Det har nu gått åtta månader sedan jag flyttade till BOL Norr permanent. Just nu hanterar jag vintern, med allt vad det innebär. Det går förvånansvärt bra nu när jag kan vara på plats och faktiskt hålla efter hela tiden. Något jag helt ärlig var rädd för i höstas.
Under dessa månader har jag lärt mig otroligt mycket om hur det faktiskt är att leva utan bekvämligheter. Den enda ”lyx” jag har är elektricitet, vilken jag använder sparsamt och utan att vara beroende av den. Allt som görs med hjälp av el kan jag antingen vara utan eller så har jag alternativa sätt att hantera dessa.
Det finns inget rinnande vatten, inget varmvatten, ingen fjärrvärme, ingen fiber, ingen frys, ingen kommunal sjöröjning, inget kommunalt avlopp. Jag har minst trettio minuter till närmaste affär. Allt detta, och allt annat som jag glömt, är sådant jag har lärt mig att hantera, att hitta lösningar för, att omprioritera och ibland också att försaka.
Till stor del lever jag en vardag som likväl skulle kunna vara under en kollaps. Skulle skiten träffa fläkten skulle jag egentligen inte behöva göra några större förändringar annat än att jag inte längre skulle kunna komma internet, vilket i sig knappast är livsviktigt.
Poängen är att jag redan nu tränar mig på att leva på detta sättet. De misstag jag begår får inte så stora effekter eftersom världen där utanför fortfarande är någorlunda fungerande. De lärdomar jag drar har jag alltid med mig in i framtiden, oavsett vad den har i sitt sköte.
Dock kommer detta inte utan en kostnad. Nu pratar jag inte om en monetär kostnad mätt i pengar. Istället för ”Netflix och chill” går min lediga tid åt till de sysslor som aldrig tar slut; hämta vatten i brunnen, klyva ved, skotta snö, markservice, underhåll och tillsyn. Mycket av dessa sysslor tar mycket längre tid i praktiken än som först är uppenbart. Det är varken långt till brunnen eller vedboden. Det är ställtiden. Det är ordningen allt måste göras i.
För att till exempel tvätta krävs först ved, sedan vatten som ska värmas, för att sedan kunna påbörja själva tvättandet. Först måste man klä sig varmt för att gå ut. Sedan ska veden klyvas och släpas in. Efter det ska vedspisen startas (om den inte redan är igång). Fram med tomma dunkar, en tratt, en hink och en pulka för att sedan ta sig till brunnen och fylla dunkarna med vatten. Väl inne igen ska vattnet som nyss hämtades värmas (nej, jag slösar inte filtrerat vatten på tvätt). En timme senare är vattnet varmt nog. Ut med tvättunna, varmvatten, kallvatten och börja veva. Sedan ska all tvätt vridas ur ordentligt för att sedan hängas inne och torka, vilket kan ta upp till ett dygn beroende på plagg, luftfuktighet och hur duktig jag varit på att få ur vattnet ur kläderna med handkraft.
Nu klagar jag inte, tro inte det. Detta är en enkel beskrivning hur jag gör för att tvätta. Något som man säkert vill göra även om skiten träffat fläkten. Det tar tid när man inte kan slänga in tvätten i en tvättmaskin, trycka på en knapp och sedan glömma det tills det är klart. Inte bara det att det tar tid, det tar energi – vilket i förlängningen är det samma som kalorier. Något som kommer riskera vara en bristvara i händelse av en kris.
Tack vare att jag lever med detta som vardag vet jag redan nu vad det innebär. Det är tungt arbete. När jag säger att jag lever ett enklare liv syftar jag inte på arbetsinsatsen utan på att livet är mindre komplicerat.
Självklart finns det andra fördelar detta drar med sig så länge samhället fungerar som vanligt. Att leva så här bidrar till en enormt mycket större ekonomisk frihet. Givetvis behöver detta utrymme användas till återinvesteringar, reparationer och förbättringar. Men det är en positiv spiral, där varje investering bidrar till ytterligare besparingar och större resiliens i händelse av en större kris.
Slit inte ut dig nu när din hälsa är så skör! Bra att du prövar, men sedan till vardags så ser jag inte nyttan med det. Klart att det är bra och viktigt att finslipa metoder irl under några veckor som ett stresstest. Men du behöver väl inte leva så? Torka tvätten gör man bäst som de gjorde förr när vädret var otjänligt. Häng upp ovanför varma vedspisen. Torrt på några timmar. Använd tvättmaskin, kyl o frys. Vedkap o klyv. Ha metodik och utrustning väl utprovat inför bajsfläkten. Det vill vi läsa om här! Dina tekniska framsteg och lösningar.
Jag är väldigt noga med att inte överanstränga mig. Samtidigt ser jag det vardagliga kroppsarbetet som nyttigt då det sakta bygger upp min kondition och styrka igen.
Tvätten torkar nära vedspisen, men lite tjockare kläder tar ändå tid att torka.
Har du stängt av elementen? Att bära ved och hålla spisen varm dygnet runt borde ju ge ännu mer känslan av skarpt läge som du tycks söka. Att veta hur kallt/varmt huset blir så här på vintern av att bara kunna elda med en enda värmekälla, om man inte även har en braskamin, kan vara bra att veta.
När jag eldar så stänger jag av elementen. Det blir varmt nog, igår hade jag 25 grader inne ett tag, vilket var lite för varmt.
Med anledning av din hårda beskrivning av hur du kämpar med att vrida ur kalla och tunga tvätten med stela ömmande händer. Kan det vara något att köpa en sämskskinnsmangel? Finns billig på Biltema och bra på Verktygsboden. Klart preppervärt!
Tack för tipset! Jag har lekt med tanken att införskaffa en mangel för att underlätta, men nu har jag fått ett riktigt bra konkret tips.
Sätt fast plagget i ett skruvstäd och vrid?
Skruvstäd är ju praktiskt till annat också.
Hemma hos mormor så stod det alltid en jättestor panna fylld med vatten på vedspisen så det fanns alltid tillgång till varmt vatten till disk och när man skulle tvätta sig. Dessutom så funkade det fint som värmeelement.
Tvätten kan torka utomhus även om det minusgrader så länge det inte är nederbörd. Den lilla fukt som finns kvar när man tar in den torkar snabbt. Och då slipper man även att den blöta tvätten kyler ner inomhus.