Selling bad news

Inom kundtjänst-orienterade branscher finns det ett uttryck som är väldigt intressant; ”Selling bad news”. Hur förklarar man på bästa sätt en dålig nyhet för en kund t.ex att en faktura gått till inkasso eller att garantin inte täcker kundens fel.

Inom media-världen skulle uttrycket mycket väl kunna appliceras, men med en helt annan innebörd. Faktum är att betydelsen skulle kunna vara dubbel. Antingen så säljer man dåliga nyheter, där ”dåliga” betyder negativa, tragiska. Eller så säljer man dåliga nyheter, där ”dåliga” betyder undermåliga, utan nyhets värde, irrelevanta, felaktiga.

Den värsta, eller bästa beroende på vem du är, effekten uppnås vid en kombination.

Hur kommer det sig till exempel att icke-nyheter kan få så stor plats när det finns så mycket annat att rapportera kring? Varför tycket kvällspressen att en ”naken-chock” är så mycket mer intressant än t.ex ett krig? Det är väldigt lätt att tro att det bara handlar om att sälja lösnummer, och till viss del är det också sant. Kostnaden för att producera en icke-nyhet är i regel mycket lägre än att skicka ner en journalist till ett krigshärjat område.

Dock blir det mer komplicerat. Gör ett eget experiment. Titta på TV-nyheterna på alla dina kanaler under en kväll. Skriv ner de största nyheterna per program, nationellt och internationellt. Vill du gå in på överkursen kan du även skriva ner formuleringar kring dessa nyheter.
dont_truts_the_coperate_media

Efter detta experiment kommer du att bli både häpen och förvånad, om du inte redan vet vad du kan vänta dig. Det du kommer att se är en otrolig strömlinjeformning av nyheterna. I många fall kommer till och med formuleringarna att vara identiska. Om du trodde att nyhetsredaktionerna på de olika TV-stationerna faktiskt själva gjorde det journalistiska arbetet har du fel.

Nyhetsredaktionerna köper nyheter (råmaterial) av nyhetsbyråer (AP, Reuters, TT, RIA, Interfax med fler) och säljer dessa (förädlade) i form av ett TV-program. Runt om i världen finns det ca 10 stycket stora nyhetsbyråer. Dessa tio bestämmer vad som är viktigt att förmedla till dig om din omvärld. Dessa drivs av vinst-drivande företag. Tro ingenting annat. Det ligger inte i deras intresse att förmedla sanningen, om den inte säljer.

Ledord som undersökande, etik, integritet och källskydd som journalister ska leva efter har hamnat i bakvattnet när sanningen har ett pris. Med detta menar jag inte att alla journalister är köpta. Det finns fortfarande både journalister och medier som lever efter dessa ledord.

Nästa gång du konsumerar nyheter, fundera efter källan. Är den tydligt presenterad? Har källan något att vinna på att få ut sitt budskap om sådan källa finns? Om källa saknas, vem har något att vinna på ”nyheten”?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: