Harmoni #prepperSE

Tio grader, grått och regn. Ingenting blir i princip gjort av vad som hade planerats att göras här uppe i BOL Norr. Men det gör inte så mycket. För första gången på väldigt länge känner jag ingen stress med att bli klar med x, y och z – helst igår.

Med lasset upp denna vända fick jag med en handvevad vattenpump, mat, kläder och lite diverse. Vattenpumpen kommer att kräva lite arbete innan jag ställer upp den permanent. Så tills vidare får jag hämta vatten på det gamla hederliga sättet. Det viktigaste är att det finns tillgång på vatten och inte hur det kommer upp ur brunnen.

I ett hus vid skogens slut.

Insikten att skilja på vad som kan göras här-och-nu och vad som kan göras sen (när det väl är dags att flytta upp) har lett till att jag inte längre känner mig som en yr höna som irrar omkring. Med en lista över vad som behövs göras, vad det kostar och när det kan bli göras blir det lättare att strukturera upp ”allt annat”. Det finns ingen anledning att fundera över sådant som ändå inte kan genomföras, men punkterna ligger i listan och kommer inte att glömmas bort.

Under tiden kan jag fortsätta bygga upp matförrådet, i den takt jag anser mig ha råd med och finner maklig. Förrådet i lägenheten är i princip klart och förrådet i BOL Norr har nu åter mat för ca 1 år (för en person). Något som jag kan tycka är ett potentiellt bekymmer är en obalans mellan torrvaror och konserver. Det vore önskvärt att inte behöva överleva på enbart exempelvis ris, utan att hela tiden kunna kombinera ris med konserver för att få en mer varierad och komplett måltid.

Samtidigt är det ett angenämt problem. Det viktigaste är att det faktiskt finns ett förråd att tillgå. Lika så att de mest basala behoven kan tillfredsställas; skydd, värme, vatten, mat och kommunikation. Som grädde på moset finns det även viss ”lyx” i form av elektronisk underhållning som går att driva med solceller utan större belastning. Slutsatsen är att jag ändå känner mig tillfreds, trygg och harmonisk. Det finns alltid ”nästa projekt” och bra-att-ha-prylar, men inget som är akut eller ens livsviktigt.

Och den känslan är helt underbar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s