När förråden tagit slut – del 2

Detta är en fortsättning/uppföljning av en tidigare post.

Vad ska du göra när du ätit upp din sista konserv ärtsoppa och när sista glaset bunkrat vatten är urdrucket? Som jag konstaterade i det tidigare inlägget har jag själv insett att jag inte hade särskilt mycket till plan därefter. En prepper utan plan är inte mycket till prepper, så jag har ägnat både tid, energi och pengar till att försöka åtgärda några av dessa brister. Men innan jag går djupare in på vad jag gjort är det på sin plats att ta lite tid åt att fundera just kring tid.

Avgörande för när förråden tar slut är just tid. I dagsläget har jag förråd för hela min familj (inklusive hundar) för två månader. Det anser jag vara ett minimum för min högst personliga situation. Mitt långsiktiga mål är att nå sex månader med fyra månader som nästa delmål. Nu finns det två faktorer som sätter begränsningar för mig; pengar och utrymme. Vi pratar en investering som är två gånger så stor mot vad jag hittills lagt ner. Detta inte medräknat det som roteras ut. Lika så kommer utrymmet som krävs att vara två gånger större mot idag.

Om vi nu leker med tanken att jag kan få till sex månaders förråd behöver ytterligare en faktor tas hänsyn till. Kan vi stanna hemma i sex månader? Vill vi stanna hemma i sex månader? Den klassiska frågan om Bug-In eller Bug-Out. Även här måste jag villigt erkänna att jag faktiskt inte vet helt säkert. Just nu är planen att låta det vara situationsberoende. Kan vi stanna hemma är det så klart att föredra, men inget får vara ristat i sten. Det som händer om man tvingas lämna hemmet är ju att alla förråd förgås. Bäst vore att kunna sprida risken, att inte ha alla äggen i en och samma korg.

Det som jag dock har gjort är att titta på två aspekter av att klara mig efter det att förråden tagit slut. Det första är vatten rening. Här är min plan att börja samla regnvatten för att sedan kunna filtrera, koka eller destillera. Personligen vill jag inte vara beroende av filtersystem som är ändliga. Det jag behöver, som jag saknar idag, är fler stora vattentunnor att samla regnvatten i. Sedan skulle det vara trevligt med filter i stuprören som tar bort det värsta (löv och liknande) samt kanske ett lite finare filter för att ta bort ytterligare smuts (men som ändå bara går att skölja av). Vidare behövs ett smidigt sätt att tappa ur vattnet ur vattentunnorna. Ett ytterligare bekymmer är kyla och UV-strålning om man väljer de billigare plasttunnorna, vilket lätt kan försvaga, och i värsta fall förstöra, dessa. Ett alternativ till plasttunnorna är keramikkärl.

Det andra är kaninuppfödningen. Vi har kommit en bit på väg och håller som bäst på att bygger en till kaninbur i detta nu. Denna ska användas för honorna och ungarna. Den vi redan har får hanarna gå i. Om jag förstått saken rätt så kan en enda kaninhona producera tillräckligt med protein för en människa under ett år. Har vi 4-5 kaninhonor bör vi klara oss i flera år innan inavel blir ett problem. Det går också att bredda ytterligare för att kunna förse både människor och hundar (vilka vi måste ta hänsyn till) med protein vid SHTF. Till sist kan man kanske idka byteshandel med kaninkött och kaninpälsar om det skulle gå så illa.

Min mormor inflikade något intressant, som jag inte visste, när jag berättade att vi skulle föda upp kaniner. Hon påpekade att hon inte var så förtjust i kanin sedan krigsåren, då hennes pappa födde upp just kaniner som mat för att dryga ransoneringen med. Tydligen så var det vanligt, men enformigt i längden.

För att komplettera kaninköttet med något har jag också börja grotta ner mig i odlingens sköna konst. Något som jag med förskräckelse inser är mer en konst än vetenskap. Men kan jag bara få till odling av de mest tåliga och ”enkla” grönsakerna är jag nöjd. Till detta kommer också kompostering samt vattning. Lyckligtvis kan kaninspillning läggas direkt i odlingarna som gödning utan att komposteras. Sedan ska ju kaninerna så klart också ha mat, vilket vi också måste se till att vi kan odla…

Ju mer man tänker på det, ju mer inser man att det är väldigt mycket som måste ordnas. Lyckligtvis har vi fortfarande råd att experimentera. Det spelar ingen större roll om skörden slår fel, om kaniner dör eller om vattnet inte gick att rena. Vid ett SHTF-scenario har vi inte den lyxen. Bättre att lära medan man kan.

4 thoughts on “När förråden tagit slut – del 2

  1. Kaniner är väl inte den ultimata lösningen då deras kött inte innehåller några nämnvärda vitaminer utan tvärtom driver ut desamma.
    Komplettera med annan vitaminrik kost också för att brist inte skall uppstå.

  2. Ping: När förråden tagit slut – del 3 | Urvaken

  3. Vad gäller odling är det bra att öva och lära känna ‘sina plantor’. När behovet inte finns behöver man bara nån planta av varje -men att lyckas med odling kräver lite erfarenhet och rätt så mycket kunskap för att får bra skörd. Vilka plantor som trivs och vad man ska undvika att odla två år i rad på samma plats tex.

  4. Ping: När förråden tagit slut – del 4 #prepperSE | Urvaken

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s