Dags för en liten statusuppdatering igen. Tiden som gått sedan den senaste ”Veckorna som gått” har varit fylld med mycket annat än prepping. Det sagt, fokus och långsiktig planering försvinner inte bara för att de inte upptar all vaken tid. Under vintern kommer jag inte åka upp till BOL Norr mer än kanske någon enstaka gång för att kontrollera att allt är okej. Samtidigt bygger jag metodiskt upp det som saknas och lägger undan för transport norr ut i vår.
Bland annat har jag kommit över ett komplett, oanvänt kök som skänktes bort. Bara tanken på att ha köpt in ett komplett kök utan att använda det för att sedan, några år senare, skänka bort det går mig att rysa. Fast jag klagar så klart inte. Valda komponenter kommer att fraktas upp för att bli förvaringsutrymmen i BOL Norr.
Vidare har matförråden utökats. Mestadels består denna utökning av ris, men även konserver, choklad, godis, salt, socker och druvsocker. Mer receptbelagd medicin är också uttagen. Diverse prylar har också införskaffats, exempelvis handvevad köttkvarn, köksknivar, extra tappkranar till vattendunkarna, en handvevad borr, askhink, en bättre bärbar dator, samt lite stearinljus och värmeljus.
Jag försöker bygga upp ett helt nytt hem i BOL Norr med ansatsen att allt ska kunna användas utan tillgång till nätström. Den elektronik som tas upp ska gå att drivas med 12 volt (solceller och vindkraft vad det lider). Därför försöker jag hela tiden tänka efter om vad jag gör hemmavid idag även går att göra i BOL Norr under dessa premisser. Om det inte går att lösa i BOL Norr ställer jag mig frågan om det är nödvändigt eller bara nice-to-have.
Vidare har jag ett levande dokument (nåja, ett papper med massa punkter på) där jag fortlöpande skriver ner sådant som jag kommer på behöver införskaffas eller åtgärdas och stryker det som är ordnat. Vissa delar där kostar rätt mycket pengar, i förhållande till min något ansträngda ekonomi, men det är ändå bra att ha dessa på listan så jag inte tror mig vara bättre förberedd än jag egentligen är.
Om det är något som begränsar mig just nu så är det, som för de flesta misstänker jag, ekonomin. Men med tålamod, uthållighet och långsiktig planering kommer man väldigt långt. Detta är inte en spurt utan ett maraton. Jag har inte råd att lösa allt på en gång, men jag kan lösa en liten del varje månad. Så länge jag prioriterar rätt, och att inget allvarligt inträffar, finns alla förutsättningar på plats för att lyckas. Det var bara det där med tålamod…