (och i mitt fall även kostnaden för BOL Norr). Vill man så kan man givetvis hålla dessa kostnader nere genom att inte köpa premium märken. Jag hävdar fortfarande att en billig Morakniv fungerar lika bra som en tio gånger dyrare kniv, för en lekman. Men det är inte kostnaden för maten eller vattnet som är det som kostar mycket pengar.

Små konsekventa steg #prepperSE

En flytt kan vara ett bra tillfälle till nystart på olika sätt. För mig blev flytten från huset till lägenhet ett tillfälle att rensa ut en massa ”skräp”, vilket har gjort att flytt nummer två kommer att gå oändligt mycket lättare. Något som dock måste åtgärdas är avsaknad av en solid krisberedskap i mitt nya hem.

Vid det här laget har jag rätt bra koll på vad och hur mycket jag behöver. Dessutom har mitt halvår på konserver gett mig nyttiga lärdomar över exakt vilken mat jag faktiskt står ut med i längden. Sedan flytten från huset har jag haft som mål att ha ett förråd för ungefär en vecka i lägenheten. Då räknar jag inte med färskvaror. I praktiken betyder det även att jag underhåller och roterar två olika förråd; i lägenheten och i BOL Norr.

Vad jag tagit med från gamla lägenheten är ”prylar”. Sovsäckar, ficklampor, spritkök med bränsle, tändare och tändstickor, vattenfilter, skydd (nej, jag tänker inte specificera närmre), värmeljus, batterier och lite annat smått och gott. Detta kommer gott och väl att räcka för att vädra ut en kortare kris. Vatten har jag dels i fryst form i PET-flaskor och dels i dunkar, totalt ungefär 50 liter. Kvar är mat, vilket sakta byggs upp med den enkla principen en konserv i taget.

Tänker man långsiktigt och lyckas vara konsekvent är det inga som helst problem att för en billig peng bygga upp en personlig krisberedskap som räcker en vecka eller mer. Det handlar mer om att komma ihåg att köpa den där extra konserven eller vad som nu behövs anskaffas – ett mindset. Kostnaden blir väldigt låg per köptillfälle bara man är konsekvent. Mitt veckoförråd av mat jag nu har i den nya lägenheten kostade totalt 300 kronor. Är man riktigt fattig kan man slå ut det på tio månader och lägga 30 kronor per månad eller 20 månader med 15 kronor per månad. Det spelar ingen roll, så länge du håller dig till planen. Har man istället 300 kronor att lägga så kan man lösa det hela på en förmiddag.

Prepping behöver varken svårt eller dyrt. Det handlar med som så mycket annat att börja, komma igång, lyfta på rumpan och faktiskt göra något. När du ändå ska handla till nationaldagsfirandet, kom ihåg den där tjatande preppern på internet och stoppa en konserv extra i kundvagnen, men tänk inte att ”det kan jag lösa sen”. Ty sen kommer att vara för sent.

PET-flaskor, världens bästa prepp? #prepperSE

Jag tänkte slå ett slag för vad jag tycker är ett fruktansvärt bra, och underskattat, prepp: PET-flaskan. Har ni tänkt på hur otroligt många sätt man kan använda en PET-flaska på?

  • Förvaring av torrvaror
  • Förvaring av vatten
  • Skär av toppen och du har en tratt
  • Dela den på mitten och du har två krukor (den avsmalnande kan man hänga upp)
  • Skär av botten och en vit av långsidan och du har ett kärl att ösa med
  • Skär av toppen vid valfri höjd för att göra en vas
  • Har man väldigt många kan man använda dom som byggmaterial genom att fylla dom med sand eller jord
  • … eller vill man ha ljusinsläpp kan man ju hoppa över att fylla dom alls
  • För med inspiration och mer avancerade tricks sök bara på Youtube eller Google

Inte bara det, en PET-flaska är billig. 2 kronor är vad du förlorar i pant genom att återvinna den till ditt förråd. Själv har jag inte pantat en PET-flaska på väldigt länge utan alla går till något prepprelaterat, oftast som förvaring av torrvaror eller vatten.

Vill du ha mer inspiration och lite mer avancerade sätt att använda PET-flaskor föreslår jag att du söker på Youtube eller Google.

Fem dagar i december #prepperSE

På något vis känns det rätt att tillbringa sista dagarna av året 2016 och de första av 2017 i BOL Norr. Varje vistelse här är en påminnelse om hur bra vi har det ”där hemma”. Som första längre period här har jag lärt mig mycket. Brister i utrustning, självkännedom, kyla, värme, svett, hunger och smuts. Livet utan de moderna samhällets bekvämligheter är väldigt annorlunda. Istället för att i detalj gå in på allt som gått fel, och rätt, tänker jag istället försöka generalisera lärdomarna eftersom allas situationer och förutsättningar är unika.

Allt som kan gå fel, kommer att gå fel. Det är bara en tidsfråga. Nu handlar det inte om någon obotlig pessimism, utan om tid. Under en tillräckligt lång tidsskala kommer allt du samlar på dig att ta slut, ruttna, gå sönder eller slitas ut. Vissa saker kanske överlever dig, som en järnkamin. Det finns en väldigt bra anledning till att ”en är ingen, två är en” är ett så välanvänt och uttjatat talesätt. Se över vad du är absolut beroende av och se till att säkra upp detta ordentligt.

Värme är en lyx och kräver hårt arbete. I alla fall om man planerar att hålla sig varm med hjälp av ved. Men vilket annat uppvärmningssystem är långsiktigt hållbart i ett land med kalla vintrar? Har man varit duktig och planerat sitt år har man mycket gratis när vatten blir till is.
Samtidigt är värme så mycket mer än en värmekälla. Den värme som alstras behöver stanna kvar så länge som möjligt för att uppnå maximal effekt. Alltså behöver man se till att både generera värme och behålla den så länge som möjligt. Kallras, drag, dålig isolering är alla faktorer som kommer att ställa till det och öka bränsleåtgången i onödan.

Ljus. Vi är så bortskämda med ljus. När ljus blir en bristvara inser man också värdet av det ljus vi faktiskt får helt gratis i form av dagsljus. På vintern blir detta extra tydligt. De få timmar med dagsljus blir väldigt värdefulla för att kunna uträtta allt sådant som är svårt att göra i mörker. Arbetsdagen blir kortare, men intensivare, på vintern.
Det ljus som man måste skapa på dygnets mörka timmar blir en ändlig resurs, som måste sparas på. Batterier, värmeljus, stearinljus, lampolja – allt tar förr eller senare slut. Därför måste man använda dessa sparsamt och klokt.

Mat. Det är lätt att äta för lite och man märker inte av det förrän det är för sent. Samtidigt är chansen ganska stor att man gör av med mer energi när man fysiskt måste anstränga sig för att hålla tillvaron dräglig. Detta kan leda till en situation där du blir passiv. Och nej, det är inte alltid så att magen kurrar när det är dags att äta. Istället kan du känna dig tröett och orkeslös. Till och med att värma en kastrull ravioli blir jobbigt. Så är den onda cirkeln i gång.

Detta leder mig till den sista punkten. Ensam är inte stark. Ja, jag tänker tjata om detta tills alla fattar. Under en begränsad tid klarar sig de flesta ensamma. Men förr eller senare kommer ensamheten att börja tära. Dels är det rent mentalt påfrestande att inte ha någon att prata med, dels är det tröttsamt och jobbigt att själv utföra alla sysslor som krävs. Men framför allt är det avsaknaden av rutiner. Är man fler blir tillvaron nödgad att rutas in i rutiner. Rutiner blir trygghet och en garant för att allt blir gjort. Om någon lagar mat samtidigt som du hugger ved behöver du inte trött ställa dig och fundera på mat. Är man tillräckligt många kan man dessutom sova i skift och på så sätt kunna ha en eldvakt som dels ser till att det alltid är varmt och dels ser till att det inte börjar brinna.

Vi är, vare sig vi vill eller inte, vare sig vi tror det eller inte, flocklevande varelser. Myten om eremiten, ensamvargen, kommer från fantasi och fiktion. Verkligheten ser helt annorlunda ut. Det enda sättet att förstå, är att uppleva, testa och utsätta sig för de situationer som man tror sig kunna klara av. Först då kan du ana. Gör inte misstaget att överskatta dig själv och din förmåga. Var ödmjuk, mot dig själv och din omgivning.

Nu ska jag äta en lyxig nyårssupé bestående av ravioli och mineralvatten. Vi ses på andra sidan.

wp-1483185989411.jpg

Snabb kickstart på preppande #prepperSE

För några dagar sedan dök det upp ett mail med en bra frågeställning.

”Hej Urvaken,
Har nyligen kommit in på prepping och har sträckläst din och andra preppers bloggar. Idag har jag i princip ingenting förutom ett par konserver i skafferiet och ett gammalt spritkök. […] Jag bor i en villa i en mellanstor svensk stad med min familj som är uppvärmd med fjärrvärme. […] Nu har jag några tusenlappar över som jag tänkte lägga på att få upp ett förråd (mat, vatten, värme, prylar), så har du några bra idéer vad jag ska satsa på?”

Jag har klippt ner mailet för att inte lämna ut några detaljer kring personen.

Frågeställningen är faktiskt väldigt intressant och helt klart relevant för den som börjar fundera på att skaffa sig en krisberedskap och känner att det är bråttom. Därav detta inlägg.

Nu framgår det inte av mailet exakt hur mycket pengar personen i fråga har att lägga på sina prepps, men för sakens skull sätter jag en budget på 3000 kronor för att ha något att jobba mot. Det framgår heller inte hur stor familjen är, så jag tar mig friheten att förutsätta att det är två vuxna och två barn. Om jag hade börjat från början och haft samma förutsättningar skulle min inköpslista se ut som följer:

  • Vatten. 7 st 10 liters-dunkar
    Pris: 300 kronor.
    Detta ger vatten för hela familjen i 7 dagar (2,5 liter per dag * 4 personer * 7 dagar = 70 liter)
  • Ljus. 4 st LED-ficklampor
    Pris: 100 kronor
  • AA-batterier: 20 stycken
    Pris: 60 kronor
  • Värmeljus: 100 stycken från IKEA.
    Pris: 20 kronor

    empty shelves

    Undvik tomma hyllor

  • Sovsäckar: 4 st
    Pris: 800 kronor
  • Tändstickor: 1 stor ask
    Pris: 20 kronor
  • T-röd: 4 litier
    Pris: 130 kronor
  • Mat:
    • Ärtsoppa: 6 burkar
      Pris: 120 kronor
      Måltider: 2 stycken
    • Pulvermos: 1 paket (12 portioner)
      Pris: 30 kronor
    • Konserverad korv: 6 burkar
      Pris: 60 kronor
      Måltider: 2 stycken
    • Knäckebröd: 1 packet
      Pris: 30 kronor
    • Mjukost på tub: 5 st
      Pris: 120 kronor
    • Måltidsdryck: 10 st (ger 10 liter färdigblandad)
      Pris: 40 kronor
    • Gulaschsoppa: 6 burkar
      Pris: 150 kronor
      Måltider: 2 stycken
    • Konserverade köttbullar i brunsås: 6 burkar
      Pris: 180 kronor
      Måltider: 2 stycken
    • Picnic bog: 2 stycken
      Pris: 80 kronor
      Måltider: 1 stycken
    • Ravioli: 6 stycken
      Pris: 70 kronor
      Måltider: 2 stycken
    • Makrill: 2 x 3-pack
      Pris: 60 kronor
      Måltider: 1 stycken
    • Chili-con-carne: 6 stycken
      Pris: 90 kronor
      Måltider: 2 stycken
    • Snabbkaffe eller te
      Pris: 30 kronor
    • Konserverad frukt (valfri)
      Pris: 120 kronor
    • Jordnötssmör: 2 burkar
      Pris: 50 kronor
  • Godis (hårda karameller) 800 gram
    Pris: 60 kronor
  • Konservöppnare: 2 stycken
    Pris: 30 kronor
  • Batteridriven FM-radio: 1 stycken
    Pris: 200 kronor
  • Sposäckar 2 rullar x 10 stycken
    Pris: 50 kronor
    För skräp och avföring

Om jag räknat rätt blir det 3000 kronor. Alla priser är väldigt mycket cirka priser, men ger en uppfattning om priset i alla fall. Allt som allt ger detta en skaplig beredskap för fyra personer i sju dagar. Nu förutsätter jag att vissa saker finns hemma så som tandborstar och tandkräm, köksgeråd, lite matfett i någon form, kläder, filtar, varma kläder, medicin och så vidare.

Priserna är hämtade från fysiska butiker (ICA, Coop, Biltema, Jula, Clas Ohlsson, Ö&B) och är inte på kampanj, REA eller utförsäljning. Dessutom bör allt finnas på hyllan att införskaffa på en gång.

Råkar man nu vara allergisk eller inte tycka om någon av maten går det så klart att byta ut mot något annat. Och ja, du hittar säkert billigare mat och eller saker. Och ja, din lista kommer att se annorlunda ut. Ta detta som ett utkast och omforma för dina egna unika behov.

Några saker att påpeka. Det finns inte med knivar och yxor. Bor man i en villa i en mindre ort har jag svårt och se vad man ska med det till initialt. Kanske finns det redan i garaget om behov finns.
Vad gäller uppvärmning så saknas det utöver den lilla värme värmeljusen ger. Exempelvis hade en fotogenvärmare med bränsle för sju dygn kostat 799 kronor för själva värmaren och sedan 1400 kronor för bränsle. Nästan halva budgeten. Men har man en något större budget kan det vara värt att fundera på.
Vad som inte heller framgår är om det redan finns alternativa uppvärmningsmetoder i huset så som exempel braskamin, så jag förutsätter att detta saknas.
Från statligt håll (MSB) rekommenderas en krisberedskap på minst tre dygn (72 timmar), men inget garanterar att detta räcker. Tysklands motsvarighet rekommenderar tio dygns krisberedskap. Så använder vi oss av någon form av gyllene medelväg landar det på sju dygn. Detta är en bra början. Sedan är det bara att utöka – en konserv i taget.