Det är lätt att fastna för ett eller ett par SHTF-scenarier man ser som troligast. När jag började intressera mig för prepping på allvar var det strax innan finanskrisen 2007-2008. Detta färgade min syn på en kollaps under de första åren. Det var helt naturligt eftersom jag hade läst så mycket kring ämnet och att det de facto blev en allvarlig situation, som lyckligtvis inte blev värre än vad det blev.
Men ju mer man funderar på det hela ter det sig mer troligt att nästan oavsett vad som händer så kommer detta att leda till kaskadeffekter, likt dominobrickor som faller. Ett SHTF-scenario kan helt enkelt fungera som utlösare för en hel rad andra som kommer som en följd. Den slutgiltiga konsekvensen är dock allt som oftast den samma. Vi kan leka med ett exempel för att illustrera vad jag menar. Dessa händelsekedjor behöver inte på något vis ske exakt som i exemplet nedan, utan är enbart just exempel.
Ryssland invaderar Baltikum efter en lång tids påverkansoperationer, IT-attacker och annan hybridkrigföring. Detaljerna är i detta exempel helt ointressanta. Samtidigt upprättar Ryssland ett så kallat A2/AD (Anti Access/Area Denial) runt södra Östersjön vilket förhindrar transporter via luft och sjövägarna till Baltikum och även stora delar av Danmark och Sverige. NATO har inte reagerat. Inte heller Sverige. Redan innan officiella krigsförklaringar deklarerats kommer detta skapa totalt kaos på världens börser, valutahandel och valutor. Hur detta utspelas går bara att gissa. Saken är den att vi redan effektivt är i två SHTF-scenarier; krig och ekonomisk kris.
Nästa steg blir att säkra försörjningen av varor in till Sverige. Den enda hamnen som kommer att vara användbar är Göteborgs hamn, förutsatt att den inte minerats eller på annat sätt sats ur spel. Annars måste transporter in till Sverige ske via Norska hamnar. Innan detta i sig hinner bli ett problem uppstår ett annat. Priset på olja kommer att skjuta i höjden och den svenska kronan kommer att störtdyka och tappa extremt i värde. Hur ska vi ha råd att importera varor som ökar exponentiellt i pris och hur stor del av detta kommer att komma civilbefolkningen till godo om man nu lyckas säkra några leveranser? Efter en vecka eller så gapar troligtvis hyllorna tomma i affärerna. Det tar tid att ställa om till någon form av ökad inhemsk livsmedelsproduktion.
Hur människor (civilbefolkningen) reagerar i en sådan situation överlåter jag till läsaren att fundera kring själv. Personligen ser jag en stor risk att subversiva krafter kan underblåsa en redan labil och oroad civilbefolkning till protester och upplopp.
Som ni ser är det lätt för att en händelsekedja att eskalera och ge kaskadeffekter. Ovan exempel tar långtifrån hänsyn till alla parametrar. Det går att lägga till eller ta bort faktorer för att modifiera förloppet på olika sätt. Det är inte poängen. Poängen är den att det finns en överhängande risk att om ett SHTF-scenario inträffar kommer detta att leda till fler. Ett vanligt fel, som jag själv även gör, är att tänka på händelseförlopp som isolerade aktiviteter, som inte sprider sig vidare och påverkar andra. I själva verket är risken stor att scenario ”Pandemi” inte bara kommer innebära det uppenbara, utan även kanske trigga ”Ekonomisk kollaps” och ”Krig”.
Vi lever i en tätt sammankopplad värld, inte bara på informationsarenan, utan även logistiskt, ekonomiskt, socialt och politiskt. Aldrig förr har till synes lokala händelser haft så stor potential att påverka hela det globala systemet. En bankkrasch i Italien kan dra med sig hela Euro-zonen och sedan resten av världsekonomin. Ett Ebola-utbrott i Afrika riskerar sprida sig långt utanför ett lands gränser på grund av rörligheten av människor och varor.
Jag är fullt medveten om detta. Ändå har jag svårt att ta in exakt hur sårbart samhället är och hur fort ett negativt händelseförlopp riskerar utvecklas, för att inte tala om spridningen av effekterna. Ett misstag från en bakfull pilot över Syrien kan på timmar få katastrofala konsekvenser för oss, utan att händelsekedjan är uppenbar just nu. De komplexa systemen vi som civilization byggt upp har gjort att befolkningen på jorden har kunnat växa otroligt snabbt. Samma komplexa system kan också lika snabbt slå tillbaka vid en negativ utveckling.