#SHTF-scenario – Ekonomisk kollaps

Först ut i min serie med SHTF (Shit Hit The Fan) scenarion är den ekonomiska kollapsen. Fokus kommer att ligga på hur dollarn kollapsar och tappar sin status som största reservvaluta. Att den svenska kronan kollapsar är förstås möjligt och konsekvenserna skulle vara enorma för Sverige och oss som bor här, men vid en dollarkollaps berörs i princip hela världen, Sverige inkluderat.

Detta är ett tänkbart scenario av många där vi ser en ekonomisk kollaps inträffa. Situationen är mycket komplex och väldigt svår att överskåda.

Bakgrund
Den amerikanska dollarn (USD) är världens mest kända, största och generellt gångbara valuta. Vad som historiskt gett dollarn sitt värde har varit att en USD har varit inväxlingsbar mot fysiskt guld, den så kallade guldmynt foten. Under åren har detta gradvis urholkats och den 15 augusti 1971 beordrade dåvarande president Nixon att dollarn inte längre var värd något guld alls. Vad som sedan dess ger dollarn sitt värde är tillit och psykologi, som med alla andra så kallade fiat-valutor. Den amerikanska militären har varit, och är fortfarande, en stor del av denna tillit och kan agera som garant för att försvara amerikanska ekonomiska intressen. Den amerikanska dollarn har varit så gångbar att den oftast varit högt värderad i länder med svag ekonomi och i princip alltid fungerat som betalmedel trots en annan inhemsk valuta.

Problemet
Grunden till problemet med den amerikanska dollarn ligger i den så kallade digitala sedelpressen. Federal Reserve (som för övrigt inte alls är federal eller statlig) kan helt godtyckligt trycka hur mycket dollar som helst och eftersom dollarn åtnjuter privilegiet att vara en reservvaluta påverkar detta inte nämnvärt dollarns värde – initialt. Mer dollar i omlopp betyder att den amerikanska staten skuldsätter sig. Varje dollar är egentligen en IOU (I oue you = jag är skyldig dig), en skuld sedel, med ett löfte att bli återbetalat med ränta. Sedan köper externa aktörer dessa dollar (amerikanska statliga värdepapper, statsskuldsväxlar) och blir lovade ränta.

Problematiken ligger givetvis i hur dessa ska kunna betalas tillbaka. För att kunna betala tillbaka en dollar med ränta behövs det skapas mer dollar, som i sin tur ska betalas tillbaka i framtiden med ränta. En omöjlig spiral att bryta. Den amerikanska statsskulden är i skrivande stund uppe i $17,894,944,500,000. För att läsa ut det: sjutton biljoner, åttahundranittiofyra miljarder, niohundrafyrtiofyra miljoner, femhundra tusen amerikanska dollar.

Det hade väl varit illa nog om den amerikanska statsskulden var så hög men minskade, men det gör den inte. Se nedan graf.

Vad vi ser är något som kan liknas vid en parabolisk ökning. Intressant att notera är också att statsskulden började öka efter 1971, efter att guldmynt foten lyftes. I grafen går också att utläsa att oavsett politiskt styre kan eller vill inte USA få ner statsskulden. Anledningen kan vara så enkel att varje dollar som skapas måste betalas med ränta. Åtstramningar och  nedskärningar måste till och skattetrycket skulle säkert öka markant, något som är politiskt självmord i USA.

Detta kan givetvis inte fortsätta. Inflationen är en het debatt i USA och många tvivlar starkt på de officiella siffrorna och pekar istället på vardagliga varor (bensin, socker, mjöl, mjölk, kött) som stigit kraftigt i pris. Men nya USD måste skapas för att kunna betala ränta på statsskulden och sedan lånas det lite till för att ha råd med att löpande utgifter.

Tar man ner situationen på en privatekonomisk nivå blir det hela mer lättbegripligt. Tänk dig att du har belånat alla dina tillgångar till bristningsgränsen och för att nästa månad ha råd med att betala räntorna lånar du ännu mer pengar. Dessutom måste du låna pengar till att ha råd med mat, drivmedel, förskärningar etc. Ingen bank skulle godkänna ett sådant beteende.

I bakgrunden har vi också de så kallade BRICS-länderna; Brasilien, Ryssland, Iran, Kina (eng. China) och Sydafrika. Dessa har beslutat sig för att sluta använda den amerikanska dollarn vid handel. Just detta åsidosätter dollarn som reservvaluta, det som ger dollarn så stark ställning. Dessutom bunkrar dessa länders riksbanker guld i rekordfart. Allt för att ha en trygghet i sina ekonomier som inte är beroende av dollarn.  BRICS-länderna är bland de största ägarna av amerikanska statsskuldsväxlar. Som grädde på moset har väldigt många länder stora mängder amerikanska dollar som valuta reserv.

Historiskt har väldigt få valutor i världen fungerat som reservvaluta längre än 100 år. Tittar man på grafen ser man att enbart Spanien och Storbritannien har lyckats längre, och då bara med några få år. Snittet är 94 år, precis så länge som USA åtnjutit detta privilegium. Varje år som går minskar den statistiska sannolikheten att den amerikanska dollarn kommer att fortsätta som reservvaluta.

Kollapsen
Hur en kollaps av dollarn skulle börja är svårt att sia om. Kanske säljer BRICS-länderna alla sina statsskuldsväxlar samtidigt i en koordinerad attack på dollarn för att införa en ny reservvaluta. Kanske tappar marknaden helt sonika förtroende för dollarn och säljer av sina dollar till fördel för andra valutor. Oavsett anledning är risken bedömt stor att dollarn kommer att tappa sin status som reservvaluta och då också sitt värde.

Nedan är ett fiktivt scenario hur det skulle kunna gå till vid en dollar kollaps.

Konsekvenser
Att ens försöka börja reda ut allt som händer vid en kollaps av dollarn är komplicerat, på gränsen till omöjligt. Vad man med stor sannolikhet kan gissa är att börserna skulle krascha runt om i världen. Valutamarknaderna skulle även dessa krascha. Räntorna skjuta i höjden när riksbanker runt om i världen försöker skydda sina egna valutor. Sedelpressar skulle gå på högvarv. Gissningsvis skulle detta följas av hyperinflation på många håll. För att förhindra panik kan man misstänka att världens ledare (G20 t.ex) samlas för att hitta en lösning och för att dämpa paniken. Gissningsvis finns det inte mycket att göra. Ett alternativ som föreslagits har varit att nollställa hela ekonomin och införa en global valuta.

Konsekvenserna på individuell nivå blir inte ett dugg bättre. Inte nog med att människor ser sina besparingar och pensioner försvinna på grund av inflation, det kommer inte att gå att ta ut kontanter från varken uttagsautomater eller från bankkontoret. För att förhindra en så kallad ”bank run” kommer restriktioner att införas för att inte urholka bankernas garantier för utlånade pengar (vilket ditt sparkapital är). Detta hände både på Cypern och i Argentina, där ett max-tak sattes för hur mycket pengar du kunde ta ut. För att strö salt i såren har nu i princip hela Euro-zonen (Sverige inkluderat) bestämt att vid en ekonomisk kris ska sparade tillgångar (t.ex dina pensionspengar) kunna tas för att garantera bankerna likviditet, en så kallad ”bail-in”.

Företag kommer att gå i konkurs. Arbeten kommer att försvinna. Sociala skyddsnät fallera. Den statliga insättningsgarantin kommer eventuellt att finnas kvar, men vad spelar det för roll om kronans köpkraft har minskat med 80-90%?

Kommunikationer i form av data och teletrafik kommer först att få försämrad kvalitet, sedan bli sporadisk för att helt upphöra. Dessa system kan inte klara sig själva utan att en mindre armé av mänskliga tekniker hela tiden underhåller infrastrukturen. Teknikerna kommer inte att gå till jobbet om det inte är lönt att arbeta.

Transporter kommer att stanna när chaufförer inte får betalt. Samma sak gäller egentligen de flesta arbeten. Vem vill gå till ett arbete och arbeta i princip gratis? Detta betyder också konsekvenser för samhällskritiska funktioner som sjukvård, polis, brandkår, militär etc. El och vattenförsörjning kanske håller igång en vecka eller två, men sedan kommer även dessa att fallera då varken arbetskraft eller råmaterial finns att tillgå. Den som tror att staten kommer att gå in och garantera alla samhällskritiska funktioner kommer att få sig ett bryskt uppvaknande. Inget staten kan erbjuda som finns inom statens ägo kommer att vara värt något. Möjligen hade staten kunnat byta mat mot arbete om beredskapslagren fanns kvar, vilket de inte gör.

På tal om mat kommer denna att försvinna inom två dygn. Utan transporter finns det inte mer mat i affärerna än att den räcker för 1-2 dagar tack vare just-in-time. Sedan måste hyllorna fyllas på. Detta förutsätter dessutom att du har några kontanter att handla för och att du har tillräckligt mycket i och med hyperinflationen. Det samma gäller allt du i vanliga fall handlar; hygienartiklar, medicin, kläder.

Bäst kommer nog de få bönder som finns kvar att klara sig, men även många av dessa är idag så beroende av el och olja för att hålla verksamheten igång att det är föga troligt att det går att fortsätta i samma industriella skala. Men de kommer i alla fall att klara av att vara självförsörjande eller kunna nödslakta kreatur om så krävs för att byta till sig annat.

Sämst kommer de i storstäder att klara sig. Våldsamma protester, plundring och gängbildning lär komma som ett brev på posten. Även om det inte skulle ske i en enorm skala kommer riskerna öka markant med att bege sig ut för att leta mat eller vatten.

Om våra svenska kärnkraftverk kommer att överleva detta scenario är osäkert. I ett skräck-scenario lämnar all personal helt sonika sina poster med härdsmälta som följd. Även om vi håller våra svenska kärnkraftverk i gång är risken överhängande att det ändå sker härdsmältor runt om i världen, vilket som bäst påverkar oss indirekt i form av ökad strålning (tänk Chernobyl).

Komplexiteten i dagens samhälle gör det som sagt nästan helt omöjligt att förutse allt som kan hända, men ovan är ett axplock av sådant jag personligen ser som möjligt. Hur länge det skulle ta att lösa en global finanskris är svårt att sia om och jag har faktiskt för dålig kunskap för att ens spekulera. Dock är jag övertygad om att något sådant inte görs över en natt eller två.

Till sist vill jag påminna om Allan Greenspans uttalande ”we can guarantee cash benefits as far out and at any size you like, but we cannot guarantee their purchasing power”.

Jag är inte ekonom och är fullt medveten om att det finns mycket mer detaljer i detta. Jag är även fullt medveten om att det finns många scenarion som kan utspela sig på helt andra sätt. Ovan är bara ett exempel, utifrån vad jag personligen ser med den kunskap jag har för tillfället, vilken garanterat har stora luckor. Ta det för vad det är.

4 thoughts on “#SHTF-scenario – Ekonomisk kollaps

  1. Ping: Money, money, money | Min tanke i en tanke

  2. Ping: På andra sidan pölen | Urvaken

  3. Ping: Spåkulan #prepperSE | Urvaken

  4. Hej,,, jag tycker bra om din redogörelse,, men jag upptäckte ett litet fel.. BRIKS länderna är följande,,, Brasilien- Ryssland- Indien, Kina-Sydafrika,,, du hade skrivit Iran,,, men det är Indien,, Med vänlig hälsning / Daniel..

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s