Detta är en sammanställning av alla inlägg i serien ”Preppning – en sund nybörjarguide” som tidigare publicerats på denna blogg 2014-06-07.

Del 1 – Första stegen

Att preppa (förbereda sig) behöver varken vara dyrt eller ett tecken på paranoida vanföreställningar. Många verkar tro att för att preppa måste man vara extrem och tro att den stora Zombie-apokalypsen kommer senast om en vecka. Självklart är det inte så som de flesta preppare fungerar.

Även om du nu inte tror att jorden kommer att gå under finns det en väldigt sund tanke i att vara förberedd på det oförutsägbara eller det mindre troliga. Oavsett anledning är det klokt att ha ett litet extra förråd med vatten och mat. Faktum är att du är skyldig att kunna ta hand om ditt hushåll i en krissituation (ansvarsprincipen).
Vi utgår från att du idag inte har några som helst extraförråd. Du vill lägga upp en buffert för två veckor. Två veckor är en bra utgångspunkt då det sedan blir lättare att utöka, om du så skulle vilja, när du fått lite mer erfarenhet och kunskap.

Vi förutsätter att du inte behöver skydd utan huserar i din lägenhet eller i ditt hus.

Värme
Att kunna hålla sig varm är A och O. Skulle en krissituation uppstå på vintern måste du kunna klara dig utan fjärrvärme eller annan extern uppvärmning. Köp sovsäckar till alla i hushållet, ett par extra filtar och mängder av värmeljus. Sovsäckar behöver inte vara graderade att klara -20 grader, det räcker med ned till noll, även om det är att föredra en bättre variant så är det inte primärt och kanske inte ekonomiskt genomförbart i början.

Värmeljus finns i storpack och är oftast väldigt billigt. Glöm inte att du måste kunna tända ljusen, så se till att alltid ha tändstickor och tändare i lagret.

Vatten/dryck
Du kan räkna med att för en vuxen person går det åt cirka 2 liter vatten per dag. Då räknar jag inte med vatten för hygien utan enbart för dryck och matlagning. Så 2 liter gånger 14 dagar ger 28 liter vatten per person. På t.ex Överskottsbolaget kan du köpa en vattendunk på 25 liter för 89 kronor. Lägg till ett par tomma PET-flaskor med vatten och du har dina 28 liter. Ställ det i en garderob och rotera vattnet var sjätte månad.

Köp ett sexpack öl eller två. Tänk på att inte köpa starköl utan folköl. Du ska släcka törst inte bli full! Öl är flytande bröd och ger dig extra kalorier. Dock håller öl inte så väldigt länge. Håll koll på bäst-före-datumet.

Saft kan vara bra att köpa för att variera med om du vill det eller har barn. Även pulverkaffe och/eller te om du gillar det.

Mat
Har du gått om pengar är det relativt lätt att skaffa sig ett matförråd. Du kan köpa frystorkad mat för två veckor för 2590 SEK. Du kanske inte alla vill lägga ut allt på en gång utan sprida ut inköpen över en lite längre tid. Då kan du göra som jag och de flesta andra – köpa konserver. Nästa gång du går och handlar, lägg i några extra konserver och andra stapelvaror. Exempel på bra och hållbara konserver är ärtsoppa, burkskinka, picknickbog, köttbullar, ravioli, gulaschsoppa. Annat som är bra att köpa på sig som håller länge är organiskt jordnötssmör, pasta, ris. Var noga med att läsa på förpackningen så du får varor som håller sig så länge som möjligt. Picknick bog och burkskinka har ofta ett bäst-före-datum som är fem år fram i tiden.
En liter eller två olja är klokt. Du behöver fett och konserver har en tendens till att sakna rikligt och nyttigt fett.

Lite kryddor är alltid bra att ha, men oftast behöver man inte ha det i sin prepp initialt. Troligen så har du åtminstone salt och peppar redan hemma. Tänk på att du faktiskt redan har vissa saker i ditt kök som går att använda även utan el och värme.

Hur mycket mat beror på hur väl du klarar av hunger och hur många ni är i hushållet. Räkna med 1500-2000 kcal per person och dag.

Sanitet
Fungerar inte vattnet finns ingen toalett. Därför behöver du en plan för hur detta ska skötas. Köp en hink och massa grövre sopsäckar. Hur du kan göra dig av med detta avfall beror på din situation. Fundera själv.

Att duscha varje dag kan du glömma. Det viktigaste är att dricka vattnet, inte tvätta dig i det. För att hålla dig ren föreslår jag att på vintern använda snö och resten av året regnvatten alternativt en sjö, å, bäck. Se till att ha ett par extra hårda tvålar i lagret.

Övrigt
För att kunna laga (värma) din mat rekommenderar jag ett enkelt spritkök. Jag hittade billiga på Överskottsbolaget och köpte två. De kostade under hundringen styck. Tänk på att du också behöver bränsle (T-Röd).

Ficklampor, batterier och en FM-radio (som går på batteri). Karta över närområdet och/eller bilkarta, om du behöver ta dig vidare.

Medicin
Om du är beroende av någon medicin gör du väldigt klokt i att se till att du har ett lager av denna för två veckor. Övrig medicin att bunkra är värktabletter, plåster, bandage, sårsprit. Kanske ett första-hjälpen-kit?

Har du ovan kommer du gott att klara en krissituation som varar i två veckor. Sedan finns det mycket osäkra faktorer, men förutsatt att hela samhällsstrukturen inte rasar samman på två veckor bör du klara dig fint och du har en bra grund att bygga vidare på.

Rotation
Tänk på att det du preppar förr eller senare kommer att bli gammalt. Då kan det vara klokt att sortera framför allt mat i datumordning så du kan använda det som t.ex går ut i år för att sedan fylla på med ny mat med ett bäst-före-datum längre fram i tiden. Glöm inte heller att rotera vattnet.

Men det finns mer att tänka på
Den fysiska delen av preppning är bara en del. Många hävdar till och med att det är den minsta delen. Det kanske viktigaste du kan göra är att planera. Tänk igenom olika scenarion, hur du skulle agera.

• Om ni är en familj, har ni en strategi för samling, hur tar ni er hem från jobbet/skola/dagis?
• Finns det släkt och vänner ni kan ta hjälp av eller som behöver er hjälp?
• Hur hanterar ni stress och tristess?
• Hur hanterar ni våld och externa hot?

Det finns mycket att fundera kring. Det bästa är att det trots allt inte kostar något att tänka och att vara förberedd i tanken är minst lika viktigt som att ha ett stort lager mat. Dessutom kommer du att ha lättare att hantera en krissituation om den väl skulle uppstå.

Pengar
Sist av allt kommer pengar. Det minst nödvändiga, om man ska vara krass. Se till att ha ett lager med kontanter av olika valör hemma. Det behöver inte vara en månadslön eller något annat godtyckligt, utan vad du kan avvara en längre tid.

Jag tänker inte rekommendera att ha guld och silver i en initial prepp. Även om jag förespråkar att ha guld och silver så är det inte en bra start på en prepp. Det kan komma mot slutet. Om du inte väljer att ändå spara i guld och silver, i så fall är det bara en bonus att ha.

Del 2 – Mental prepp

Det finns mycket, väldigt mycket, att ta upp vad gäller mental prepp. Ironiskt nog är det också den biten som de flesta preppare väljer att ignorera eller nedprioritera. Den som tror att prepping är en materialsport kommer troligtvis inte att klara sig länge nog att utnyttja alla sina pryttlar och manicker.

Utan att på något sett prioritera ordningen kommer här saker att fundera kring.

Du själv under stress eller i kris
I en krissituation vänds hela din värld upp och ner. Den trygga miljön du är så van vid krackelerar runt dig. De flesta, eller alla, skyddsnät försvinner. Du kommer inte kunna räkna med att få hjälp från samhällstjänster så som sjukvård, brandbekämpning, brottsbekämpning och så vidare. Risken är också överhängande att vatten, el och kommunikationer slutar fungera.
Du kommer således att vara helt i dina egna händer. Här gäller det först av allt att tänka S.T.O.P – Sitt ner, Tänk, Observera, Planera. Helt enkelt, drabbas inte av panik. Ta dig tid att lugnt och metodiskt gå igenom din situation. Vad är dina alternativ? Hur ser din omvärld ut? Förhoppningsvis har du redan i förväg tänkt ut alternativa planer för olika scenarion. Nu är det dags att göra allvar av dessa planer.

Något annat som du kan prova under kontrollerade former är hur du själv reagerar på brist av olika nödvändigheter. Ett enkelt experiment är att under 48 timmar leva utan fast föda, bara vätska. Självinsikt är A och O. Hur reagerar du när energinivåerna tryter? Hur reagerar just din kropp? Hur mycket orkar du göra? Hur fungerar dina kognitiva förmågor?

Ett annat experiment är att under en helg packa en ryggsäck med lite konserver, lite vatten och ge dig ut i skogen och vandra. Hur långt orkar du? Vad händer med kroppen efter två dagars vandring?

Medmänniskor under stress eller i kris
Vid en krissituation kan du enbart, men god självinsikt, vara någorlunda säker på hur du själv kommer att reagera. Och att ens påstå det är nog att sticka ut hakan. Självfallet beror det på situationens karaktär och omfattning, men den du trodde dig känna kommer kanske inte att agera rationellt eller kanske inte reagera alls (apati). Din familj, dina vänner, som du vill väl, hur hanterar du dessa om du själv kan hålla huvudet kallt och andra kring dig drabbas av panik, ångest eller apati? Kan du behålla ditt eget lugn och ingjuta förtroende och hopp i en till synes hopplös situation?

Om du någonsin försökt trösta en vän eller familjemedlem som varit med om ett plötsligt dödsfall vet du hur svårt det kan vara och då sker detta oftast under ”normala” omvärldsförhållanden. En människa i kris är bland det svåraste som finns att hantera.
Betänk det du kanske fått lära dig vid livräddning. Ha alltid med ett föremål (livboj t.ex) att ha som barriär mellan dig och den du försöker rädda, annars riskeras du att dras ner i vattnet av den du försöker rädda. Det samma gäller i en krissituation. Du måste ha en mental barriär för att inte själv hamna i panik och hamna i samma tillstånd som den du försöker trösta eller hjälpa.

Hur man hanterar en sådan mental barriär är mycket individuellt. En del har den naturligt och fungerar till och med bättre i en krissituation. Andra behöver jobba på att vara medvetna om riskerna vid en sådan situation.

Sedan har vi medmänniskor som du kanske inte har en nära relation till som du ändå kommer att behöva hantera. Hur dessa reagerar har vi i regel ännu mindre aning om än de som är oss nära. Hur kommer din hungriga granne att agera när denne knackar på din dörr och ber eller kräver mat? En tillräckligt hungrig människa kommer inte att vara varken civiliserad eller resonabel. Fundera själv på hur du skulle reagera i omvänd situation. Fundera också kring hur du kan/vill/bör hantera medmänniskor i kris. Vilka resurser har du? Kan du hjälpa en extra familj? Ett kvarter? Hur prioriterar du och hur motiverar du i så fall dina beslut. Den som skriker högst är sällan den som är i störst nöd.

Del 3 – BOL

Denna tredje del kommer att handla om något som ibland brukar kallas för BOL – Bug Out Location. Många amerikanska preppers tycker att man ska ha en sekundär plats att falla tillbaka/fly till om man av någon anledning måste överge sitt hem. Tittar man på hur amerikanarna tänker på detta blir man lätt avskräckt. Mycket handlar om att ha ett andra hus mitt ute i ingenstans med mat och vapenförråd, gärna med skyddssystem i from av fällor och skyddsrum (källare) som mer eller mindre klarar en kärnvapendetonation över området. Nu kallar jag ju detta för en sund nybörjarguide, med betoning på sund, så vi kommer att titta på alternativa tillflyktsorter ur ett mer jordnära perspektiv.

Sommarstuga
Kanske har du redan en sommarstuga? Då har du också en naturlig andra bostad. Fördelen med många sommarstugor är att de ännu inte har blivit ”moderna”. I en situation utan fungerande el, vatten, avlopp, kommunikationer etc är enkelhet en fördel. En vedeldad spis eller eldstad i sommarstugan blir inte bara mysig utan också den enda källan till uppvärmning. Gårdsbrunnen med handpump som kanske mest är dekorativ blir en fungerande vattenkälla (om vattnet är tjänligt).
Dock finns det en risk att din sommarstuga ligger långt ifrån ditt ordinarie hem vilket innebär att du på något sett måste ta dig dit.

Alternativ
Själv tillhör jag de som inte har någon sommarstuga att falla tillbaka på. Istället har jag tillbringat tid över kartor. Google Maps är ett mycket bra verktyg för att virtuellt leta bra alternativa tillflyktsplatser. Men vad är en bra plats? Jag kan bara redogöra för hur jag själv resonerar. Mina egna kriterier är:

• Max 3 mil från mitt hem
• Måste ha tillgång till vatten
• Ska ligga avsides från stora vägar/transportleder
• Ska vara någorlunda skyddad från åtminstone ett väderstreck
• Bör ligga väl avsides från bebyggelse

Var i Sverige du befinner dig bestämmer mycket av vilka förutsättningar du har. Bor du t.ex i Stockholm kan du ju inte gärna bege dig särskilt långt öster ut utan båt. Detta begränsar i praktiken dina vandringsriktningar med 25%. Samma sak gäller för Göteborg fast med vatten åt väster.

Bor du i en större stad måste du också betänka att du inte kommer att vara den enda som kommer att befinna dig i rörelse bort från staden. Om du själv kommit till insikten att det är dags att lämna staden av en eller annan orsak kan du vara säker på att många fler kommit till samma slutsats, eller kommer att komma till samma slutsats förr eller senare. De flesta kommer att försöka lämna staden via de stora vägarna, vilket betyder trafikstockningar. Samma vägar kommer att vara fulla med människor till fots om bil inte går att använda av en eller annan orsak. Ponera en krigssituation där broarna i Stockholm blivit bombade, en skogsbrand där vägar är avspärrade, en fossilbränsle-kollaps där inget bränsle finns att tillgå till bilar, en CME (solstorm) som slår ut all elektronik (ja, även bilar). Bara några exempel där människor till fots förr eller senare kommer att fly städerna.

Det finns faktiskt studier kring hur en sådan människorörelse skulle se ut. De flesta håller sig till de stora vägarna och avviker sällan mer än 1-2 km från dessa. Om jag minns rätt var studien från USA, men lär vara applicerbar även i Sverige.

Har du väl hittat en bra plats att ta dig till bör du titta på sätt att ta dig dit utan att använda större vägar. Detta till fots. Förutsätt det värsta, kan du sedan använda bilen är det bara ett stort plus. Åk/gå sedan dit och kontrollera på plats. Google Maps ger bara detaljer till en viss nivå, men inget slår att vara där rent fysiskt. Föreställ dig hur du kan sätta upp ett läger. Är marken jämn nog för bra sovplats? Kan en eld brinna utan att den syns långväga? Hur är vattenkvalitén? Finns det bränsle till en eld? Finns naturligt lä mot vind?

När du väl hittat din första tillflyktsort kan det vara klokt att på samma sätt identifiera en sekundär plats. Och sedan två stycken fas 2-platser som ligger en dagsmarsch från den primära och den sekundära, för att komma ännu lägre bort från städerna eller epicentrum. Var det slutgiltiga målet/målen ligger är självklart upp till dig och vad du bedömer som rimligt. Kanske räcker den primära/sekundära platsen.

Nästa steg är att själv prova ta dig till din BOL till fots med packning. Det behöver inte vara en full packning med alla attiraljer. Men försök att packa en ryggsäck som är så tung som du uppskattar att den skulle vara vid ett skarpt läge. Fyll vattendunkar med vatten tills du uppnår en rimlig vikt på ryggsäcken. Skriv sedan ner vikten så du kommer ihåg det till senare. Nu är det ”bara” att gå. Det du kommer att lära dig under denna strapats är hur väl din fysiska kondition är. Du kommer också att lära dig att justera ryggsäcken på ett sådant sätt så att den sitter bekvämt, hur packningen ska fördelas och hur den packas bäst för att inte felbelasta eller skava. På hemvägen kan du alltid tömma ut vattnet om du är trött eller stöter på något annat problem.

Nu har du både en fysisk och mental referens för hur det är att ta sig till din BOL. Betänk att detta är under kontrollerade former. Troligen är du både mätt/välnärd och utvilad. Så kanske inte alltid fallet är i ett skarpt läge, men du har i alla fall gjort strapatsen och har en aning om vad du har att vänta dig.

Lärdomar du nu har med dig kommer troligtvis vara många. Antagligen kommer du att värdera varje hekto på ett annat sätt när du planerar för vad du ska ta med dig om du skulle behöva lämna hemmet.

Del 4 – EDC

Tidigare har jag pendlat till arbetet med bil och i bilen har jag då haft sådant som jag kan tänkas behöva vid en kris-situation under resan till/från jobbet. Men nu ska jag ut i storstadsdjungeln. Därför tänkte jag skriva lite om mina erfarenheter kring något som kallas för EDC – Every Day Carry.

En EDC kan vara så enkelt som en ryggsäck eller handväska fylld med olika ting för att klara en nödsituation eller en för ändamålet framtagen väska fullproppad med all möjlig överlevnadsutrustning. Eftersom jag fortfarande skriver en sund nybörjarguide så tänker jag ta avstamp i just det och titta på hur din vanliga ryggsäck kan fyllas på med lite bra-att-ha saker för vardagen utan att det kostar stora pengar.

Som vanligt beror mycket på vad man fyller sin EDC med på din situation och dina behov. Vad du fyller med bör dock ha två saker gemensamt – de ska ta lite plats och väga så lite som möjligt. Nedan är en lista med förslag på vad du redan idag kan tänkas lägga ner i din ryggsäck, laptopväska, handväska:

• Ficklampa. Finns billiga på t.ex Jula som är små och med LED som gör att de är energisnåla.
• Schweizisk Armé Kniv. Eller liknande. Tar lite plats och har många användningsområden. Finns billiga kopior.
• Tändare, tändstickor. Lägg gärna i plastpåse för vattenskydd.
• Värmefilt. Förpackade är dessa inte stora och kan vara livräddande.
• Regnponcho.
• Vatten.
• Mat. Kan vara allt från proteinbars till nötter.
• Extra kläder i mån av plats.
• Handskar. Satsa på ett par som har skärskydd vid ex. glassplitter.
• Första Förband. Finns små versioner som ej är skrymmande.
• Värktabletter.
• Kompass.
• Karta. Vid behov.

Detta bör rymmas i nästan allas väskor. Min gamla laptop-väska rymmer ovan, och den är inte stor, och då får även datorn plats.

Sedan kan man lägga till/ta bort saker utefter specifika behov. Har du ovan är du mer förberedd än 99% av befolkningen. Jag vet inte hur många gånger jag läst om passagerare på SJ som blivit sittande vid ett signalfel ett par timmar och nästan törstat och hungrat ihjäl (nåja, det är så det låter iaf).

En EDC är inte till för annat än att du ska klara dig hem. Har du en lång väg att ta dig hem kan det vara klokt att utöka vatten och mat. Välj så energität mat du kan hitta, som är i behändigt format och som kan ätas utan tillagning. Att bära en EDC kan också vara ett bra sätt att hjälpa andra som är i behov av hjälp och/eller att inte tära på samhällets redan knappa räddningsresurser vid en olycka eller annan kris.  Det handlar knappast om någon extrem-prepping utan är bara sunt bondförnuft.

Del 5 – FIFDA

Jag vet att den mentala biten av preppning är abstrakt och rent av lite tråkig. Men jag kommer ihärdigt hävda att det är den viktigaste delen. Därför fortsätter vi idag med något som ibland kallas FIFDA eller Kübler-Ross-modellen.

För att lättare förstå och även hantera en kris kan det vara bra att läsa på hur människor i en krissituation reagerar. En krissituation kan vara allt ifrån ett nära dödsfall till en social kollaps. Inom psykologin finns det några olika modeller och sätt att beskriva en kris. Personligen föredrar jag FIFDA, men den som är intresserad kan t.ex läsa Johan Kullberg, Kris och utveckling.

Nedan är taget rakt av från Wikipedias artikel om Kübler-Ross-modellen:

Förnekelse. Består i medveten eller omedveten vägran att acceptera verkligheten och fakta. ”Läkarna måste ha blandat ihop röntgenbilderna. För två månader sedan syntes ingenting på mammografin”. Förnekelse är en försvarsmekanism och vissa människor kan bli låsta i detta skede. Men vanligtvis är det ett tillfälligt och snart övergående försvar. Det ersätts i allmänhet med en ökad medvetenhet om att närstående kommer att finnas kvar efter min död, och att jag kommer att lämna efter mig ett arv i form av ägodelar, immateriella känslor och personer som finns kvar efter döden.
Ilska. Det är vanligen stark vrede som bryter den förlamande känslan av chock och den starka försvarsmekanismen förnekelse. ”Det är decennier av bitterhet i mitt ruttna äktenskap som gett mig cancer!” Ilska kan manifestera sig på olika sätt. Människor kan vara arga på sig själva, eller på sig själv och andra, eller bara på andra eller mera sällan på något samhällsfenomen. Det är viktigt att förbli fristående och ickedömande när man förhåller sig till en person som upplever ilska på grund av intensiv sorg och förlust.
Förhandling. Individen köpslår om huruvida den på något sätt kan skjuta upp eller fördröja döden. Vanligtvis förs förhandlingarna om en förlängd livslängd med en ”högre makt” i utbyte mot en reformerad livsstil (”Jag ska bli en bättre människa och lovar att…”). Psykologiskt säger individen: ”Jag förstår att jag kommer att dö, men om jag bara kunde göra något för att köpa mig mer tid …”
Depression. Den döende personen börjar bli klart medveten om att döden är nära. På grund av detta kan den döende bli tyst, vägra ta emot besökare och tillbringa en stor del av sin tid med att gråta och sörja. ”Jag är så ledsen, varför bry sig om någonting?”, ”Jag kommer att dö snart, så vad är poängen med någonting alls?” Kübler-Ross rekommenderar inte anhöriga och vänner att försöka muntra upp en person som befinner sig i denna fas. Det är en viktig tid av sörjande som måste bearbetas, och personen gör även tillfälliga utflykter till de tidigare stadierna av ilska och förhandling. Depression kan kallas ”genrep inför döden”. Depression är en sorts acceptans med stort känslomässigt engagemang. Det är naturligt att känna sorg, ånger, rädsla och osäkerhet när man går igenom detta skede. Till slut visar personen normalt tecken på att ha börjat acceptera situationen.
Acceptans. ”Hur ska jag och mina närmaste hantera detta?” I detta sista skede börjar individen att komma till rätta med sin dödlighet. Detta steg varierar olika länge beroende på personens situation. Människor som ska dö kan nå detta skede långt innan de människor de lämnar efter sig, som måste passera genom sina egna individuella stadier för att hantera sorgen, har hunnit dit.

Nu är detta skrivet ur ett perspektiv av att vara döende, men faserna är precis de samma för kollektiva kriser. Om en kris skulle uppstå i form av något som hotar/förstör det samhälle vi är vana vid kommer vi kollektivt att hamna i en psykologisk kris där alla kommer att genomgå ovan faser. Det kan vara illa nog med att en enskild individ genomgår detta, men när vi människor som ett kollektiv genomgår detta, då talar vi om krafter som nästan liknar en urkraft.

Ponera att civilisation kollapsar av en eller annan orsak. Livet kommer aldrig att återgå till vad vi har varit vana vid. Vad tror du kommer att hända när alla människor kommer in i fasen ”ilska”? Nu kommer alla inte dit samtidigt. För vissa går det fortare än andra att flytta sig mellan olika faser. Men det spelar faktiskt inte så stor roll. Bor du i en större stad i Sverige kommer det kanske finnas hundratusentals människor i de olika faserna. Det räcker egentligen med ett par tusen. Oavsett antalet kommer det att bli kaos.

Ännu värre kan det kanske bli när vi som kollektivt når fasen ”depression”. De som inte kan förlika sig med sitt/vårt öde och gå vidare till att acceptera det (”acceptans”) kommer antagligen att direkt eller indirekt att avsluta sina liv. Så allvarligt är detta. Viljan att leva upphör. Vi kan t.ex se det på äldre när deras livspartner dör. Vissa slutar helt sonika äta och dricka. De ger upp och fastnar i ”depression”-fasen.

Men med kunskap har du en bättre chans än många att identifiera ditt egna och andras beteenden. Detta betyder inte att du kommer att kunna hjälpa alla, bara för att du förstår dessa faser. Men du har lättare att förstå och du kan välja hur du ska relatera till människor, framför allt i din direkta närhet.

Jag hoppas innerligt och ärligt att vi aldrig kommer att komma till en kollektiv kris. Det skulle vara förödande på så många sätt. Men att inte ens våga tänka tanken, att stoppa huvudet i sanden, sätter dig och dina nära i en ännu värre situation om det otänkbara nu skulle ske.

Del 6 – Kunskap och nätverkande

Det finns två saker kvar vad gäller preppning som jag inte alls har berört hittills men som är av stor vikt. Det första är kunskap och det andra är nätverkande. Så låt oss gå igenom dessa ämnen i tur och ordning.

Att ackumulera kunskap är viktigt. Väldigt viktigt. Ingen kan vara ett vandrande uppslagsverk, och det kommer säkert inte att behövas initialt, men under en långvarig kris finns det kunskaper som kan vara mer värda än andra. Jag tänker på praktiska kunskaper. Vissa har det praktiska intuitivt. Andra måste träna. Vad är det då konkret för praktiska färdigheter jag tänker på? Låt mig nämna några:

• Första hjälpen/medicin
• Jakt
• Styckning
• Reparation
• Byggnation
• Odling
• Pedagogik

Ovan är breda kunskapsområden. Hitta något du är intresserad av och läs på. Tänk på att du troligen inte kommer att kunna Googla hur man t.ex odlar rödbetor eller bereder ett vilt djur. Därför kan det vara klokt att köpa några böcker i det ämne du är intresserad av. Ja, böcker. På papper. Som man måste läsa. Ljudböcker räknas inte. Dessa kan du kanske inte lyssna på om strömmen är utslagen. Ett annat alternativ är att skriva ut material själv och spara – återigen på papper.

Om du tycker det verkar tidskrävande tycker jag du ska se det som en investering i dig själv. Att ta en jägarexamen är något som du kommer ha glädje och nytta av oavsett hur framtiden ser ut. Att börja odla egna grönsaker, frukter och örter är både rogivande och stimulerande. Dessutom vet du exakt hur dessa har producerats och att de inte innehåller massa besprutningsmedel (gifter), de är mycket godare än de köpta och det blir billigare. Eller gå en grundkurs i första hjälpen hos t.ex Röda Korset.

Det andra viktiga är nätverkande. Här duger inte Facebook eller Linkedin. Jag pratar om riktigt nätverkande med människor. Ansikte mot ansikte. Om du inte redan gör det, börja prata med dina grannar. Det behöver inte vara om preppning, utan lär känna dom lite bättre. Att ha goda relationer med sina medmänniskor i det samhälle du bor i gör det lättare att samarbeta och samverka i en krissituation. Ni kanske redan idag kan hjälpa varandra på olika sätt? Bor du granne med en sjuksköterska eller läkare kanske det är klokt att du kompletterar med andra kunskaper och färdigheter. Tänk inte för stort till en början. Har du goda relationer med dina grannar har du en god grund att utgå ifrån.

Det finns även en poäng att engagera sig i t.ex Civilförsvarsförbundet och därigenom dels få nya kunskaper, dels nya bekantskaper och dels möjlighet att hjälpa till vid en krissituation. Civilförsvarsförbundet anordnar kurser och organiserar så kallade Frivilliga Resursgrupper.
Är du religiös finns det religiösa organisationer som gör mycket bra vid krissituationer. Dock har jag själv väldigt dålig koll på dessa, men det går säkert lätt att ta reda på. Hör dig för i din församling.

Detta är sista delen i denna serie. Hoppas du funnit lite att tänka på och även kanske rent av börja agera.

 

---

Gillade du vad du läste? Överväg då att stödja mig via Paypal.