Inte mycket har hänt denna vecka. Anledningen beror på sjukdom, inte bara de ”vanliga” besvären, utan även feber och en uppblossande gikt i vänster fot. Egentligen planerade jag att skriva ett inlägg om på vilket sluttande plan Sverige just nu befinner sig, men orken satte stopp, och så har det skrivits så bra av många fler. Men när det börjar pratas om byalag och att ta lagen i egna händer, eftersom grundlagen är satt ur spel (äganderätten), så blinkar min varningsradar. Man kan också ställa sig frågan vem som tjänar på flyktingströmmarna och varför Sverige ska vara världsbäst på att öppna våra hjärtan till bristningsgränsen för att i nästa andetag inte ta tag i den praktiska integrationen. Någonstans kommer detta att sluta riktigt illa om ingenting görs från politiskt håll.
Preppandet har legat på sparlåga. Ekonomin är väldigt stram och det finns inte utrymme för mer än vad nöden kräver.
Valparna växer så det knakar och ögonen har börjat öppnas och idag fick de för första gången ”riktig” mat. Ekologisk nötfärs var väldigt uppskattat (som sig brukar av valpar) och alla ville ha mer.
Kaninhonorna börjar så sakta acklimatiseras och vänja sig vid oss människor. Att vänja sig med hundarna kommer nog att ta en bra stund till. Kaniner är för övrigt väldigt bra avfallskvarnar som i princip äter allt grönt, vilket gör att komposten inte längre är fullt så överfull.
Nu ska jag gå och lägga mig och se om jag kan sova bort febern. Over and out!
Krya på dig!