I natt hade jag svårt att somna. När jag ändå låg vaken passade jag på att följa de asiatiska marknadernas öppnande. Det var varken vackert eller oväntat. Hela dagen igår gick jag med en olustig känsla i hela kroppen, men det kan ju knappast ha med börserna att göra.
För er som inte är i förstadiet till panik tycker jag detta är ett ypperligt tillfälle att studera vad som sägs från ”experter”, media, centralbanker och politiker. Räkna med att höra sådant som ”detta är bara en korrigering”, ”vi kommer att göra vad som krävs”, ”det finns ingen anledning till oro”, ”på lång sikt ser vi ändå en positiv trend”, ”det som sker i Asen påverkar bara Europa marginellt”, ”det som sker i Europa påverkar bara USA marginellt”.
Var också uppmärksamma på rop efter statliga interventioner i olika former. Även om detta är en tillfällig nedgång så kan man ju inte ropa efter pappa så fort det går lite dåligt? Antingen är man för en fri marknadsekonomi eller inte. Sanningen är nog tyvärr den att det är slut på ammunition för att lösa ut detta. Räntan kan inte sänkas. Kvantitativa lättnader (eng. quantitative easing) fungerade egentligen inte då marknaden inte klarar av att hantera när dessa tas bort.
Nu återstår att se hur de europeiska och amerikanska börserna reagerar. S&P 500-terminerna pekar nedåt.