Helgen som gått har jag varit ledig, inte bara från jobbet utan även från andra aktiviteter. Det känns som det var väldigt länge sedan och det har varit välbehövligt att stanna upp och samla tankarna. Sista tiden har gått väldigt fort med mycket som hänt, så medvetet har jag mest skärmat av mig och försökt koppla av och funderat. Som introvert är detta mitt sätt att återhämta mig och det fungerar väldigt väl. Nu när söndagen börjar lida mot sitt slut är jag full av energi igen och ser fram mot nästa vecka.
På sätt och vis har jag accepterat och förlikat mig med min närmaste framtid. Det blev inte vad jag ville, men det kan ändå föra gott med sig. Jag är väl medveten att jag ältar detta, men att få ner tankarna i skrift är ett nyttigt sätt att bearbeta och gå vidare. Nu har jag så sakta börjat formulera en idé om hur jag ska gå vidare. Det tempo som jag tappar rent ekonomiskt kan jag inte påverka. Däremot kan jag påverka vad som händer efter det att min son flyttar hemifrån. Givetvis kommer jag inte att tvinga honom hemifrån, men jag vet att hans önskan är att stå på egna ben så fort som möjligt och den frihetssträvan känner jag mycket väl igen.
Någon eller några har förut föreslagit att jag kanske skulle överväga att flytta upp till BOL Norr men fortsätta jobba ett tag. Tanken tilltalade mig inte alls då, men med de ändrade förutsättningarna börjar jag mer och mer se detta som ett alternativ väl värt att undersöka närmre. Det skulle finnas många fördelar med att göra en mjukare övergång än en cold turkey.
Den första fördelen som jag ser det skulle vara att jag på så sätt snabbare kan bosätta mig där. Detta för med sig fördelen att jag på fritiden faktiskt kan arbeta på gården och slipper vara avhängd på långa resor med bil för att, som idag, kunna göra detta.
Den andra fördelen är rent ekonomisk. Jag skulle bo ”gratis” (ingen hyra eller amorteringar och räntor) och på så sätt relativt enkelt kunna beta av min plan i en snabbare takt. Samtidigt skulle jag lättare kunna identifiera sådant som behöver åtgärdas som man kanske bara upptäcker när man väl bor där permanent. Om något lite mer kostsamt skulle dyka upp har jag inte på samma sätt en begränsad budget.
En annan fördel är att jag på så vis skulle kunna laborera med tjänstgöringsgraden. Exempelvis skulle jag kunna börja jobba heltid för att sedan successivt trappa ner till noll, vartefter sakerna faller på plats. Alternativt, eller i kombination, skulle jag kunna återuppta egenföretagandet. Redan idag är jag ju halvvägs där då gården räknas som en näringsverksamhet, fast den så klart går under hobbyverksamhet just nu. Som jag ser det öppnar sig en mängd olika möjligheter för framtiden, vilka skulle vara stängda om jag tjurskalligt klamrade mig kvar vid tanken att bli självförsörjande i ett slag.
Min magkänsla säger att denna plan är rätt. I så fall är det som sker i närtid bara positivt i förlängningen, även om det initial inte såg så ut. Även om det kan verka som att jag är butter tidvis, så försöker jag alltid se det positiva i förändringar och vända det till en fördel – utan att vara naiv. Givetvis kräver detta vidare funderingar, men det kommer det finnas gott om tid att göra. Återigen ser framtiden faktiskt ljus och hoppfull ut.
Jag tycker att du landat i ett bra beslut. Att göra en ”mjuk” övergång har, som du skriver, många bra fördelar. Framförallt så får du ”bo in dig” med en ekonomisk trygghet i ryggen.
Just nu, och med nuvarande förutsättningar, är det nog helt klart det bästa alternativet.
Det finns lite olika synsätt på förändring. Den ena är att ska man ändra något så ska det göra ont. Främst i bemärkelsen att en förändring är bara värd att göra om den faktiskt är en förändring.
Det andra är mer enligt tesen som man använder vid ständiga förbättringar. Ta många och lågt hängande frukter men håll hög takt och lita på att summan är det som är det som ger effekt.
Vi har gjort någonstans mitt i mellan. Vi har tagit större steg, som gett rejäl effekt snabbt eller direkt, men samtidigt försökt hitta det som gör våra val lätta.
Jag har med stort intresse följt din blogg och försökt ta lärdom och inspiration från hur ni tänker. Nu tror jag att det hela landar i att göra förändringen gradvis och på så sätt kunna göra de förändringar som ger mest effekt först. Sedan återstår att se hur långt det går att dra det hela. Målet är som alltid att vara fri, men vägen dit är verkligen inte en autoban.
Mmm mjuk övergång tror jag är att föredra, jag brottas med motsvarande problematik utan möjlighet till detsamma
Eftersom BOL Norr-gården som näringsverksamhet gissningsvis mest står för utgifter och ett eventuellt egenföretagande mest skulle stå för inkomster kan jag tänka mig att de skulle passa väldigt bra ihop som enskild firma. Jag är inte särskilt vass på skatteregler, men vet en del kollegor som istället för att betala skatt på lön och sedan köper in saker till gården istället har det som en enskild firma. Men jag kanske slår in öppna dörrar?
Det lite så jag förstått det fungerar och tänkt göra. Måste givetvis kolla upp det med revisor först.