Självförsörjande på mat #prepperSE

Eftersom jag just nu inte kan göra något praktiskt när det kommer till min egen matproduktion, kan jag i alla fall göra något teoretiskt. Min strävan efter självförsörjning av livsmedel kommer från flera olika hålla. Givetvis är det en nödvändighet om man vill klara sig längre än man har konserver på hyllan, men det är också en grundsten om man strävar efter att gå off-the-grid och bli självförsörjande.

Så hur mycket mat måste produceras för en människa ska kunna leva på det under ett år? Till att börja med måste man ta reda på hur mycket energi sagd människa behöver per dag. Då denna uträkning kommer vara till för mig är det bara rimligt att jag utgår från mitt eget energibehov som är ca 2500 kcal per dygn. Detta är samma antal kalorier jag räknar med i min inventeringslista, så det håller det hela konsekvent.

Nästa steg är att ta reda på vad jag kan och vill producera, samt hur mycket kalorier dessa råvaror ger per 100 gram. För att göra detta enkelt valde jag ett fåtal ingredienser som jag dels tror mig kunna odla och dels skulle kunna äta varje dag, fullt medveten om att det finns tusentals andra saker att välja på.

Höns och en tupp.

Kaninkött 125 kcal
Ägg 141 kcal
Kyckling 198 kcal
Getmjölk 66 kcal
Getkött 109 kcal
Getost 345 kcal
Potatis 79 kcal
Morötter 36 kcal
Palsternacka 71 kcal
Lök gul 39 kcal
Rödbeta 51 kcal
Kålrabbi 29 kcal
Gröna bönor 30 kcal
Majrova 35 kcal
Kålrot 37 kcal

När det nu finns lite siffror att tillgå behöver jag ta reda på hur mycket kött varje djurslag kan producera. Som vanligt beror det på en massa olika faktorer, men jag måste ju gå på någonting. Vad jag kan läsa mig till är slaktvikten på en get 10-12 kg varav 25-30 % är ben. Här räknar jag med runt 7,5 kg kött per djur. För en kyckling/höna 0,5 kg kött och för en kanin ca 1,3 kg. Kaniner och kycklingar har jag i alla fall egen erfarenhet av vad det genererar i köttproduktion.

Så lång allt väl. Då återstår att komponera lite måltider av dessa råvaror. För att hålla det hela enkelt består dessa av tre grytor och en frukost. Kom ihåg att detta är ett räkneexempel och inte vad jag faktiskt planerar att äta resten av mitt liv!

New Zeeland Red

Frukosten:
Ägg kokt 150 gram
Getmjölk 200 gram
Getost 100 gram
Kcal: 562

Getgrytan:
Getkött 150 gram
Potatis 200 gram
Palsternacka 100 gram
Lök gul 50 gram
Kålrabbi 100 gram
Gröna bönor 100 gram
Majrova 100 gram
Kålrot 100 gram
Kcal: 1125

Kaningrytan:
Kaninkött 150 gram
Potatis 200 gram
Morötter 100 gram
Palsternacka 100 gram
Lök gul 50 gram
Kålrabbi 50 gram
Gröna bönor 50 gram
Kcal: 875

Kycklinggrytan:
Kyckling 150 gram
Potatis 200 gram
Morötter 100 gram
Lök gul 50 gram
Rödbeta 100 gram
Kålrabbi 100 gram
Majrova 100 gram
Kcal: 1000

Sedan lade jag in alla måltider i matkalkyl.se över en vecka där frukosten var samma varje dag och sedan alternerade jag mellan de övriga rätterna till lunch och kvällsmat. Detta ger då ett snitt på 2565 kcal per dygn. Toppen! Hur ser då näringsvärdet ut när det gäller vitaminer och mineraler för denna vecka? I tabellen nedan (som kommer förstöra designen på bloggen) ser vi att det ser riktigt, riktigt bra ut!

Datum Vitamin A (Retinolekvivalenter) (µg) RDI 800 Retinol (µg) beta-Karoten (µg) Vitamin D (µg) RDI 5 Vitamin E (mg) RDI 12 Vitamin K (µg) RDI 75 Vitamin B1 (Tiamin) (mg) RDI 1.1 Vitamin B2 (Riboflavin) (mg) RDI 1.4 Vitamin C (mg) RDI 80 Vitamin B3 (Niacin) (mg) RDI 16 Niacinekvivalenter (mg) Vitamin B6 (mg) RDI 1.4 Vitamin B12 (µg) RDI 2.5 Fosfor (mg) RDI 700 Folat (µg) RDI 200 Jod (µg) RDI 150 Järn (mg) RDI 14 Kalcium (mg) RDI 800 Kalium (mg) RDI 2000 Magnesium (mg) RDI 375 Selen (µg) RDI 55 Zink (mg) RDI 10
2017-10-08 1652.5 (207% rdi) 757.5 9110.5 3 (60% rdi) 14.2 (118% rdi) 70 (93% rdi) 1.5 (133% rdi) 2.4 (173% rdi) 283 (354% rdi) 40.4 (253% rdi) 66.4 3.5 (247% rdi) 22.8 (913% rdi) 1904.5 (272% rdi) 634.5 (317% rdi) 194.5 (130% rdi) 13.6 (97% rdi) 830 (104% rdi) 5437 (272% rdi) 351 (94% rdi) 83.2 (151% rdi) 15.4 (154% rdi)
2017-10-07 1688.5 (211% rdi) 795 9090.5 4.6 (93% rdi) 16.2 (135% rdi) 70 (93% rdi) 1.5 (132% rdi) 2.5 (179% rdi) 308 (385% rdi) 32.2 (201% rdi) 57.6 3.1 (219% rdi) 8.8 (350% rdi) 1846 (264% rdi) 664.5 (332% rdi) 195 (130% rdi) 12.4 (88% rdi) 839 (105% rdi) 5518.5 (276% rdi) 362.5 (97% rdi) 83.3 (151% rdi) 15.9 (159% rdi)
2017-10-06 2538.5 (317% rdi) 799.5 17599.5 5.2 (105% rdi) 16.5 (138% rdi) 66 (88% rdi) 1.3 (115% rdi) 2.2 (159% rdi) 219 (274% rdi) 37.5 (234% rdi) 62.7 3.4 (240% rdi) 20.2 (809% rdi) 1771.5 (253% rdi) 547.5 (274% rdi) 204.5 (136% rdi) 12 (85% rdi) 775 (97% rdi) 4883 (244% rdi) 316 (84% rdi) 86.4 (157% rdi) 12.2 (122% rdi)
2017-10-05 1652.5 (207% rdi) 757.5 9110.5 3 (60% rdi) 14.2 (118% rdi) 70 (93% rdi) 1.5 (133% rdi) 2.4 (173% rdi) 283 (354% rdi) 40.4 (253% rdi) 66.4 3.5 (247% rdi) 22.8 (913% rdi) 1904.5 (272% rdi) 634.5 (317% rdi) 194.5 (130% rdi) 13.6 (97% rdi) 830 (104% rdi) 5437 (272% rdi) 351 (94% rdi) 83.2 (151% rdi) 15.4 (154% rdi)
2017-10-04 1688.5 (211% rdi) 795 9090.5 4.6 (93% rdi) 16.2 (135% rdi) 70 (93% rdi) 1.5 (132% rdi) 2.5 (179% rdi) 308 (385% rdi) 32.2 (201% rdi) 57.6 3.1 (219% rdi) 8.8 (350% rdi) 1846 (264% rdi) 664.5 (332% rdi) 195 (130% rdi) 12.4 (88% rdi) 839 (105% rdi) 5518.5 (276% rdi) 362.5 (97% rdi) 83.3 (151% rdi) 15.9 (159% rdi)
2017-10-03 2538.5 (317% rdi) 799.5 17599.5 5.2 (105% rdi) 16.5 (138% rdi) 66 (88% rdi) 1.3 (115% rdi) 2.2 (159% rdi) 219 (274% rdi) 37.5 (234% rdi) 62.7 3.4 (240% rdi) 20.2 (809% rdi) 1771.5 (253% rdi) 547.5 (274% rdi) 204.5 (136% rdi) 12 (85% rdi) 775 (97% rdi) 4883 (244% rdi) 316 (84% rdi) 86.4 (157% rdi) 12.2 (122% rdi)
2017-10-02 1652.5 (207% rdi) 757.5 9110.5 3 (60% rdi) 14.2 (118% rdi) 70 (93% rdi) 1.5 (133% rdi) 2.4 (173% rdi) 283 (354% rdi) 40.4 (253% rdi) 66.4 3.5 (247% rdi) 22.8 (913% rdi) 1904.5 (272% rdi) 634.5 (317% rdi) 194.5 (130% rdi) 13.6 (97% rdi) 830 (104% rdi) 5437 (272% rdi) 351 (94% rdi) 83.2 (151% rdi) 15.4 (154% rdi)

Värt att notera här är att jag inte räknar alls på att ta tillvara på hela djuret, utan bara köttet. Givetvis kommer inälvor att tas tillvara och ätas, vilket kommer ge extrema tillskott av nästan alla ovan vitaminer och mineraler. Den som är nyfiken kan läsa lite mer här.

Med hjälp av hur mycket av varje råvara som går åt kan jag nu äntligen svara på frågan hur mycket som går åt. Svaret per år är:

39 kg kaninkött (30 djur)
54,6 kg ägg
31,2 kg kycklingkött (63 djur)
72,8 kg getmjölk
39 kg getkött (5 djur)
36,4 kg getost
145,6 kg potatis
46,8 kg morötter
52 kg palsternackor
36,4 kg gul lök
20,8 kg rödbetor
59,8 kg kålrabbi
39 kg gröna bönor
46,8 kg majrovor
26 kg kålrötter

Detta är, åter igen, bara ett teoretiskt experiment. Men det ger en fingervisning. Nästa steg blir att räkna vidare på hur allt ska gå ihop, hur många djur som behövs av varje djurslag och kön, hur mycket areal som går åt till att odla allt ovan och hur mycket areal som går åt till att odla foder och bete. Givetvis kan mycket av hushållsavfall användas som foder.
Kontentan, som jag ser det, är att det inte på något sätt är omöjligt att få ihop det rent teoretiskt. I praktiken däremot, det är en helt annan sak.

13 reaktioner till “Självförsörjande på mat #prepperSE

  1. Bara en nyfiken fråga – varför getter istället för får? Har iofs för mig att getter är mer sjukdomståliga, men är inte får ”köttigare” och man får ull? Bra text som ger en bild av hur mycket som behövs.

    1. Jag tänkte först får, men jämför man getter och får så är getter generellt mer tåliga mot både sjukdom, parasiter och väder. Dessutom äter getter nästan vad som helst till skillnad från får som är mycket mer kräsna när det gäller bete. I gengäld ger får, som du skriver, mer kött och dessutom ull. Men som det ser ut idag är jag helt själv att ta hand om alla framtida djur och då faller det sig naturligt att välja de djurslag som klarar sig bäst själva och som kräver minst ”underhåll”.

      1. Ja, då låter ju getter mer lockande. Funderat på grisar? De äter väl också det mesta och är väldigt bra på att förbereda mark för odling bla. Blir ju väldigt stora så det blir kanske kostsamt på vintern med foder? Mycket kött vilket kan vara både bra och dåligt (svårt att ta reda på och förvara allt).

        1. Tror jag funderat på de flesta djurslag. Nyckeln för mig ligger i att hitta en bra balans mellan köttproduktion, möjlighet att lagra köttet och foderåtgång på vintern. Grisar hade varit väldigt bra på många sätt. Kanske i en förlängning. De har ju väldigt mycket fett som kommer bli en bristvara.

  2. Jag tror att en 2-4 gånger ökning av mängden potatis och motsvarande minskning av grönsaker skulle göra det hela mycket enklare praktiskt att genomföra. Inbillar mig även att en minskning av kycklingköttet och en ökning av kaninköttet skulle förenkla. Min bild som hönsägare är att man har fullt upp få tillräckligt med kycklingar för att hålla sin flock intakt i antal hönor. Dock ser ju detta helt annorlunda ut om man använder sig av äggkläckare. Ska man ha höns och föda upp 60-talet kycklingar så är ju även äggproduktionen konsumtionen om 2 ägg sannolikt låg mot antal ägg man får.
    Men väldigt intressant inlägg som belyser ungefärligt vilka mängder som behövs.
    https://polldaddy.com/js/rating/rating.js

    1. Kloka och intressanta tankar. Inser att i praktiken måste en balansering ske mellan djurslagen och som du påpekar kommer det bli mycket bestyr med så mycket höns, särskilt eftersom jag inte tänker använda en kläckningsmaskin. Det är en svår balansgång detta – och då är jag bara på det teoretiska stadiet ännu.

      1. Dock väldigt intressant få på bordet vad som krävs på ett ca i volym. Frågan är ju om det kanske inte är bättre fokusera på ex. höns och kanin och räkna med att byta till sig mjölk och ost från någon annan eller liknande? Sen inbillar jag mig att det kan vara smart ha volym på 2-3 saker som man blir bra på och som passar för de förutsättningar man har. Så har man dessa som grund (kanske teoretiskt överleva på bara) och så mindre av mycket annat för att få variation och smak. Tänker att ex potatis och getter kan vara ”enkelt” ha större volym på samt beständigare mot ex ett år med lite/mycket nederbörd eller nått annat som försämrar skörden av vissa saker kraftigt.
        Sen kommer man ju sannolikt har betydligt fler mindre kalorikällor som ex. bär av olika slag, svamp, frukt, perenner som jordärtskocka och sparris. Lingon och hjortron möglar/ruttnar ju inte så går ju lagra länge, jag har för mig att jag läst att man förr förvarade blåbär- och hallonsylt med ett lagar lingonsylt över för att förlänga hållbarheten.
        Tänker även att djur i lite för stor kvantitet kan vara extremt viktigt ett nödår då man då kan minska sin besättning för att kompensera ex missväxt av potatisen eller liknande.

        1. Dina tankar ovan är nästan exakt formulerade som ett uppföljande inlägg jag håller på att skriva. =)

  3. ”Värt att notera här är att jag inte räknar alls på att ta tillvara på hela djuret, utan bara köttet. Givetvis kommer inälvor att tas tillvara och ätas, vilket kommer ge extrema tillskott av nästan alla ovan vitaminer och mineraler.”
    Jisses – du slänger det viktigaste som är ben och fett.
    Fett är den mest energirika maten som finns, märgen har massor med järn och mineraler – och smak. Koka fond och spara fettet som kommer att bli en bristvara.

    1. Enklast är givetvis att få märg och fett från stora djur, men även kyckling och andra smådjur har saker att ta vara på. Knäck benen, koka ur dem och sila av. Vill du ha smak på så lägg i lite lök, morötter, vitlök eller annat. Låt det småkoka i ett par timmar så att det reduceras. När det kallnar flyter fettet upp – TA VARA PÅ DET!! Man kan skilja på det om man vill. Halva vår frys är full av fond, och olika fetter som används i grytor och såser.

      1. Lugn och fin nu. Jag har inte slängt bort något alls. Givetvis ska hela djuret tas tillvara på. Det svåra ligger i att mäta näringen i sådant som en hemma kokt fond baserad på märgben. Vad gäller fett kommer inte ett endaste gram att gå till spillo. Fett är det mest värdefulla av näringsämnen.

  4. Har du kollat ”Bonderøven” eller ”100% bonde” som det heter på svenska? Han är nästan självförsörjande.

Kommentarsfunktionen är stängd.

Drivs med WordPress | Tema: Baskerville 2 av Anders Noren.

Upp ↑