Efter att ha konstaterat att det faktiskt går att ta mig fram till hemstället med hjälp av snöskor tänkte jag att det var dags att göra ett försök att faktiskt få lite ordning på torpet.
Till min besvikelse hade snön inte smällt undan något alls. Tvärt om hade det kommit mer. Baserat på SMHI’s mätstation i närheten skulle det vara runt 60-65 cm. Min tumstock visade istället 76 cm snödjup.
Nåväl, skam den som ger sig. Trots allt måste jag kunna få in ved från vedboden – på något sätt. Först tänkte jag att jag helt sonika skulle ta på mig snöskorna och gå på snön dit. Detta visade sig vara problematiskt då snön den sträckan var så pass porös att jag sjönk igenom båda lagren skare och nästan ner till midjan.
Så det blev att greppa närmsta spade och skotta. Mina skyfflar kom inte igenom skaren. Det enda som fungerade att skotta med var en vass lite spetsigare spade, så blev det inte mycket snö som försvann för varje spadtag.
Åter igen blev mottot att om jag inte klarar av detta nu, vad säger då att jag klarar av det under ett SHTF? Så det var bara att spotta i nävarna och köra på.
Efter många, långa timmar var jag så äntligen framme vid vedboden. Varje muskel i kroppen skrek, men viljan hade segrat. Trött men nöjd gjorde jag kväll. Dagen efter var det dags att skotta en liknande gång till boden.
Väl där kunde jag äntligen njuta av en välbehövlig dusch eftersom det är i boden som jag har en duschhörna.
En intressant lärdom var att smälta snö till duschvatten. Det tar tid. Två timmar för att vara exakt. Planering är A och O när man saknar bekvämligheter som rinnande varmvatten, eller ja, rinnande vatten över huvud taget.
Nu börjar jag förstå vidden av vad jag har att brottas med. Å ena sidan så går det att hantera med manuellt arbete, å andra sidan kräver det både tid och energi. Återigen, denna situationen hade aldrig behöva uppstå om jag kunnat hålla efter snön vartefter den kom. Men nu kunde jag inte det och får således plikta med träningsvärk.
I teorin har jag nu en plan att klara av detta, baserat på faktiska erfarenheter, när jag väl kommer bosätta mig i stugan permanent. Vad som måste till är en snöskoter för att ta mig från stugan till vägen. Det är också vad de allra flesta jag pratat med här uppe rekommenderar. Det vore helt enkelt bara korkat att inte lyssna på dessa råd. Skotern skulle dessutom köra upp ett bra spår att gå i om så skulle behövas.
På gårdsplanen får jag hålla efter med snöslunga och muskelkraft för att gå upp gångar till vedbod, bod och sovstugan. Det bör inte vara några större problem bara jag är på tårna och håller efter så fort det kommer snö.
Men nu ser jag bara fram emot att snön töar och att våren gör sitt inträde så jag kan börja odlingssäsongen. Baserat på historik kommer det dock att dröja till in i början på maj innan det blir aktuellt. Tills dess får jag se vad jag hittar på. Det finns en del småsaker att reparera efter snön, jag vill också köpa in plisségardiner till samtliga fönster.
För nu tänker jag bara njuta av att ha nått målet för denna helg och vila.