Generalist eller specialist? #prepperSE

Vi har alla våra blinda fläckar när det kommer till intresse och kunskap. Allt som oftast leder ett intresse till kunskap helt naturligt. Saknar man intresse av ett ämne kan man så klart skaffa sig kunskap ändå, men risken finns att denna kunskap inte underhålls och faller i glömska. Man kan vara fullt medveten om att viss kunskap vore värdefull att ha, även om den inte införskaffas. Lika så kan man ha ett intresse och en önskan att införskaffa mer kunskap kring ett ämne men inte ha möjligheten av olika anledningar.

Låt mig bli mer konkret utifrån ett prepper-perspektiv. Det finns fruktansvärt mycket kunskap som är nyttig att lära sig som relaterar till prepping. Odling i alla dess former, jakt med allt vad det innebär både före, under och efter, sjukvård och medicin med alla dess inriktningar, djurskötsel/djuruppfödning för allsköns djurslag, konservering, byggnadsteknik, skogsvård, metallurgi och smide, hemslöjd med allt vad det innebär och så vidare. Att räkna upp alla nyttiga områden skulle kunna bli en mindre uppsats i sig.

Det är uppenbart att en enskild individ inte kan vara både läkare, jägare, arkitekt, veterinär, smed och mekaniker på en professionell nivå samtidigt. Det finns också en anledning till att många yrken är just specialiserade på ett ämnesområde. Vi har lyckligtvis ett fungerande samhälle och jag är väldigt tacksam att kunna få hjälp av en välutbildad läkare och inte någon egenutnämnd ”doktor” som killgissar att det är dags att amputera benet på grund av ett nageltrång.

Samtidigt finns det ju yrken där det är en stor fördel att vara mer av en generalist. Betänk en bonde. Denne bör ha kunskap om allt från de praktiska bitarna som odling, djurhållning, teknik och snickeri till ekonomi och ledarskap. En bonde som enbart är duktig på att snickra lador blir nog inte så långvarig.

För att vara tydlig så är skillnaden mellan en generalist och en specialist allt som oftast inte helt uppenbar eller ens existerande. Det är en flytande skala och inget säger att man inte kan vara specialiserad på flera olika ämnen samtidigt som man har kunskap i många andra samtidigt. Faktum är att det är ganska troligt. Bara för att du är kock till vardags betyder det inte att du inte kan en duktig teoretisk fysiker.

Var ställer det då en prepper? Den initiala reaktionen för de flesta är nog att en prepper bör vara en generalist. För att överleva måste man vara en allkonstnär. Samtidigt misstänker jag att du inte skulle tacka nej om din vän läkaren dyker upp mitt i ett SHTF och undrar om han kan hjälpa till – i utbyte mot husrum, vatten och mat. Lika så i en omvänd situation där du själv besitter en unik, specialiserad kunskap, lär du ha betydligt lättare att kunna välkomnas in i en gemenskap.

Till viss del handlar det om hur du själv planerar att klara dig. Tänker du dig att du och din familj ska överleva i sommarstugan efter Kollapsen är det nog klokt att suga i sig så mycket kunskap som möjligt i så många relevanta ämnen som möjlig. Är istället planen att samarbeta i en lite större grupp kan det kanske vara till fördel med specialisering inom ett relevant kunskapsområde, så länge inte alla har samma specialinriktning. I detta läge blir det lätt att varje individ förenklas till ett yrke eller specialområde. Stina är läkaren. Kalle trädgårdsmästaren. Nisse jägare. Men i verkligheten kanske Stina också är en väldigt duktig jägare. Därför tror jag det är väldigt vanskligt att se människor som ett yrke eller intresse och inte individer.

Här kan det kanske vara på sin plats att även diskutera vad som är relevant kunskap. Förutsätt inte att någon kunskap kommer att bli helt irrelevant. Bara för att du idag inte kan föreställa dig att en viss kunskap kan vara nyttig betyder det inte att det faktiskt kommer bli så. Väldigt mycket som man idag förknippar med det moderna samhället har sina grunder i något äldre skrå. Exempelvis kanske en bilhandlare fortfarande en duktig säljare och kan hitta möjligheter i, om inte annat, byteshandel, även om det inte går att sälja bilar. Programmerare är i regel duktiga matematiker och logiker och så vidare.

Slutligen, när vi ändå pratar kunskap, bör du fundera på och kring lärande. Dels hur pass väl du själv är på att lära ut och dels på hur pass väl du är på att lära dig nya saker. Själv är jag en rätt urusel pedagog, vilket givetvis är en nackdel om jag vill lära till exempel min son hur han ska flå och stycka ett fällt djur. Jag har helt enkelt svårt att formulera beskrivningar och saknar helt kunskap i hur lärande fungerar. När det kommer till min egen inlärning är jag av skolan pröva tills jag lyckas.

Det finns så klart hur mycket som helst att fundera på kring kunskap och pedagogik. Ovan är en övergripande fundering och för att vara extra tydligt så tar jag personligen inte ställning i om vad som är ”bäst” eftersom det, som med allt annat, är högst individuellt och situationsanpassat.