Att preppa kan, och bör, vara självrannsakande. Ofta är det lätta att förbi se de mest vardagliga just för att de bara sker med automatik och är så självklara. När man blir tvungen att bryta ner sina behov i beståndsdelar blir det också tydligt vad som är livsnödvändigt och vad som är ”nice-to-have”.
Något som vid första anblicken kan verka falla i kategorin ”nice-to-have” är ett beroende. Har man ett sådant är det väl bara att sluta? Ett beroende behöver för det första inte vara valt. En diabetiker kan inte välja att sluta med sitt insulin – i alla fall om denna vill överleva. Sedan finns det beroenden som är självvalda men är så svåra att bryta att de medför livsfara vid en plötslig nedtrappning. Här hittar vi till exempel tyngre droger.
Till sist har vi sådana beroenden som är självvalda och som går att bryta. Detta betyder inte att det är enkelt. Har du som nikotinist eller koffeinist försökt sluta? Själv blir jag rabiat när jag försöker sluta snusa. Att inte vara klar i huvudet i en krissituation kan vara skillnaden mellan liv och död. Givetvis vore det optimalt att bryta ett beroende så länge vi inte befinner oss i en krissituation, men det är lättare sagt än gjort.
Nedan följer några beroenden som kan vara värt att fundera kring.
- Koffein – kaffe, energidrycker
- Nikotin – cigaretter, snus
- Alkohol
- Droger – hash, kokain, amfetamin etc
- Läkemedel, livsavgörande – insulin, antidepressiva, antibiotika etc
- Läkemedel, självpåtagna – värktabletter, nässpray
- Beteenden – spelmissbruk, sexmissbruk
- Kolhydrater – godis,chips
Även om du själv är helt fri från beroenden så är dina medmänniskor det definitivt inte. Betänk hur en hungrig, trött och rädd människa reagerar i en krissituation. Lägg sedan till brist på t.ex psykofarmaka. Inte en människa du vill hantera.
Jag har själv jobbat inom psykiatrin under en period och vet precis hur människor reagerar vid avtändning från droger, psykofarmaka och när de är som sjukast (trots medicinering). Du kan inte resonera med dom. Vid ett kris-scenario kan det mycket väl vara så att tillgång till medicin och andra substanser slutar abrupt. Vi kommer att ha mängder med människor runt om oss som i vanliga fall hålls i schack tack vara att deras beroenden tillfredsställs. För vissa tar det bara en timme innan de första abstinens-syndromen visar sig.
Ja, det är faktiskt detta som många refererar till när de pratar om Zombie-apokalypsen. Inte zombies som vill döda dig för att äta upp dig eller förvandla dig till en zombie, utan människor som inte kan tänka klart på grund av att de inte får sina beroenden tillfredsställda. Personligen försöker jag undvika ordet ”zombie” eftersom det sätter helt fel bilder i huvudet på många, även en själv. Men det är inte svårt att föreställa sig hur det skulle kunna se ut. Något jag verkligen hoppas slippa uppleva under min livstid.