Efter tre år kan jag äntligen bocka av punkten ”plisségardiner” från min lista. Någonstans börjar jag själv inse vilka bisarra tidshorisonter jag jobbar med. Förvisso har det inte varit prioriterat att skaffa dessa, men ändå. Samtidigt är jag lite stolt över att se hur saker jag planerat för så många år sedan nu realiseras, och då menar jag inte bara några gardiner.
I fredags var det snöstorm och när jag kom till hemstället hade det kommit 7-8 cm nysnö. Detta ovanpå det befintliga snölagret som tills då bara smält undan dag för dag. Men vi är i april och vi vet alla vilket väder vi har då. Lyckligtvis blev vädret bättre på lördagen och den nya snön smälte undan och så var vi på ruta ett igen.
Tack vare det något varmare vädret hade isen smält i regnvattentunnorna och jag kunde filtrera 25 liter vatten i en av de tomma dunkarna som gått åt under vintern. Det har aldrig varit ens nära att vara brist på rent vatten, men det känns ändå bra att det nu fylls på istället för bara förbrukas.
Tyvärr är tarmarnas inflammation inte ett dugg bättre, snarare tvärt om. Det blir bara sämre och sämre. Det börjar tära på mig ordentligt, både fysiskt och psykiskt. Jag har en läkarkontakt om två veckor, då får vi se om det inte är dags att byta medicin igen.
En helg går så fort och jag fick gjort allt jag hade tänka mig att hinna med. Nu får jag vänta en vecka innan nästa gång, men hellre det än som förut, en eller två månader.
Har du snöat inne?
Nej då, jag har bara haft fullt upp. Uppdatering kommer – och det är en rejäl en. 😉