Snart tre veckor har passerat här uppe i BOL Norr. Det är den enskilt längsta sammanhängande tiden jag varit här. Dessa tre veckor har varit kopiöst lärorika och nyttiga. För första gången har jag fått känna på hur det faktiskt är att bo och leva här uppe, förvisso under sommaren, men ändå.
En slags vardag har infunnit sig, med alla de sysslor som hör till; disk, tvätt, städning, matlagning, handla och så vidare. Jag trodde nog att det skulle vara jobbigare. Trots allt saknas rinnande vatten, vilket gör allt lite extra omständligt. Men det går alldeles utmärkt att hantera, allt som krävs är medvetenhet om att allt tar längre tid än vad man är van vid och att man planerar sina dagar och sin tid.
Som en extra bonus av att bara levt här under en lite längre tid så har jag också fått möjligheten att ”bo in”. Jag har börjat få en känsla för hur jag vill ha det möblerat, var jag vill ha de vanligaste vardagstingen och vad som faktiskt är helt onödiga prylar. När jag väl flyttar upp hit permanent så kommer det bli en utrensning även här. Exakt vad som kommer att stryka på foten får vi se då, men jag vet redan nu att det finns för mycket av det mesta.
Rent praktiskt har det blivit massor gjort. Vindskivor och överliggare på alla byggnader var redan bytta sedan tidigare i våras, men nu är de målade också. Lika så passade jag på att måla lillstugans vita detaljer, då färgen nästan helt släppt där.
Vidare har den egna vedproduktionen nu gått ett helt varv. Från fält träd till färdig ved. Det kanske inte är så märkvärdigt. Vad jag har gjort är att tillverka veden utan några som helst motordrivna verktyg. Allt är gjort för hand med muskelkraft. För mig har detta varit otroligt viktigt. Jag vet nu att det går, men också hur lång tid det tar och hur jobbigt det är. Kontentan är att jag kan klara uppvärmningen långsiktigt även i ett värsta tänkbart scenario, jag är helt enkelt självförsörjande på ved även utan bränsle och el.
Sedan har jag ägnat extremt mycket tid åt att röja, rensa och gallra. Det är ett evighetsarbete, men när jag får möjligheten att vara ute och jobba flera dagar i sträck inser jag hur det faktiskt är möjligt, bara jag kan vara konsekvent.
En annan sak jag provat i lite större skala är att filtrera regnvatten till dricksvatten i lite större skala. Så jag lät mitt Sawyer SP191 stå och filtrera under flera dygn. Takten filtret jobbar i för mig är ca 25 liter per dygn, vilket inte är så tokigt och lär räcka gott även om vi är fler personer här. Givetvis finns det ju vatten i brunnen, så att filtrera regnvatten är ytterligare ett sätt att säkerställa tillgången på rent dricksvatten.
Till sist tänkte jag nämna att jag äntligen installerat två friskluftsventiler i storstugan. Tack vare det vågade jag sätta tätningslist i alla fönster, utan att riskera undermålig/obefintlig ventilation. Förhoppningsvis kommer detta göra skillnad när det blir kallare och i förlängningen spara på vedförrådet.
Nu återstår några dagar innan det är dags att bege mig tillbaka söder ut. Vad jag hittar på under dessa dagar återstår att se. En sak är säker – det finns alltid något att göra här uppe.
Har du Instagram? Smidigare att följa!
Nej, den enda plattformen jag finns på är Twitter (@urvaken).
Du är väl unnad en ledighet men nu börjar vi sakna dina inlägg! Och en fortsättning på din fiktiva berättelse, borde bli en bok!