Ibland små, ibland stora steg

Min egen resa till resiliens började med många, många myrsteg. En konserv hit, den tändare dit. Ibland gav ekonomin utrymme för lite mer eller dyrare saker. Igår togs ytterligare ett steg mot mitt mål då jag betalade av ett av de lån jag har. Prioriteringen var inte helt enkel då jag länge övervägde att istället investera dessa pengar i annan prepp. Men eftersom jag ändå anser mig ha en relativ god grund att stå på fick det bli detta.

Som jag skrivit tidigare är mitt mål att bli helt skuldfri och för att nå detta kommer jag sälja mitt hus. Lånet jag löste nu var ett så kallat energilån som jag tog för att installera fjärrvärme. I backspegeln ett korkat beslut, men gjort är gjort och nu är det ur världen.

Det största steget kommer ändå att bli när huset är sålt och flyttlasset går mot nya hemmet. Alla beslut jag nu mera tar har enbart ett syfte och det är att bli så oberoende som möjligt. Ekonomiskt, strukturellt, mentalt, socialt – på alla sätt, så långt det går. Tidigare har jag varit låst vid tanken att det bara går att göra så mycket. Klart man måste ha ett hus med lån och då måste man jobba för att betala av lånet. Det var på något sätt ristat i sten och jag såg inget annat sätt att komma runt det. Till det får man också lägga till ett viss mått rädsla och en stor nypa bekvämlighet.

Förut var jag ovillig att ge upp vissa bekvämligheter och ”nice-to-have”. Den tiden är nu passé. För att klara av det jag försöker uppnå är jag helt enkelt tvungen att minimera utgifterna. Då räcker det inte att ”bara” dra ner på lyxkonsumtion och andra utsvävningar. Men klarar jag det ser jag vinster som vida överstiger vad jag behöver avvara. Faktum är att målet är frihet. Kalla det flum eller idealism, men det är så jag ser det och hela mitt jag skriker efter att få vara fri, att kunna göra det jag vill, tycker är kul och berikande, och gör mig lycklig.

För länge sedan trodde jag på fullaste allvar att pengar var det som var nyckeln till lycka. Kunde man få ihop tillräckligt med pengar kunde man köpa sig frihet. Men frihet är så mycket mer än ekonomiskt oberoende. Detta har tagit mig väldigt många år att komma underfull med och det har inte varit en lätt process. Men nu är jag här. Jag tror mig förstå, även om jag är ödmjuk inför det faktum att jag vet att jag inte förstår allt och att jag har mycket att lära.

2 thoughts on “Ibland små, ibland stora steg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s