Omprioriteringar #prepperSE

Som stark förespråkare av pragmatism anser jag att planer är levande dokument. Med det i åtanke anser jag det inte bara rimligt, utan nödvändigt, att revidera och omprioritera utefter ändrade förutsättningar och nya erfarenheter och kunskaper. Nu är detta inte en konsekvens av mitt senaste ”misslyckade” besök till BOL Norr, utan något som jag brottats med under en längre tid.

Det är ganska lätt att gå från att ha en obefintlig krisberedskap till att bygga upp en grundläggande sådan. Det är också ganska lätt att bygga ut sagd beredskap genom att bara tillföra mer av vad man redan tidigare har. Någonstans når man dock en punkt där det är meningslöst att köpa fler konserver, fler yxor, fler sovsäckar, fler vattendunkar etc. Kanske är ”meningslöst” fel ord att använda, men hur man än vänder och vrider på det så kan man bara rotera ut så mycket mat under ett år, bara använda så många yxor under en livstid och sova i så många sovsäckar. Man når en punkt där förråden blir ett arbete av underhåll, utan att låta dom växa sig större.

Själv är jag i den situationen att mina beredskapslager är så pass stora att det enda jag kan tillföra är sådant som har en mycket, mycket lång hållbarhet, annars riskerar jag hamna i en situation där jag så småningom tvingas kassera mat, bränsle, hygienartiklar, medicin etc. Denna ”spärr” nådde jag någonstans när förråden började täcka två år för en person. Eftersom jag är ensam att rotera ut förråden och jag dessutom inte har de logistiska möjligheterna att ta av förrådet när det passar, blir det här rätt mycket en övre gräns för vad jag mäktar med ensam. Nu är ett förråd att överleva två år på inte fy skam. Faktum är att jag är rätt nöjd med den nivån. Nästa logiska steg är så klart att få till en egen produktion av vatten, mat, bränsle och så vidare. För att nå dit krävs också att jag permanent befinner mig i BOL Norr.

Nu kommer vi äntligen till det där med omprioriteringar.

Att ha de absoluta grundbehoven tillfredsställda räcker inte för en permanent vistelse. Då krävs lite mer än så. Till att börja med måste jag säkerställa att BOL Norr blir vintersäkrat. Både strukturellt och praktiskt. Anledningen till att börja med att vintersäkra är givetvis att vintern är den tuffaste årstiden att genomlida, särskilt om man tänker leva off-the-grid. Vinter betyder kyla, snö och mörker. Allt detta måste kunna hanteras på ett rimligt sätt och idag finns en god grund att stå på, men den räcker på långa vägar inte. Exempelvis måste storstugan isoleras bättre för att minska vedförbrukningen. Att elda för kråkorna är vansinne. Vidare behöver jag hitta en lösning att hantera de mängder snö som kommer. Givetvis blir det lite lättare om man bor på plats permanent, då man kan hålla efter när väl snön behagar trilla ner. Samtidigt är det stora, ojämna ytor som ska hållas plogade. Till sist vill jag också nämna mörker. Visst är det lätt att hålla ljust så länge elektricitet inte är ett problem, men off-grid är just elektricitet en bristvara, särskilt på vintern. Även här måste en långsiktigt hållbar lösning hittas.

Därför måste jag fokusera min att-göra-lista ännu mer och tydligare. Jag måste börja från början och ta tag i ett problemområde i taget och sedan inte nöja mig förrän detta är löst. Nu är det för enkelt att hoppa mellan olika projekt när andan faller på. Men innan jag ens kommer så långt tror jag att jag behöver sätta på mig tänkarmössan och verkligen gå igenom allt ett par varv till för att sedan i praktiken prova så mycket som möjligt innan jag väljer åt vilket håll jag ska gå vidare. Erfarenheten säger mig att det är väldigt lätt att i teorin göra något och en helt annan sak när man väl ska göra något rent praktiskt. Det är först då detaljerna tydliggörs.

När jag tittar på det hela inser jag att det egentligen inte är någon större skillnad från vad jag redan hade planerat. Ibland är det nyttigt att bara få ut tankarna för att lättare strukturera upp dom. Struktur, ordning och reda är verkligen något som krävs om hela det här spektaklet ska ros i hamn. Är konsekvensen att det tar lite längre tid så må det så vara. Det kommer ändå dyka upp saker under resans gång som inte gått att förutse.

Bonus
För alla som orkat läsa så här långt tänkte jag passa på att ge en kort uppdatering kring den-där-boken-som-aldrig-blir-klar. Efter alla turer med flyttar och nytt jobb så börjar jag äntligen komma till ro. Min förhoppning och intention är att återuppta skrivandet under våren. Eftersom jag är helt novis på det här att skriva en bok vågar jag mig inte ens på en gissning hur långt fram i tiden det kan tänkas ligga för ett boksläpp. Detta förutsätter också givetvis att jag får vara frisk och att ”allt annat” runt mig är relativt lugnt. Min tanke är att släppa boken både som e-bok och som fysisk bok. Återigen har jag ingen aning om hur detta ska ske rent praktiskt, men det löser sig säkert med tiden. Först måste det finnas något att ge ut.

Jag vill också vara ärlig med anledningarna till varför jag ämnar ta upp bokskrivandet igen. Dels är det för att det efterfrågas och jag kan se poängen med att skriva en guide för den som är intresserad att börja med prepping utifrån praktiska erfarenheter och inte bara teori. Dels för att jag ser det som en möjlighet att snabbare få ihop de ekonomiska medel som behövs för att kunna flytta upp till BOL Norr. Nej, jag tror inte att boken kommer sälja tiotusentals exemplar. Nej, jag tror inte man blir rik på att skriva och sälja en bok. Men kan jag få in en tusenlapp eller två extra och samtidigt (förhoppningsvis) göra lite nytta så ser jag det bara som en win-win-situation. Till sist, nej, jag har ingen som helst ambition att bli författare.