Vad händer (inte)?

Det börjar komma en hel del frågor kring varför det var så länge sedan jag skrev något på bloggen och hur länge det dröjer innan jag ska fortsätta skriva på Alla veckorna som gått. Det finns som alltid anledningar och istället för att svara på samma fråga hundratals gånger är det helt enkelt lättare skriva några rader.

Först vill jag bara säga att jag är otroligt glad, tacksam och ödmjuk över det faktum att det faktiskt finns människor där ute som tycker om att läsa det jag skriver och som dessutom bemödar sig med att kontakta mig på olika sätt.

Det finns inte en enda enskild orsak till att jag inte skrivit på länge. Sammantaget kan det kanske kokas ner i att jag helt enkelt, just nu, väljer att prioritera mig själv på olika sätt. Jag vet att det låter flummigt, men rent konkret finns där fyra punkter som jag på olika sätt skrivit om här på bloggen också. Under våren och sommaren har jag börjat gå ner i vikt och helt slutat med nikotin som en del i min fysiska prepp. Detta har tagit enormt mycket energi och fokus.

Som om det inte vore nog har min kroniska tarmsjukdom varit i ett långvarigt skov med allt vad det för med sig. Lyckligtvis har jag för det mesta orkat sköta mitt arbete, men det är verkligen inte mer än så. Detta har orsakat en stressfull situation över lag.

Så jag har helt enkelt blivit tvungen att prioritera bort saker i mitt liv för att orka med. Det är aldrig roligt att behöva göra – särskilt inte när det är sådant som jag tycker om att göra. Men jag har just nu inget annat val än att fortsätta skala bort saker från mitt liv.

Med det sagt, detta betyder INTE att jag lägger ner bloggen eller att det inte kommer en fortsättning på Alla veckorna som gått. Det betyder inte heller att jag ska sluta preppa, sälja BOL Norr eller något annat galet. Allt det betyder är att jag riktar blicken och fokus inåt.

Om tio dagar har jag en telefontid med min läkare för att se hur vi kan gå vidare. Jag är nu inne på om inte ett kirurgiskt ingrepp trots allt är rätt väg att gå.