Självförsörjande på mat #prepperSE

Eftersom jag just nu inte kan göra något praktiskt när det kommer till min egen matproduktion, kan jag i alla fall göra något teoretiskt. Min strävan efter självförsörjning av livsmedel kommer från flera olika hålla. Givetvis är det en nödvändighet om man vill klara sig längre än man har konserver på hyllan, men det är också en grundsten om man strävar efter att gå off-the-grid och bli självförsörjande.

Så hur mycket mat måste produceras för en människa ska kunna leva på det under ett år? Till att börja med måste man ta reda på hur mycket energi sagd människa behöver per dag. Då denna uträkning kommer vara till för mig är det bara rimligt att jag utgår från mitt eget energibehov som är ca 2500 kcal per dygn. Detta är samma antal kalorier jag räknar med i min inventeringslista, så det håller det hela konsekvent.

Nästa steg är att ta reda på vad jag kan och vill producera, samt hur mycket kalorier dessa råvaror ger per 100 gram. För att göra detta enkelt valde jag ett fåtal ingredienser som jag dels tror mig kunna odla och dels skulle kunna äta varje dag, fullt medveten om att det finns tusentals andra saker att välja på.

Höns och en tupp.

Kaninkött 125 kcal
Ägg 141 kcal
Kyckling 198 kcal
Getmjölk 66 kcal
Getkött 109 kcal
Getost 345 kcal
Potatis 79 kcal
Morötter 36 kcal
Palsternacka 71 kcal
Lök gul 39 kcal
Rödbeta 51 kcal
Kålrabbi 29 kcal
Gröna bönor 30 kcal
Majrova 35 kcal
Kålrot 37 kcal

När det nu finns lite siffror att tillgå behöver jag ta reda på hur mycket kött varje djurslag kan producera. Som vanligt beror det på en massa olika faktorer, men jag måste ju gå på någonting. Vad jag kan läsa mig till är slaktvikten på en get 10-12 kg varav 25-30 % är ben. Här räknar jag med runt 7,5 kg kött per djur. För en kyckling/höna 0,5 kg kött och för en kanin ca 1,3 kg. Kaniner och kycklingar har jag i alla fall egen erfarenhet av vad det genererar i köttproduktion.

Så lång allt väl. Då återstår att komponera lite måltider av dessa råvaror. För att hålla det hela enkelt består dessa av tre grytor och en frukost. Kom ihåg att detta är ett räkneexempel och inte vad jag faktiskt planerar att äta resten av mitt liv!

New Zeeland Red

Frukosten:
Ägg kokt 150 gram
Getmjölk 200 gram
Getost 100 gram
Kcal: 562

Getgrytan:
Getkött 150 gram
Potatis 200 gram
Palsternacka 100 gram
Lök gul 50 gram
Kålrabbi 100 gram
Gröna bönor 100 gram
Majrova 100 gram
Kålrot 100 gram
Kcal: 1125

Kaningrytan:
Kaninkött 150 gram
Potatis 200 gram
Morötter 100 gram
Palsternacka 100 gram
Lök gul 50 gram
Kålrabbi 50 gram
Gröna bönor 50 gram
Kcal: 875

Kycklinggrytan:
Kyckling 150 gram
Potatis 200 gram
Morötter 100 gram
Lök gul 50 gram
Rödbeta 100 gram
Kålrabbi 100 gram
Majrova 100 gram
Kcal: 1000

Sedan lade jag in alla måltider i matkalkyl.se över en vecka där frukosten var samma varje dag och sedan alternerade jag mellan de övriga rätterna till lunch och kvällsmat. Detta ger då ett snitt på 2565 kcal per dygn. Toppen! Hur ser då näringsvärdet ut när det gäller vitaminer och mineraler för denna vecka? I tabellen nedan (som kommer förstöra designen på bloggen) ser vi att det ser riktigt, riktigt bra ut!

Datum Vitamin A (Retinolekvivalenter) (µg) RDI 800 Retinol (µg) beta-Karoten (µg) Vitamin D (µg) RDI 5 Vitamin E (mg) RDI 12 Vitamin K (µg) RDI 75 Vitamin B1 (Tiamin) (mg) RDI 1.1 Vitamin B2 (Riboflavin) (mg) RDI 1.4 Vitamin C (mg) RDI 80 Vitamin B3 (Niacin) (mg) RDI 16 Niacinekvivalenter (mg) Vitamin B6 (mg) RDI 1.4 Vitamin B12 (µg) RDI 2.5 Fosfor (mg) RDI 700 Folat (µg) RDI 200 Jod (µg) RDI 150 Järn (mg) RDI 14 Kalcium (mg) RDI 800 Kalium (mg) RDI 2000 Magnesium (mg) RDI 375 Selen (µg) RDI 55 Zink (mg) RDI 10
2017-10-08 1652.5 (207% rdi) 757.5 9110.5 3 (60% rdi) 14.2 (118% rdi) 70 (93% rdi) 1.5 (133% rdi) 2.4 (173% rdi) 283 (354% rdi) 40.4 (253% rdi) 66.4 3.5 (247% rdi) 22.8 (913% rdi) 1904.5 (272% rdi) 634.5 (317% rdi) 194.5 (130% rdi) 13.6 (97% rdi) 830 (104% rdi) 5437 (272% rdi) 351 (94% rdi) 83.2 (151% rdi) 15.4 (154% rdi)
2017-10-07 1688.5 (211% rdi) 795 9090.5 4.6 (93% rdi) 16.2 (135% rdi) 70 (93% rdi) 1.5 (132% rdi) 2.5 (179% rdi) 308 (385% rdi) 32.2 (201% rdi) 57.6 3.1 (219% rdi) 8.8 (350% rdi) 1846 (264% rdi) 664.5 (332% rdi) 195 (130% rdi) 12.4 (88% rdi) 839 (105% rdi) 5518.5 (276% rdi) 362.5 (97% rdi) 83.3 (151% rdi) 15.9 (159% rdi)
2017-10-06 2538.5 (317% rdi) 799.5 17599.5 5.2 (105% rdi) 16.5 (138% rdi) 66 (88% rdi) 1.3 (115% rdi) 2.2 (159% rdi) 219 (274% rdi) 37.5 (234% rdi) 62.7 3.4 (240% rdi) 20.2 (809% rdi) 1771.5 (253% rdi) 547.5 (274% rdi) 204.5 (136% rdi) 12 (85% rdi) 775 (97% rdi) 4883 (244% rdi) 316 (84% rdi) 86.4 (157% rdi) 12.2 (122% rdi)
2017-10-05 1652.5 (207% rdi) 757.5 9110.5 3 (60% rdi) 14.2 (118% rdi) 70 (93% rdi) 1.5 (133% rdi) 2.4 (173% rdi) 283 (354% rdi) 40.4 (253% rdi) 66.4 3.5 (247% rdi) 22.8 (913% rdi) 1904.5 (272% rdi) 634.5 (317% rdi) 194.5 (130% rdi) 13.6 (97% rdi) 830 (104% rdi) 5437 (272% rdi) 351 (94% rdi) 83.2 (151% rdi) 15.4 (154% rdi)
2017-10-04 1688.5 (211% rdi) 795 9090.5 4.6 (93% rdi) 16.2 (135% rdi) 70 (93% rdi) 1.5 (132% rdi) 2.5 (179% rdi) 308 (385% rdi) 32.2 (201% rdi) 57.6 3.1 (219% rdi) 8.8 (350% rdi) 1846 (264% rdi) 664.5 (332% rdi) 195 (130% rdi) 12.4 (88% rdi) 839 (105% rdi) 5518.5 (276% rdi) 362.5 (97% rdi) 83.3 (151% rdi) 15.9 (159% rdi)
2017-10-03 2538.5 (317% rdi) 799.5 17599.5 5.2 (105% rdi) 16.5 (138% rdi) 66 (88% rdi) 1.3 (115% rdi) 2.2 (159% rdi) 219 (274% rdi) 37.5 (234% rdi) 62.7 3.4 (240% rdi) 20.2 (809% rdi) 1771.5 (253% rdi) 547.5 (274% rdi) 204.5 (136% rdi) 12 (85% rdi) 775 (97% rdi) 4883 (244% rdi) 316 (84% rdi) 86.4 (157% rdi) 12.2 (122% rdi)
2017-10-02 1652.5 (207% rdi) 757.5 9110.5 3 (60% rdi) 14.2 (118% rdi) 70 (93% rdi) 1.5 (133% rdi) 2.4 (173% rdi) 283 (354% rdi) 40.4 (253% rdi) 66.4 3.5 (247% rdi) 22.8 (913% rdi) 1904.5 (272% rdi) 634.5 (317% rdi) 194.5 (130% rdi) 13.6 (97% rdi) 830 (104% rdi) 5437 (272% rdi) 351 (94% rdi) 83.2 (151% rdi) 15.4 (154% rdi)

Värt att notera här är att jag inte räknar alls på att ta tillvara på hela djuret, utan bara köttet. Givetvis kommer inälvor att tas tillvara och ätas, vilket kommer ge extrema tillskott av nästan alla ovan vitaminer och mineraler. Den som är nyfiken kan läsa lite mer här.

Med hjälp av hur mycket av varje råvara som går åt kan jag nu äntligen svara på frågan hur mycket som går åt. Svaret per år är:

39 kg kaninkött (30 djur)
54,6 kg ägg
31,2 kg kycklingkött (63 djur)
72,8 kg getmjölk
39 kg getkött (5 djur)
36,4 kg getost
145,6 kg potatis
46,8 kg morötter
52 kg palsternackor
36,4 kg gul lök
20,8 kg rödbetor
59,8 kg kålrabbi
39 kg gröna bönor
46,8 kg majrovor
26 kg kålrötter

Detta är, åter igen, bara ett teoretiskt experiment. Men det ger en fingervisning. Nästa steg blir att räkna vidare på hur allt ska gå ihop, hur många djur som behövs av varje djurslag och kön, hur mycket areal som går åt till att odla allt ovan och hur mycket areal som går åt till att odla foder och bete. Givetvis kan mycket av hushållsavfall användas som foder.

Kontentan, som jag ser det, är att det inte på något sätt är omöjligt att få ihop det rent teoretiskt. I praktiken däremot, det är en helt annan sak.

Annonser

Veckan som gått (66) #prepperSE

Det är lite mycket nu. Saker och ting rör sig väldigt fort i mitt liv och det känns som jag knappt själv hinner med. Enjoy the joyride.

Mycket har hänt under den gångna veckan. Bland annat så var bland andra jag med i ett radioprogram om Svenska preppers på annandag påsk. Reaktionerna var överväldigande positiva. Så pass mycket att #prepperSE trendade på Twitter! Vissa, så även jag, tyckte att programmet hade en onödig vinkling eller sidospår kring genus och politik. Jag har redan skrivit vad jag tycker om att försöka politisera prepping. Men i övrigt var programmet välproducerat och förhoppningsvis ögonöppnande för den lite bredare allmänheten.

Jag har också hunnit med att lyckas att misslyckas vid en test av mig själv och min Get Home Bag. Skavsåren har ännu inte läkt. Vidare avslutade jag mitt första köttkonserverings-experiment, för att direkt påbörja nästa. Denna gång ska jag göra Biltong. Något som, enligt mer kunniga än jag, inte kan misslyckas. Vi får väl se. Jag återkommer.

Förråden har fått tillskott av mer kryddor, lite makrill, lite potatis, lite surkål, mer pulverkaffe och säkert lite annat som jag glömt bort. Inga större eller omvälvande inköp.

På gården växer kaninungarna fort. Vi har ett 10-tal som kommer att vara slaktfärdiga i maj eller juni. Detta borde ge mellan 20-30 kilo kött. Det mesta kommer att bli hundmat, men jag tänkte faktiskt prova att konservera lite av köttet för att se hur kaninkött blir. Så lär det nog också bli en eller två kaningrytor.

Även odlingarna tar sig. Personligen har jag inte mycket till gröna fingrar. Men jag är inte heller dummare än att jag kan lära mig. Om allt går som det är tänkt blir det potatis, morötter, lök, jordgubbar och örter initialt. När vi fått in ”snitsen” har vi gott om ytor att utöka odlingarna. Men det är ingen mening förrän vi kan bekräfta att det fungerar i mindre skala.

Andra fasen avklarad #prepperSE

Puh!

Nu är fas nummer två avklarad i min prepping. Målet var bland annat att ha mat och vatten för tre månader. Detta är nu uppnått, med lite extra som ren bonus. Men det räcker inte bara med mat och vatten, även om man kommer en bra bit. I förrådet bör det också finnas sådant så att det går att tillaga maten, generera värme, skapa nytt drickbart (rent) vatten, medicin, första förband, verktyg, kläder, sovsäckar och så vidare. Även här har jag nått mina egna uppsatta mål. Sista pusselbitarna föll på plats i veckan när skyddsmaskerna och min SHTF-mobil landade.

Viss kan man tycka att vissa bitar är lite väl mycket nice-to-have i mitt förråd (extra mobil, surfplatta t.ex). Det är jag medveten om, men det har inte kostat många kronor ”extra” och det tillför i vissa scenarier en del fördelar. På det stora hela har jag försökt balansera allt så väl jag kan och även försökt hålla kostnaderna nere så mycket jag kan. Det enskilt dyraste som finns i förrådet är ett vattenfilter som kostade runt 2000 kr, om jag minns rätt.

Så när allt nu äntligen är på plats måste jag erkänna att jag känner mig både glad, nöjd och lättad. Innan har jag alltid tänkt ”om jag bara hade x och y vore jag nöjd”. Nu är jag där. Inte för att jag på något sätt är färdig, men nu har jag tillräckligt för att i alla fall känna mig bekväm nog att invänta flytten och sedan kunna sätta upp nya mål utifrån de förutsättningarna.

Vad kommer då nästa fas att innefatta? Vad gäller mat kommer nog nya målet att ligga på sex månader. Det är en fördubbling av det nuvarande förrådet och innan det kan förverkligas krävs mer yta. Ett annat mål kan vara att skaffa en amatörradiolicens. Här är jag fortfarande i ett tidigt stadium av research och kan se viss nytta. Men det får bli senare till hösten eller nästa år om det blir av.

Nästa fas kommer också att bli mer praktiskt i form av byggande, odlande och djurhållande. Exakt hur detta artar sig får framtiden utvisa. Det kan rent av vara så att hamstrande till förrådet får stå tillbaka till förmån för detta. Det kommer dels att vara en fråga om tid och dels en fråga om ekonomi.

Men nu kan jag sova gott om nätterna. Det jag har just här och nu kommer att räcka långt. Det finns några få saker som jag kommer att tillföra i närtid, men inget som jag egentligen anser som kritiskt, utan kanske mer som en start på nästa fas.

Nu börjar det svåra.

När förråden tagit slut – del 4 #prepperSE

Se del 1, del 2 och del 3.

Förutsättningar förändras. När jag skrev del 3 hade vi precis köpt in våra första kaniner och den stående planen var att, om möjligt, bugga in här hemma. På mindre än ett år har förutsättningarna förändrats radikalt – till det bättre. Då vi köpt en liten gård (med betoning på liten, men ändå) har vi helt plötsligt plats och förutsättningar till en både större djurhållning och större yta för odling. Allt detta är så klart underbart, eftersom det är vad både jag och min sambo drömt om.

Ur mitt perspektiv inträffar nu något ögonöppnande och kanske lite nedslående. Låt mig ge ett exempel på hur jag resonerar så kanske det blir lite tydligare. Ponera att SHTF och alla våras enda ”arbete” blir att överleva. Scenario är rätt ointressant i detta exempel. Vi har de förråd vi har, oavsett storlek, och de kommer att räcka i X tid. Personligen kan vi, idag, överleva tre månader om vi snålar lite utan att på något vis svälta.

By User:Bluemoose (Own work) [GFDL (http://www.gnu.org/copyleft/fdl.html), CC-BY-SA-3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/) or CC BY-SA 2.5-2.0-1.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/2.5-2.0-1.0)], via Wikimedia Commons

Detta ger oss tre månader till omställning och uppskalning. På tok för lite tid. Bara att få upp djurbestånden i antal kommer att ta mellan 6-12 månader beroende på djurslag. Inte nog med att det tar tid, det tar också resurser i form av vatten och föda. Skalar vi upp djurhållningen måste även foderproduktionen skalas upp. Detta kan (nästan) enbart göras vid sådd.

För att kunna hantera fler djur och större odlingar kommer det att gå åt mer tid av oss människor. Antagligen kommer det inte att räcka med den grupp vi är, utan vi behöver fler händer som hjälper till. Detta resulterar i en större åtgång av mat. Så allt måste skalas upp ytterligare. Med mer åtgång av magar som ska mättas.

Här någonstans finns det säkert en balans, men att försöka räkna fram den rent teoretiskt är nästan omöjligt. Det finns så mycket som kan få fel; människor blir sjuka, skördar kan slå fel, djuren kan bli sjuka och så vidare. Men hela min poäng är att det inte bara går att skaffa sig en gård, djur och odlingar och tro att man är självförsörjande för man äter egna ägg till frukost och egen potatis till lunch (förenklat).

Vi är så oerhört beroende av att kunna köpa tillskott till det vi inte själva kan producera. För de flesta är det behovet 100%. För vissa är det lägre, men ytterst få är närmre 0% än 100%. Har du djur och vill kunna vara helt självförsörjande måste du också kunna producera foder som räcker för ett år till hela beståndet. Detta ska kunna produceras utan olja, el, bekämpningsmedel och artificiell gödning. Dessutom ska marken, tiden och resurserna räcka till odling av grönsaker, rotfrukter och kanske lite frukt. Även om man nu lyckas att odla allt detta måste det sedan kunna förvaras och bevaras så att det räcker till nästa skörd.

Till råga på allt så måste man kunna konservera slaktat kött så även det räcker till nästa slakt. Vissa djur kan man slakta flera gånger per år (kaniner t.ex) och där är behovet av konservering inte lika stort. Har man däremot får, grisar, nötkreatur eller något annat djurslag med längre förökningscykler blir behovet större. Rimma, torka, röka och vilka fler sätt det nu finns är något som inte heller får gå fel.

Det kan verka som att jag är negativ nu och bara ser problem. Men detta är för att inte underskatta de utmaningar man ställs inför när man börjar titta på självförsörjning. Nedan har jag sammanställt några punkter som jag behöver titta på, ta ställning till och eventuellt åtgärda.

Teoretiska lärdomar:

  • Tre månader är för lite mat i förrådet, omställning och uppskalning tar längre tid.
  • Hela cykeln måste testas i praktiken
  • Arbete vs produktion. Hur mycket arbete går det egentligen åt? Behövs fler händer?
  • Sårbarheten i ett litet självförsörjande hushåll är hög
  • Mängder/volymer måste utprovas så att odlingar dimensioneras rätt
  • Omhändertagande av allt måste läras in och praktiseras
  • Vattenbehovet måste kunna tillgodoses i alla led

Mål 2016 #prepperSE

Inspirerad av Skånsk Survivalist på Twitter tänkte jag försöka formulera mina mål för mitt preppande 2016.

Först och främst kommer målet att bli skuldfri och med det fri i lite bredare bemärkelse. Detta kan låta som ett grandiost mål, men ligger inom räckhåll och ska bli verklighet. Det är inte en fråga om om utan när. All min energi och kraft riktas just nu mot detta. Tillhörande mål är att flytta till det nya huset och få en orientering över vad som behövs och kan göras för att öka resiliensen där.

Sekundärt mål är att, efter flytt, sakta utöka matförrådet till fyra månader med ett beräknat kaloriintag på 2500 kcal per dag och person. Jag är redan i mål om jag minskar det dagliga intaget till 2000 kcal, men vill ha en bättre marginal och en garanti att alla har energi att orka med allt. Siktet är inställt på tolv månader, men jag måste vara realist. Anledning till just tolv månader är att det är vad jag räknar med som en rimlig omställningstid till en utökad självförsörjning.

Tertiärt mål är att lära mig allt jag kan om odling, då framför allt av min mormor. Hon har de grönaste fingrar jag sett och har en livslång erfarenhet av odling. Ska jag vara helt ärlig mot mig själv är jag helt värdelös vad gäller odlande, både teoretiskt och praktiskt. Detta måste helt enkelt åtgärdas. Inte bara för ett SHTF utan även i vardagen, då vi nu kommer ha möjligheter att faktiskt odla i någon form av större skala, i alla fall jämfört med tidigare.

Ett sista bonus-mål är att faktiskt minska min digitala närvaro. Med det menar jag inte bloggandet, däremot det så kallade ”slösurfandet”. Denna tidstjuv kan gott få tyna bort och ersättas med verklig närvaro och praktiska ting.

Så, det är mina mål för 2016. Det finns fler, men de tänker jag inte nämna här och nu. Däremot kanske det finns anledning till att återkomma till dessa vad tiden lider.

Veckan som gått (41) #prepperSE

Så har ännu en (kaotisk) vecka passerat. Den så kallade flyktingkrisen eskalerar. Decemberöverenskommelsen är död. Kärnkraftverk avvecklas trots ökat behov av elektricitet. Alla ska ta ansvar. Jag tar mitt ansvar, för mig och min familj, genom att förbereda inför sämre tider. Någonstans har jag kommit till en punkt där jag mer och mer slutat lyssna på alla stolligheter som pågår för att istället fokusera på det jag kan påverka. Att bli upprörd hjälper inte. Istället konstaterar jag att nuvarande utveckling inte är hållbar och att ingen verkar benägen att göra något konstruktivt och konkret åt situationen från politiskt håll. Flummiga väckelsemöten räknas inte.

Under den gångna veckan har mer receptfria läkemedel införskaffats, bland annat diklofenak gel och hostmedicin. Vidare har det blivit mer konserver som nu mer förvaras på annan plats än i det stora förrådet (som är fullt). Jag har också passat på att införskaffa många påsar iste som det varit extrapris på (2 för 10kr). Kan vara gott att dricka annat än vatten och det ger lite extra energi som bonus.

Enligt plan görs inga större (dyrare) inköp innan flytten. På tal om flytten så kommer det nya boendet att få ärva lite hönor och en tupp eller två. Hönsgård finns redan klar. Likaså kaninburar, så det är bara att fortsätta utan några behov av att bygga nytt. Perfekt. Fick en kartong ägg från nuvarande ägaren som smakprov. Alltid lika gott med helt färska ägg till frukost. En vana jag gärna lägger mig till med. Odlingsutrymmen finns det också gott om och det finns redan odling av potatis och morötter.
Som grädde på moset kommer vi också att få ”ärva” alla kontakter nuvarande ägare har med bönder för leverans av hö, halm, ved, slaktrester (hundmat), kött (människomat) etc.

Framtiden ser för mig personligen ljus ut, samtidigt som jag hoppas och ber att inget går sönder innan jag hinner flytta.

Tålamod #prepperSE

I vår vardagliga snabba informationstäta värld är aldrig förströelse långt borta. Lyft upp mobilen och uppdatera något socialt flöde – poff! Där har du något att göra. Bussar, tåg, tunnelbana och spårvagn går ofta. Bilen kan alltid ta dig dit du behöver komma om det skulle krävas. Mat finns i överflöd, både i butiker och på restauranger. Frågan är aldrig om, utan vad man ska äta. Samma sak med dryck. I ”värsta fall” finns ju alltid vatten i kranen. På kvällen finns det hur mycket som helst att sysselsätta sig med; TV, Netflix, spel, bio, fester etc.

Min sambo är en av de mest otåliga människor jag känner. Tar det mer än fem sekunder att ladda en hemsida är det ”något fel med internet”. Att vänta på att maten blir klar är en pina. Allt ska ske direkt, här och nu. Till viss del kan jag känna igen mig i vissa situationer. Även jag ogillar att vänta, men jag kan i alla fall uthärda det.

Nu tänker oss en värld utan elektricitet, som av någon anledning (kris/katastrof) har försvunnit. Denna värld innebär, och kräver, en fruktansvärd omställning. Även om vi bortser från vatten- och matbrist, svårighet att hålla sig varm, otrygghet, avsaknad av kommunikation, avsaknad av blåljusmyndigheter (och övriga myndigheter för den delen), så kommer vi att ställas inför det faktum att allting kommer att ta tid att göra. Massor med tid.

Låt mig ge några exempel. Vi börjar med vatten. För att få tag på vatten behöver man först på något sätt samla vattnet. Kanske samlar man regnvatten eller hämtar vatten från en närliggande bäck eller å. Detta tar tid då du antingen måste vänta på att det regnar eller så måste du gå (!) till och från bäcken med dunkar/hinkar/flaskor. Efter det måste vattnet renas. Har man ett vattenfilter ska allt vatten passera detta, vilket tar tid. Eller så ska vattnet kokas. Då ska det finnas en värmekälla, som i detta fall antagligen drivs av ved. Alltså måste ved samlas innan vattnet kan kokas.

Mat kan ju införskaffas på olika sätt. Men betänk vad som verkligen krävs för att odla t.ex potatis, även om man bortser från det uppenbara som jord, sättpotatis och arbetet med att få ner den i jorden. När den väl är där behöver odlingen skötas; ogräs ska rensas, det ska vattnas, skadedjur tas bort. Allt detta tar tid. Dessutom tar det tid för potatisen att mogna. Det sker inte över en natt, om nu någon trodde det.

När vi ändå är inne på mat. Ponera att man som jag har köttkaniner. De kräver både vatten och mat. Vilket betyder tid. Sedan tar det ju tid för kaninerna att para sig, vara dräktiga och sedan för de små kaninerna att växa tillräckligt för att bli slaktklara. Detta gäller ju för alla djur, inte bara kaniner.

Om man behöver ta sig någonstans finns det egentligen bara tre alternativ. Cykel, häst eller till fots. De flesta kommer nog att få förlita sig på sina fötter. Det tar tid att gå längre sträckor. Det som med bil kanske tar 20 minuter (3 mil) tar 8-10 timmar att gå (om man går 3-4 km per timme i snitt).

Det blir rätt uppenbart, när man tänker efter, att få tiden att gå kommer inte vara ett problem. Och det gäller att vara tålmodig, noggrann och planerande. Att reparera ett misstag kan i värsta fall vara omöjligt, då det inte finns några snabba genvägar att ta. Idag har jag till exempel ”råd” att misslyckas med min grönsaksodling. Det gör inget, jag kan gå till närmaste matvaruaffär och köpa vad jag behöver. Om SHTF finns inte den lyxen. Varje misstag kan visa sig vara fatalt. Då kan man inte vara otålig och slarvig.

Just omställningen tror jag kommer att vara extremt svår för framförallt dagens unga som är vana med ett snabbt tempo. Som aldrig sått ett frö och väntat på att det ska gro, för att sedan skördas. Som aldrig behövt tänka långsiktigt.