Alla är vi mänskliga. Att vara människa innebär att fela, att misslyckas. Ingen är perfekt och ingen kan allt på en gång. För att lära sig något ordentligt måste man misslyckas ett antal gånger för att sedan förstå, förbättra, överkomma och till slut bemästra. Detta är inte på något sätt något konstigt, utan helt naturligt. Varför envisas med att påpeka det uppenbara?
Som jag så många gånger tidigare påpekat är kunskap den bästa prepp du kan skaffa dig. Den största delen av kunskapen är också praktisk. Du kan läsa böcker, bloggar och titta på Youtube tills ögonen trillar ur, men utan att praktiskt utöva den kunskapen du inhämtar teoretiskt är den väldigt lite värd. Jag har läst massor av böcker om hur man ska odla. I teorin är det faktiskt rätt lätt. I praktiken kan det vara fruktansvärt svårt. Lika så är det i teorin lätt att göra upp en eld i skogen. I alla fall så länge det är torrt och vindstilla. Vilket det inte är merparten av året i Sverige.
Att utföra något praktiskt är att träna. För att lära sig av sina misstag måste man misslyckas. Så länge det inte är en skarp situation har du råd att misslyckas. Konsekvensen av en förlorad skörd idag är ett stött ego. Det gör i det stora hela ingenting. Köp grönsaker i affären. Förhoppningsvis tar du lärdom av misstagen och upprepar inte dessa nästa gång. Så passa på nu, när det inte gör något. Klanta, fumla, ha sönder, missa, chansa, gissa, prova och ta sedan lärdom. Ha roligt och skratta åt misstagen. Passa på medans du har lyxen att kunna göra bort dig.
Men det kräver också att du faktiskt tar dig tid och energi till att göra allt du tror dig kunna göra. Det räcker inte med att vara teoretiker. Du måste få gå utanför husets fyra väggar och få lite skit under naglarna. Utnyttja Allemansrätten, ut i skogen och bygg ett läger i hård vind och regn. Utmana dig själv. Eller ta med några vänner och se det som ett äventyr. Det kostar sällan några större summor att prova sin utrustning och sina kunskaper. Allt som krävs är att ta ett steg utanför sin egen komfortzon.