Information och kunskap är makt brukar det heta. Att ha tillgång till pålitlig information kan vara livsavgörande. Försätts vi i en situation där vi kan börja ana att något riskerar att gå riktigt åt skogen blir behovet av tillförlitlig information än mer viktigt.
Information om olika skeenden i samhället och omvärlden kommer i regel från ett antal olika källor. Det kan vara myndigheter, nyhetsbyråer, lokala tidningar, stora mediekoncerner, sociala medier, andra forum på nätet, hörsägen från en granne eller det du själv observerar med dina egna ögon.
Beroende på vad som är på väg att hända (scenario) kommer informationsflödet att se olika ut. Exempelvis är risken överhängande att det vid en krigssituation kommer förekomma mängder med desinformation och propaganda. På samma sätt är risken stor att konspirationsteorier frodas i sociala medier, kanske underblåsta av antagonistiska stater, i princip oavsett vad som händer. Även om man med god källkritik som vapen försöker navigera sig genom nyhetsflöden kommer det vara svårt att bilda sig en uppfattning om vad som faktiskt är på väg att hända.
Då återstår frågan om på vilka grunder man ska basera sitt eget agerande. Vem kommer du att lita på för att ta beslutet att agera? Eftersom det finns nästan lika många planer som det finns preppers kommer förutsättningarna vara olika för när en kritisk gräns passeras – din linje i sanden.
Har vi lärt oss något det sista halvåret är det att en kris absolut inte måste komma plötsligt. Den gradvisa försämringen är också det svåraste att förhålla sig till då den tenderar att försätta människor i ett tillstånd av normalitetsbias. Det vill säga att informationen tolkas på ett överdrivet positivt sätt trots att den objektivt indikerar fara.
Fastna nu inte vid pandemins tidshorisont som ett typexempel. Det finns skeenden som tar långt längre tid på sig att gradvis försämras. Exempel på detta kan vara säkerhetsläget i och runt Östersjön som sakta blivit sämre sedan början av 2000-talet eller varför inte klimatförändringen som egentligen började med industrialiseringen.
Jag vet att det går att vara extremt pragmatisk och krasst konstatera att först när en kris påverkar mig i form av ett exempelvis långvarigt elavbrott är det dags att agera. Under tiden kan man låta indikationerna på ett försämrat läge vara det som gör att man kanske trappar upp sina förberedelser.
Själv har jag faktiskt inga bra svar, annat än det sistnämnda.