Definitioner. Detta tradiga att behöva fylla ord med betydelse. För en prepper är akronymen SHTF (Shit Hits The Fan) väldigt tydlig. Det är när allt går åt helvete på ren svenska. Det finns dock problem att använda ett så vidd och brett uttryck för att förklara en situation. Dels så är uttrycket dåligt, om ens alls, definierat. Alla ”vet” vad det betyder, men för att föra en djupare diskussion kring vad som hänt räcker det inte långt. Dels så är det subjektivt. SHTF betyder olika för olika människor, precis som en känsla eller upplevelse.
Ska vi då sluta använda ”SHTF”? Nej då, verkligen inte. Däremot kan det vara på sin plats att tänka efter vad som menas. Låt mig ge ett förslag på ett sätt att se på det hela. Om vi delar upp SHTF i fyra dimensioner; typ, varaktighet, omfattning, geografi så får vi något att fylla begreppet med.
Typ/orsak Biologisk Teknisk Konflikt/krig Social Ekologisk Astronomisk Politisk Ekonomisk Geologisk Varaktighet (tid) Kortvarigt Långvarigt |
Omfattning/styrka/kraft Störning Kris Katastrof The End Of The World As We Know It Geografisk påverkan Personlig Lokal Regional Nationell Internationell |
Det går att kombinera ovan på olika sätt och det kan till exempel vara fler typer som samverkar samtidigt (t.ex social oro, ekonomisk kollaps och politisk instabilitet). För mig personligen blir det mycket lättare att tänka kring olika scenarier när jag inte låser mig vid ett begrepp. Ovan är inte komplett. Benämningar och punkter behöver garanteras justeras, men det fungerar som en utgångspunkt. Det viktiga har varit att kunna hålla en övergripande blick utan att trassla in sig i detaljer.
Dessutom tror jag att tydlighet hjälper till att minska de missförstånd som ibland uppstår när preppers och andra diskuterar prepping och olika scenarier. Ibland ser jag preppers få kritik eller gliringar för att de preppar på ”fel sätt”. Det är ju egentligen galet i sig, men i grunden tror jag att det beror på att vi alla ser ett SHTF på olika sätt och förbereder oss därefter. Kan man vara tydlig i vad man tänker sig för typ av SHTF undviker man missförstånd och det blir lättare att vara konstruktiv.
Träffade ett gäng kompisar i julhelgen. Vi har känt varandra i 30 år nånting (vi är 55-60 nu, fast vi känner oss som 25 fortfarande). Det visade sig att alla är preppers på ett eller annat sätt. Även om inte alla har börjat handla på sig vattendunkar o spritkök, så är tanken där. Kanske pga att vi är födda 10-15 år efter WWII, och har sett hur fort det kan gå. Våra barn tror mer på tekniken och samhället.
Tror att folk förbereder sig på olika sätt. Jag kollar och kopierar ritningar för att bygga rökugnar och utomhusspisar, samlar frön och lär mig hur man gör matolja av bokollon, och köper lite extra konserver och samlar tomma glasburkar. Vi bor på landet, och kan klara oss fint här. Några har funderingar på en ”stuga nånstans”. Andra lierar sig med vänner som har plats (mig tex). Kvinnorna tänker på hygien, sjukvård, konservering av mat. Männen på konserver, försvar, bilar, bensin, verktyg osv (nej, inte så feministiskt och superjämställt, men tror att det kan vara bra att vi har olika fokus).
Min vän som är doktor i kemi tänker på sitt sätt, min kompis byggaren på sitt, min fallskärmsjägar-polare på sitt lite mer speciella vis. Men alla tänker. Och alla säger ”Oj så skönt att det inte bara är jag som har de här tankarna”. Jag är inte alls hemlig med det, jag för det på tal så ofta jag kan.