Veckorna som gått (76) #prepperSE

Säng i sovstugan

Helgen som gått har tillbringats i BOL Norr och eftersom jag skriver detta idag så gick världen inte under igår. Vilken tur. Det var givetvis inte därför jag var uppe, utan för att ta hand om en massa ved. I vanlig ordning var inte vädergudarna på min sida och det regnade i princip hela helgen.

När jag åkte upp och såg en vägskylt med avståndet till närmsta stad sa jag högt för mig själv ”bara 40 minuter hem”. Det tog en sekund eller två innan jag insåg min egen freudianska formulering. Undermedvetet tänker jag tydligen på BOL Norr som mitt hem. Det kanske inte är så konstigt. Det enda som i princip saknas är möjlighet att tvätta kläder på ett vettigt sätt. Det är klart jag kan handtvätta med hjälp av tvättbrädan, men, ni vet, lite mer automatiserat eller i alla fall lite maskinellt.

Också sovstugan

Något som känns skönt att fått ordning på är sovplatserna upp i BOL Norr. Det enda jag egentligen saknar i möbelväg är en bäddsoffa, även om det är ett gränsfall till att vara nice-to-have. Nu kan jag i alla fall fokusera på den spartanskt möblerade sovstugan och få lite mer ordning på den. Där finns det kanske möjligheter att även få till någon smart förvaringslösning också.

För övrigt har det blivit mer och mer uppenbart att jag verkligen behöver skaffa en gårdsbil upp till BOL Norr. Har tittat lite på pick-up:er för att få en uppfattning om pris. Min tanke är att skaffa en veteran för att hålla nere de löpande kostnaderna. Dessutom är det ett krav att den ska vara fyrhjulsdriven med hög/låg-växel. Den ska också vara besiktad så jag kan köra med den till ”stan”.

Till sist vill jag uppmärksamma en liten artikel i Lantbrukets Affärstidning som hävdar att Sveriges självförsörjningsgrad vid en längre kris inte är 50% (som tidigare påståtts) utan snarare 0%. Det är alltså en nolla. Ingen självförsörjning alls. Låt det sjunka in och fundera på hur du ska få tag i mat vid en längre kris om det inte ens går att producera maten inom landet.

Annonser

Ved, norrsken, regn och en strandad svensk prepper #prepperSE

Nemesis.

De senaste dagarna har varit väldigt intressanta på många sätt. På sätt och vis har jag fått svar många frågor och fått ett antal misstankar bekräftade. Jag har tillbringat några dagar i BOL Norr och innan fanns en tydlig plan över vad som skulle åstadkommas under tiden där. Ved skulle staplas, vindskivor och överliggare bytas, träd och sly skulle röjas.

I vanlig ordning blev ingenting som jag tänkt mig. Det regnade nästan oavbrutet. Nu är jag inte rädd för att bli blöt, men det ställer till det på andra sätt. Marken förvandlades till ett kärr och på vissa håll till en mindre insjö. Följden av detta blev att den annars dåliga ”vägen” blev mer eller mindre ofarbar. Till saken hör att vägen är rätt brant på sina håll.

Min vedleverantör blev varse detta och fastnade i backen utan att kunna komma upp. Ändå hade han utrustning för att i teorin klara av detta. Men icke. Veden fick dumpas innan backen, vid sidan av vägen. Den enda lösningen för att få veden från högen till vedboden var skottkärra och muskelkraft, vilket hade varit tungt under de bästa av förutsättningar. Men att plaska runt i en lervälling med en tungt lastad skottkärra med en brant mördarbacke… Mitt pannben räckte till att få upp ungefär hälften av veden. Resten får jag ta hand om vid nästa tillfälle jag åker upp.

Samma sak, nästan varje dag.

Det var dock inte bara vedleverantören som fick smaka på BOL Norr’s naturliga skalskydd. Sedan tidigare hade Svensk Prepper och jag bestämt att träffas i stugan. Dels för att umgås och dels för att göra en intervju för den nya Prepperpodden. Det var som vanligt otroligt roligt att träffas och jag har en känsla av att intervjun, eller kanske snarare samtalet, kommer riktigt bra!

Som alla goda ting måste det ta slut. När det var dags för Svensk Prepper att åka hem blev det inte riktigt så. Under tiden vi samtalat hade regnet fortsatt och gjort situationen än värre på vägen. Bilen vägrade helt enkelt ta sig upp för backen, trots att jag gjorde allt för att putta på. Jag erbjöd övernattning till en inte allt för svårövertalad prepper-kollega. Vi tillbringade resten av kvällen och natten med att dryfta sådant som preppers gärna gör. Vi fick också möjligheten att se ett norrsken då himlen tyckte att molnen inte behövdes nattetid. Aldrig har jag sett ett norrsken så tydligt tack vare den minimala ljusföroreningen.

Dagen efter bjöd i alla fall på uppehåll och till och med några glimtar sol. Lyckligtvis torkade det upp tillräckligt för att Svensk Prepper skulle kunna komma upp och hem med bilen. Själv kunde jag köra några lass med ved till innan det började regna igen. Nu låter det som att detta är en stor sak, vilket det inte är. Men det visar på hur utlämnad man är åt vädrets makter. Det är bara att gilla läget.

Nu gissar jag att många sitter och tänker att jag borde skaffa mig en ”riktig” bil. Det ligger redan med i min plan. Innan jag flyttar upp måste jag ha en rejäl terrängbil som kan ta sig fram i de mest bedrövliga förhållanden. Exakt vad återstår att se, men den gångna veckans övningar gjorde det extremt tydligt att det inte kommer att räcka med enbart en fyrhjulsdriven personbil. Det lär finnas anledning att återkomma till detta längre fram.

Veckorna som gått (74) #prepperSE

Tänkte återuppta mina små uppdateringsinlägg igen. Det var ett tag sedan, men nu kör vi på igen.

Till att börja med fortgår allt någorlunda enligt plan. Saker tillkommer, saker faller bort. Som det ska vara. Den kanske största förändringen är att jag äntligen fått tummen ur och börjat sätta ihop en riktig Bug-Out Bag (BOB). I bilen och med mig har jag alltid min Get Home Bag, vilken är fylld med massa bra saker. Denna vill jag ha kvar, vilket någonstans betyder att jag måste skaffa ännu en uppsättning av vissa saker som jag idag har i min GHB. Exakta detaljer är fortfarande inte satta, där av ”börjat sätta ihop”.

För övrigt fortsätter preppandet av BOL Norr. Detta sker i etapper där jag i lägenheten bunkrar sådant som behövs tills det är tillräckligt att fylla en bil, sedan fraktas det upp. Jag vet att jag lovat mig själv att sluta fokusera på mat, men med Zapad17 som närmar sig med stormsteg känns det ändå bättre med lite extra.

På tal om mat så var jag tvungen att dubbelkolla mina uträkningar eftersom jag på något sätt missat att jag fyllt i beräkningen för två personer och inte en. Detta resulterade vips i att jag hade dubbelt så många dagars mat mot vad jag gått och trott. Givetvis bidrar ju detta till det helt onödiga i att fortsätta fylla på matförråden. Suck. Således kommer, åter igen, fokus ligga på allt annat än mat (mental note: GLÖM INTE DETTA, PUCKO!).

Och det är ju inte direkt så att det inte finns annat att lägga resurser på. Om allt går som det är tänkt så ska en stor laddning ved komma på plats de närmsta veckorna. Detta är kanske den enskilt största bristen just nu. Även om skogen är full av träd är det inte riktigt så enkelt som att bara fälla, kvista och klyva. Ved ska också torkas. Nu kan jag nog säkert hitta fallna träd som redan är någorlunda torra att använda vid en kris, fast det vore ju bra att redan ha detta ombesörjt.

Till sist vill jag verkligen rekommendera Svensk Preppers inlägg ”När kriget kom till byn”. En mycket bra ögonvittnesskildring från kriget i Bosnien och hur det påverkade civilbefolkningen. Marsch in och läs!

Observationer och lärdomar från BOL #prepperSE

Helgen som gått har jag ensam tillbringat i BOL Norr. Jag är i och för sig fortfarande kvar här uppe i skrivandets stund och har ännu inte riktigt bestämt när jag tänker åka söder ut igen. Det har varit mycket problem med dricksvattnet i olika delar av Sverige de senaste dagarna och det känns som att här uppe har jag i alla fall inte det bekymret då jag har egen brunn.

Varje gång jag är här ser jag det som en möjlighet att testa leva off-the-grid och de olika aspekterna av det. Dessutom är det ett bra tillfälle att rätta till tillkortakommanden och brister i min egen beredskap. Alla förutsättningarna finns, det mesta handlar om min egen kunskap.

En sak som slår mig är hur ovan jag är att behöva planera matlagning. Med vedspis som primär tillagningsmöjlighet får jag räkna med att det tar 30 minuter för att ens få något som liknar varmt nog att påbörja tillagning av mat. Dessutom ställer det krav på att det faktiskt finns färdig, torr ved som är intagen.

På tal om värme har jag också lärt mig hur lätt det är att få en jämn rumstemperatur vid eldning. Det är lätt att elda på som tusan när det börjar bli kallt inne, för att några timmar senare svettas. Man måste lära sig vad som är lagom och detta tar tid. Det finns inga termostater som automatiskt ser till att hålla en behaglig inomhusmiljö. Att gå omkring inne i t-shirt är inte alltid ett alternativ, utan varma kläder kan vara nödvändigt även inomhus.

Är man ensam blir det också tydligt att det är ett ständigt passande på elden då den måste förses med mer ved. Lika så blir det väldigt tydligt när man vaknar och elden för länge sedan slocknat. Det är bara att gå upp, frysa och tända brasan på nytt. Särskilt om man vill ha sitt morgonkaffe eller något annat varmt till frukost.

Ved är något som går åt i oroväckande mängd. Den som tror att det bara är gå ut i skogen och hugga ner några träd kommer få sig ett kallt och bryskt uppvaknande. Att fälla ett träd är egentligen det lätta. Värre är att kvista av stocken. Än värre är att släpa stocken/delarna. Sedan bör allt torka innan klyvning, för att sedan staplas. Detta är tungt arbete. Har man inte förberett sig för vintern kommer det bli mycket obehagligt.

Vad gäller vatten kan jag bara åter igen konstatera att vatten är tungt att bära. Min brunn ligger cirka 30 meter från storstugan. Ändå är det väldigt stor skillnad på att släpa in en hink/dunk mot att vrida på en kran. Detta är också ett moment som kräver viss planering.

Att uträtta sina behov kan vara en anledning till obehag. Särskilt mitt i natten eller på vintern om man måste gå till ett uthus eller bara gå ut och ”slå en drill”.

Till sist. Mörker. Aldrig har jag sett så många stjärnor på himlen. Det finns nästan ingen ljusförorening från städer. Detta kommer att gälla vid ett större strömavbrott också. Detta betyder också att det är väldigt svårt att se sina omgivningar på natten, innan ögonen anpassat sig.

Allt ovan är mest lösryckta observationer och sådant som blir väldigt tydligt när jag lever uppe i BOL Norr. Ta det för vad det är, men jag kan konstatera att vid en bug-out eller i en framtid off-the-grid kommer det inte finnas brist på arbete.

Ledbruten, myggbiten, solsvedd och lycklig #prepperSE

I helgen gick första lasset till BOL Norr, vad jag tidigare kallade Plan B innan allt var klart. Nu när jag tillbringat en helg där och fått en överblick över vad som är vad tänkte jag att det kan vara lite intressant att se hur utfallet blev mot de önskemål och krav jag hade när jag letade.

Solnedgång

Solnedgång

Den enkla punkt listan såg ut så här:

  • Mark större än 1 ha
  • Eget (enskilt) vatten
  • Enskilt avlopp
  • En ”lada” eller två
  • Ligga geografiskt avlägset från större städer
  • Ha rätt pris (för mig)
  • Boendeytan får inte vara för stor
  • Uppvärmning med ved
  • Vedspis (fungerande) måste finnas
  • Gärna jakträtt på marken

Vad lyckades jag med att pricka in då? Allt utom en punkt. Det saknas en lada. Visst hade det varit full jackpot, men som med det mesta i här i livet får man kompromissa. Som det är precis nu, utan några förändringar eller modifieringar att tala om, ger BOL Norr skydd, värme, vatten.

I storstugan finns det en vedspis och en braskamin. Båda är nu testade och fungerar utmärkt. Hur det fungerar på vintern med att hålla värmen kvar återstår att prova, men jag har svårt att tro att man kommer frysa så länge det finns ved.

På tal om just ved och skog. Marken är till största delen just skog. Vid en snabb genomgång märktes det snabbt att skogen var undermåligt skött och det behöver göras insatser att rensa bort redan fallna träd samt gallra ur. Om den berömda skiten skulle träffa fläkten blir dessutom markgränser mindre viktigt. Så länge jag inte är skadad eller svårt sjuk kommer det alltid gå att få tag på bränsle för uppvärmning.

Vatten finns i överflöd, vilket förvånade mig lite. Dels så finns en egen brunn med fullt tjänligt vatten, dels finns det minst en mindre bäck som rinner genom marken. Detta trots att det varit en torr och varm sommar. Sedan finns det alla möjligheter att sätta upp mer vattenuppsamling från taken. Idag finns det en tunna för bevattning.

Under helgen har initiala planer satts upp för vad som ska göras i olika steg. Det krävs rätt noggrann planering då det trots allt kostar rätt mycket att åka upp samt att  minimera risken att försöka göra allt på en gång och stå med hundra olika oavslutade projekt samtidigt.

Avslutningsvis kan jag bara konstatera att jag stortrivs att vara där uppe. Ja, det finns mygg, knott, flugor. Ja, det finns björn och varg. Ja, det är långt till hjälp om något skulle hända. Men jag älskar det; tystnaden, lugnet, vyerna, luften och känslan att vara tvungen att råda sig själv.