Att veta, tro sig veta och inte veta #prepperSE

Som prepper försöker man alltid identifiera och förekomma risker och sårbarheter. Det ligger liksom i en preppers natur. Om det blir strömavbrott så vet ett prepper hur denne ska agera, vilka tillgångar som finns i förrådet och vilka de tänkbara konsekvenserna kan bli. Vi kan alltså förutspå utfallet av ett känt scenario, i detta fall ett strömavbrott, på ett personligt plan.

Donald Rumsfeld sade 2002:

There are known knowns. These are things we know that we know. There are known unknowns. That is to say, there are things that we know we don’t know. But there are also unknown unknowns. There are things we don’t know we don’t know.

Teorin är inte något som Rumsfeld själv kom på, men är väldigt intressant ur ett prepper-perspektiv. Vi har alltså fyra olika tillstånd av kännedom.

  • matrixDet vi vet att vi vet
  • Det vi vet att vi inte vet
  • Det vi inte vet att vi inte vet
  • Det vi inte vet, men vet utfallet/konsekvensen av

Sådant som vi vet att vi vet kan till exempel vara att vi vet vad vi har i förråden eller kunskap som vi bär med oss. Det kan också vara att vi vet att om ett visst scenario skulle utspela sig kan vi med någorlunda säkerhet förutsäga konsekvenserna. Dessa scenarier är de minst riskfyllda och där är vi som mest bekväma att befinna oss. Som prepper försöker vi flytta så många scenarier som möjligt till denna kategori för att vara förberedd.

Sedan har vi vad vi vet är okänt. Vi kan alltså formulera ett scenario men inte förutspå konsekvenserna. Om man ska vara krass så hamnar merparten av alla SHTF-scenarier här. Vi ser risken i ett visst scenario men kan omöjligtvis förutspå exakt vad detta innebär. Möjligen kan vi initialt med viss säkerhet förutse hur det påverkar oss personligen och till viss del vår omgivning. Med det komplexa samhälle vi idag lever i blir det så många okända parametrar att ta hänsyn till att utfallet fort blir väldigt otydligt. Vidare är det alltid (oftast) lättare att förutspå hur system fallerar än hur människor reagerar. System är oftast logiska medan människor tenderar till att agera irrationellt.

Vi har också okända scenarier som vi inte kan veta utfallet utav. Per definition är det omöjligt att ge bra exempel eftersom de då inte är okända. Men vi kan gå tillbaka i tiden för att hitta exempel. Om du vore en prepper för 50 år sedan skulle det inte finnas på kartan att nano robotar skulle kunna vara ett hot. Sådan teknik var inte ens uppfunnen då. Ett annat exempel som ligger mer nära i tid är att titta på den pågående flyktingkrisen. Hur många hade ett sådant scenario på radarn för bara två år sedan? De okända riskerna är sådant som vi inte kan förutspå, men ändå kan uppstå. Dessa är också de absolut svåraste att skydda sig mot. Generellt kan man dock tänka sig att en prepper som är förberedd ändå har en bättre resiliens inför dessa okända händelser.

Den Slovenske Marxist-filosofen Slavoj Zizek hävdar att den sista gruppen är den viktigaste. Det handlar om det vi inte känner till men ändå påverkar oss. Vi kan alltså se utfallet men inte orsaken. Det kan vara något som påverkar våra liv eller vår uppfattning av verkligheten, men vi vet inte vad det är eller är ovilliga att se/tro att denna påverkan existerar. Här kan vi använda propaganda som ett bra exempel. Om du är omedveten om att du är utsatt för propaganda kommer denna att påverka ditt liv eller ditt sätt att uppfatta omvärlden. Skulle regeringen hålla en presskonferens och säga att situationen är under kontroll och det inte finns någon anledning till oro, kommer säkert de flesta preppers att spetsa öronen och dra motsatt slutsats; situationen är inte under kontroll och det finns all anledning till oro. Detta kan så klart bero på att preppers är mer benägna att inte lita på andra än sig själva (ta eget ansvar). De som okritiskt litar på allt som sägs och skrivs i till exempel media blir dock påverkade i önskad riktning utan att själva vara medvetna om det.

Dessa fyra riskgrupper kan vara bra att ha med sig i bakhuvudet när man funderar kring risk och prepping. Personligen använder jag detta nästan dagligen. Ju mer man tänker på det, ju mer inser man hur lite man egentligen vet. Detta kräver ett stort mått av ärlighet gentemot sig själv, vilket är helt nödvändigt eftersom den enda man annars lurar är just sig själv. Att inte kunna förutse ett utfall av ett scenario är inte ett misslyckande på något vis, det visar bara på frågans komplexitet och sporrar till att undersöka scenariot vidare. Ju mer parametrar som kan tas med, ju bättre utfall kan förutspås.

Nu kommer säkert riskanalytiker och logiker att komma med massa invändningar. Jag gör inte på något sätt anspråk till att förstå teorin kring detta till hundra procent. Däremot tycker jag att teorin är intressant och feedback uppskattas om det är så att jag är ute och cyklar på hal is i ett glashus. :)

Annonser

2 thoughts on “Att veta, tro sig veta och inte veta #prepperSE

  1. Donald Rumsfelds citat är något som brukar dyka upp eller vad man ska säja på säkerhetsstrategernas utbildning och något de själva brukar använda vid t ex föreläsningar. Tycker själv den är bra!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s