Innan helgen började jag skriva ett inlägg om vikten att kunna se det positiva mitt i en kris. Om hur viktigt det är att hitta det vackra i en galen värld. Att hitta energi och glädje att fylla livet med. Trots allt går livet vidare, SHTF eller inte.
Inlägget blev aldrig färdigt. Istället kom helgen och beskedet om att min far avlidit natten mellan lördagen och söndagen. Efter en lång tids sjukdom förlorade min multisjuke far kampen.
Den sista tiden har varit så fylld med negativa händelser i mitt liv att inlägget om att söka det positiva nästan ter sig som ett skämt. Det är inte så att jag inte försöker ha en positiv inställning, men när livet serverar bajsmacka på bajsmacka är det svårt.
Alla element för ett SHTF finns att finna i mitt liv under de senaste 3-4 månaderna. Trafikolyckan med det trauma som följde. Pandemin som nu härjar med allt den drar med sig i form av samhällsförändring, ekonomiskt kaos och livsomställningar. Och nu även dödsfall.
Det kan tyckas att ett kvartal är en lång tid, men det tar också tid att bearbeta alla händelser. Samtidigt ska händelserna inte bara bearbetas, de praktiska bestyren ska också hanteras. Självklart skulle sådant vara oändligt mer svårt att hantera under ett scenario där vi ser en total kollaps, men det betyder inte att det är lätt nu.
Trots allt som hänt kan jag inte släppa tanken på vikten av att söka det vackra, det positiva, det som skänker glädje. Att kapitulera för misär är en värdelös strategi. Att överleva handlar inte bara om att fysiskt uthärda. Kanske ännu viktigare är att fylla tillvaron med sådant som ger livet mening.
Bild: Pudelek / CC BY-SA (https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0)
Jag har också förlorat min far, men det var 15 år sedan nu, så vill jag bara säga att hur tungt, mörkt och för jävligt rent ut sagt det än är så gör du precis rätt. Visst, en tid att sörja och samla kraft måste man, men samtidigt är det så otroligt viktigt att se det goda och det positiva, just i en tid av sorg och mörker
Beklagar sorgen, men det blir bättre.
Jag beklagar sorgen.
💙 kan inte komma på nåt vettigt att skriva…
Mitt djupaste deltagandet och jag ska tända ett extra ljus bredvid min far i helgen.
Mvh
Santiago 13
Tack alla!
Att förlora en förälder är hemskt på många plan och man kan inte fatta det. Händelserna i samhället och världen går inte heller att fatta. Att man blivit sjuk är också overkligt. Hela tillvaron blir faktiskt helt konstig och det går inte att se framåt, jag kan inte det i alla fall. Man får ta dag för dag, njuta av solen och tanka d-vitamin t ex. Allt blir så overkligt att det inte går att ta in. Ibland tar jag in det och då får jag hjärtklappning.. Ja, suck. Vad säger man? Håll ut, kompis!
Kram på dig. Så oväntat att plötsligt höra din röst på radion idag. Ta hand om dig!