Att prova sina prepps är något som jag alltid starkt rekommenderar. Om man inte vet hur sina saker fungerar blir det bara onödigt jobbigt och svårt om/när man ska använda dom. Dessutom får man samtidigt en kontrollfunktion så att saker och ting inte har gått sönder eller så.
Men det viktigaste av allt är kanske inte alla prylar, mat och vatten utan du själv. Håller du själv? Det var just den frågan som jag ställde mig själv över morgonkaffet. Efter att ha varit sjukskriven över ett år med väldigt begränsade fysiska aktiviteter till följd av sjukdom, misstänkte jag att starkt att min fysik är kraftigt nedsatt.
Så jag bestämde mig för att göra ett enkelt test. Jag satte på mig min Get Home Bag (GHB) och gav mig av. Tanken var att dels få en känsla för min egen kondition och dels kunna testa vissa delar i min GHB. Resultatet var inte övertygande. Även om jag är fullt medveten om att jag inte är i bra fysisk form så har jag ändå haft en mental bild att jag på något sätt ändå skulle kunna överkomma detta om det så var tvunget.
Jag gick ungefär en mil med ca 10 kg packning i ganska rask takt på mestadels grusvägar och ridstigar. Lätt terräng med andra ord. Efter fem kilometer stannade jag och drack lite vatten (testade vattenfiltret) och hade som plan att sätta på skavsårsplåster på hälarna som i vanlig ordning börjat skava. Vattenfiltret fungerade bra. Vilket också var det enda som fungerade riktigt bra. Skavsårsplåstren fanns inte i väskan. Vid eftertanke kom jag ihåg att jag gett dom till sambon och glömt att fylla på.
Sedan tänkte jag att jag skulle ta en proteinbar. Alla tre hade bäst-före datumet gått ut. De såg ut som förvrängda, stenhårda träbitar. Bara att kasta. Nu visste jag att de sjöng på sista refrängen och jag hade nya hemma. Men där gör de ju ingen nytta.
Så hungrig, med skoskav och trött vände jag kosan hem. Självförtroendet var inte på topp, om vi säger så, men humöret var ändå gott. Det var en fin dag ute i friska luften med skogen och fåglarna som sällskap. Ingen skada skedd och tiden är fortfarande på rätt sida så det går att åtgärda bristerna. Med lite tur blir jag kanske frisk dessutom, och då kommer kondition att stå väldigt högt på dagordningen. Som läget är nu kan jag bara hoppas och be att jag inte blir tvungen att gå några längre sträckor.
Tack för din medverkan i preppingprogrammet i P1 som jag lyssnade på. Jag är glad att du är så ärlig och kan se på dig själv med lite humor. Då känner man att man också kan göra något.
Nyttigt att testa sig själv när man inte är på topp, det kanske egentligen är mer realistiskt. Ang skavsår, har du provat att ha dubbla strumpor så som man har när man fjällvandrar? Jag har en tunnare ullstrumpa underst och en lite rejälare över. Får aldrig skavsår då trots att jag alltid får det annars. Även jag tackar för din medverkan i P1!
Jösses din galning! Jaja nu har du ju iallafall gjort en TEST och har en utgångspunkt 🙂
Man ska tejpa fötterna innan man börjar gå en längre sträcka. Inte när skavsåren kommer. Skavsårsplåster är värdelöst att gå i. Leukoplast eller något liknande.”Prepp på mitt sätt” säger dubbla strumpor. Ja!
Kul läsning! Man är mindre förberedd än man tror. Nu ska jag kolla ryggan.
Hela tanken var att simulera en situation där jag var tvungen att ta mig hem och bara hade tillgång till min GHB. Därför tejpade jag inte fötterna som inför en längre vandring. Men från och med nu kommer jag att ha tejp i min GHB – var dag lär man sig något nytt. 🙂