Guld, silver, koppar

Tidigare har jag skrivit om hur inflation påverkar köpkraften i vår valuta. Hur vår svenska krona tappat 81% av köpkraften från 1981 till idag. 19 SEK idag skulle 1981 vara värd 100 SEK. Vänd och vrid på det hur du vill, men faktum kvarstår att pengar tappar i värde. Detta är så klart inte ditt fel, inte direkt i alla fall. Problemet är att pengar skapas ur luften av datorer vid behov. Lånar du pengar hos banken skapas den största delen av dessa pengar ur tomma intet. Banken har en skyldighet att ha en viss del av lånet i säkerhet, men merparten skapas i samma ögonblick som du får pengarna på ditt konto.

Vem har inte lekt med tanken om att bli mångmiljonär? Alla, skulle jag gissa. Vi kan väl leka med tanken tillsammans. Anta att du, på något sätt, får 10 miljoner SEK. En rund och bra siffra. 10000000 är mycket pengar. Väldigt mycket pengar. Vad skulle du göra? Förutom att fira. Kanske har du lite lån som du betalar av direkt (ingen vettig människa vill vara belagd med skuld, vågar jag påstå). Så efter du betalat huslån, billån och lite annat (har du inget huslån kanske du köper ett hus kontant) så kan vi säga att du har 8 miljoner SEK kvar.

Åtta miljoner på kontot. Antagligen tänker du som jag att det vore ju gott att kunna spara merparten av dessa pengar tills du blir lite äldre, kanske till att kunna gå i pension tidigare? Nu beror ju väldigt mycket på både det ena och det andra, men för mig är det ungefär 30 år tills jag (förhoppningsvis) kan gå i pension. Jag säger att av mina åtta miljoner vill jag spara hälften tills min pension, så jag kan leva riktigt gott på min ålders höst. Hur får jag fyra miljoner att behålla sin köpkraft i 30 år? Aktier? Räntefonder? Fastigheter? Mark? Konst? Ädelmetaller? Alla dessa råd kommer du att få när du ber om råd.

Går du till banken kommer de (självklart) att vilja att du har kvar pengarna i banken, på ett eller annat sätt. ”Låt oss förvalta dina tillgångar så växer de så det knakar!”. Kanske. Men banken gör inget av godhet. De har ett vinstintresse. Väljer du en så kallad lågrisk fond har du en avgift till fondförvaltaren (t.ex din bank). Som exempel tar Swedbanks Robur Obligationsfond ut 0,72% i avgift per år. Så även om avkastningen ligger något över inflationen så tillkommer denna avgift, vilket gör att du i bästa fall, håller din besparing över vattenytan. Att sätta pengarna på ett sparkonto är inte ens tänkbart idag med tanke på de låga räntorna.

Aktier har en potential att stiga mycket mer i värde än räntefonder och obligationsfonder. Men då ska det till att dessa förvaltare har en låg avgift och att vinstskatten vid försäljningen inte äter upp mer än inflationen. Dessutom finns en väldigt stor risk i att börsen tappar i värde. Men känner man för att spela roulette med sin framtid så…

Fastigheter är bara en investering om du dels kan tjäna på pengar under 30 års tid på dessa (hyra ut) och att dessa vinster är högre än underhållet av fastigheterna. Till detta kommer arbete och en sådan investering kräver ett företag (som du då får driva) för att kunna förvalta din investering på ett vettigt och lagligt sätt.

Mark kräver mindre underhåll, men om det är skogsmark måste den gallras ur och viss del måste avverkas på så sätt får du in extra pengar samtidigt som naturen sköter återväxten åt dig. Åkermark och betesmark kan arrenderas ut vilket också ger extra pengar varje år.

När det kommer till konst så kräver det väldigt specialiserad kunskap. Risken att bli lurad är mycket stor om man inte är mycket insatt i ämnet, vilket i alla fall jag inte är.

Till sist kommer vi till ädelmetaller. Tittar man på vår historia så har alltid guld och silver fungerat som pengar. Det gör det än i dag. Många investerar ”flyr” till guld i orostider, just för att guld (och även silver) är en säker hamn. Guld och silver har dessutom ett oöverträffat rekord i att dels fungera som pengar men också som värdebevarande. Ett uns guld köpte i det antika Grekland en ny dräkt, skor och ett skärp. Det samma gäller idag. För ett uns guld får du en kostym, ett par skor och ett skärp.
Ädelmetaller tappar aldrig i värde. Under 2000 år har guld, silver och koppar bevarat sin köpkraft. Idag kan du köpa ”pappers-guld” och ”pappers-silver” på marknaden. Men detta är ett rent spekulationsinstrument och där skulle jag aldrig verka. När jag pratar om ädelmetaller så pratar jag om fysisk metall som du har i din hand. Var du sedan gör av denna metall är upp till dig. Man kan göra som vikingarna och gräva ner det på gården om man vill. Vissa lägger det i bankfack. Andra har det i kassaskåp. Oavsett var du har det kan du vara säker på en sak. Det kommer alltid att vara värt något. Alltid.

Pappersvalutor har historiskt sätt svårt att överleva. Världens äldsta valuta är det engelska pundet. Men detta är egentligen bara till namnet. Lika så är det med den amerikanska dollarn. Båda valutorna var knutna till guld fram till 1971 (Bretton Woods-avtalet) då kopplingen till fysiskt guld togs bort. Därmed genomgick valutorna en metamorfos och har ingenting med de äldre valutorna att göra.

En sista tanke. Cypern, 2013. På alla tillgångar över €100000 beslagtas 40%. Utan en chans att kunna rädda undan sina besparingar. Om du tror att detta aldrig kan hända i Sverige tycker jag du ska göra noggrann efterforskning hur det gick till på Cypern.

Summa summarum. Det är väldigt svårt att förvalta en mindre förmögenhet till sin åderdom. Samtidigt behöver inte ovan appliceras på en redan befintlig förmögenhet. Tänk pensionssparande eller annat långsiktigt sparande. Vad är klokast: 300 kronor till banken i en pensionsfond eller 300 kronor för ett uns silver varje månad?

Observera att jag inte på något sätt ger ekonomiska råd. Allt ovan är enbart mina egna funderingar kring hur jag skulle resonera kring en långsiktig investering. Ta inte ovan som ett råd, utan som en utmaning till att tänka själv.

Annonser

Preppinventering 2014

När våren gör sig påmind är det dags att gå igenom förråden. Egentligen tycker jag det är synd att man ska prata om ”prepping”. Att ha ett nöd-förråd borde vara självklart för den som har någon som helst självbevarelsedrift. Särskilt när ansvarsprincipen gäller i Sverige. För den som inte vet betyder det att den som normalt har ansvar för något även har ansvar under extraordinära händelser.

Därför behöver inte en zombie-apokalyps inträffa för att det ska vara bra att ha förråd. Det räcker med en större störning i logistik-kedjorna för att maten i butikerna ska ta slut på ett dygn. Det är just så lång tid som din lokala mataffär har ett lager för.

Jag tänkte nu kort beskriva lite hur jag tänker kring mitt eget matförråd (min buffert, prepp, reserv – kalla det var du vill). Detta är alltså hur jag resonerar, utefter mina förutsättningar och förhållanden. Det betyder inte att du ska göra på samma sätt, köpa samma varor etc. Men det kanske ger ett uppslag eller två.

Idag gjorde jag min årliga inventering av mina förråd. Detta för att sedan sortera allt i datumordning så jag har bra kontroll över vad som behöver ätas upp under året för att inte kastas, vilka saker som kan tänkas saknas och för att också gå igenom vad som fungerar eller behöver bytas ut.

Målet jag har är att ha ett förråd som i alla fall kan förse mitt hushåll i 30 dagar.

Maten bör vara i en form som håller. För mig är det inte ekonomiskt möjligt att köpa dyr frystorkad mat. Jag har helt enkelt inte 50000 SEK att lägga, även om jag verkligen skulle vilja. Så jag får göra grovjobbet själv genom att leta i butikerna efter mat som håller länge. Så varför inte göra en liten lista? Alla älskar listor.

Ärtsoppa
En av de mest klassiska rätterna i fält, men bra hållbarhet, kräver egentligen inget tillsatt vatten för att äta. Ärtor och fläsk. Enkelt. Kan ätas direkt ur konserv utan att värmas om så skulle krävas.

Köttsoppa
Samma som ärtsoppa. För variation.

Ravioli
Kräver inte något extra vatten för att tillaga. Går att äta kall.

Nudlar
Kräver vatten och värme för tillagning, men håller väldigt länge.

Konserverad korv
Bullens är min personliga favorit, men det finns andra (t.ex tysk korv). Går att äta kall, utan uppvärmning. Innehåller mycket kalorier, framförallt protein och fett. Kräver inget extra vatten för att värma.

Konserverade köttbullar
Går också att äta kallt, om så krävs. Mycket protein. Kräver inget vatten för tillagning. Passar perfekt till spagetti.

Jordnötssmör
Väldigt mycket kalorier i förhållande till vikt. Massor med fett. Perfekt att fylla ut med för att få upp energimängden. Kräver ingen tillagning, men är rätt torr att äta som den är, så det kommer att gå åt lite extra vatten att dricka. Tänk på att det finns massor olika sorter. Jag har valt en lite dyrare variant med väldigt lite socker och tillsatt olja i för att få den så ren som möjligt. Hållbarheten är också extra lång på detta märke (4-5 år).

Tonfisk
Perfekt som t.ex frukost. Lång hållbarhet, billigt, kräver ingen uppvärmning, kan ätas direkt ur konserven. Se till att välja tonfisk med olja för extra kalorier och hållbarhet.

Grönsaker
Det är svårt att hitta konserverade grönsaker med lång hållbarhet. Jag hittade lite morötter och kikärtor som i alla fall håller 2-3 år.

Burkskinka / picknickbog
Mycket lång hållbarhet. Hög proteinhalt. Äts kall.

Oliver
Konserverade oliver har en rätt lång hållbarhet. Har ett högt energiinnehåll med mycket fett. Bra att äta om man vill ha något (salt) att tugga på.

Konserverad leverpastej
Det finns faktiskt sådant. Inte så lång hållbarhet (2 år). Däremot är lever en riktig mirakel-råvara. Innehåller nästan alla näringsämnen en människa behöver. Används som multivitamintablett.

Olja
Jag föredrar rapsolja. Den har lägst omega-6 innehåll. För stekning eller tillskott i mat för extra energi.

Choklad
Näringstät och gott att äta. Ju högre kakaohalt, desto bättre. Jag hittade billig mörk blockchoklad.

Pasta/ris
Billigt, håller länge. Dock lågt energivärde och dåligt med vitaminer och mineraler. Kräver vatten för tillagning.

Öl
Det kan vara en idé att ha öl i sitt lager då det innehåller mycket kalorier och besparar vattenförrådet om du är törstig. Ända fram till slutet på 1800-talet var öl den vanligaste drycken i Sverige då vattnet var för dåligt att dricka. Värt att tänka på.

Så har vi sådant som inte är mat, men som jag ändå valde att inventera.

Sårvård
Plåster, förband, sårtejp, desinfektions sprit, handsprit, förband.

Medicin
Värktabletter, allergitabletter, kaliumjodid (mot strålning). Tänk på att om du äter medicin så behöver du ett lager av denna vid en krissituation.

Hygien
Tvål, tandkräm.

Övrigt
Batterier, batteridriven radio, solcelladdare (för batterier), eldstål, Zippo-tändare (med bränsle, tändstift, vekar), kniv, kikare, yxa, regnskydd, sovsäck, tält, liggunderlag, spritkök, ätdon, kåsor, ficklampor, värmeljus, toapapper (i mängder).

Vatten
Så det kanske viktigaste – vatten. Hur mycket vatten det går åt per person och dag råder det delade meningar om. Men jag räknar med 2 liter per person och dag. Personligen cirkulerar jag vattnet var 6:e månad, d.v.s jag byter allt vatten till nytt färskt. Då passar jag också på att göra rent dunkarna. Vissa säger att vatten håller sig hur länge som helst, men jag tar hellre det säkra före det osäkra.

Avslutningsvis kan jag rekommendera att förrådshålla sådant som du kan äta innan bäst-före-datumet börjar närma sig. Det finns ingen mening med att kasta fullgod mat. Sedan rekommenderar jag också att testa alla dina saker. Hur sätter man upp tältet? Hur fungerar spritköket? Fungerar batterierna? Tändaren?

Jag har på inget sätt något samarbete med något av varumärkena på bilderna.

Vad var det jag sa?

Förlåt, men jag kunde inte låta bli. Dock kvarstår faktum att jag redan i november skrev:

Tittar vi vidare ser jag en viss likhet mellan Tyskland på 20-talet och Ryssland idag. Extremister har fått ökat fotfäste. Förföljelse av minoriteter, sexuellt ”avvikande”, regimmotståndare. Upprustning av militären. Nyligen höll Ryssland den största militära övningen sedan Sovjetunionens fall i Östersjön. Dessutom har Ryssland provocerat både Svenskt, Polskt och Baltiskt luftrum. Att Sverige väljer att ha ett försvar på historiskt låg nivå är skrämmande, men det kan vi diskutera någon annan gång. Vidare har vi en väldigt stark och karismatisk ledare i Putin, precis som vi hade i Hitler i slutet av 20-talet.

Så om man ska dra likheterna till sin extremitet bådar detta inte väl för 2020-talet. Ekonomisk krasch och krig. Låt oss hoppas att vi lärt oss något av vår historia och att 1920-talet inte behöver bli en bitterljuv läxa för våra barn och barnbarn.

Aldrig hade jag trott att Ryssland var djärva att de var redo att invadera Ukraina redan 2014. Inte så mycket på grund av bristande militär förmåga utan mer av politiska skäl.

Självklart är jag inte ensam att förutspå ett Ryskt militärt agerande. Många var det som reagerade med oro på alla Rysslands stora övningar de utfört under förra året. Flertalet svenska militärer, eller före detta militärer, har på bloggar och i sociala medier uttryckt sin oro; både för att Ryssland skramlar med vapen, men också den totala nedrustning av det svenska försvaret.

Gotland har i alla tider varit en central och kritisk punkt i det svenska försvaret. Avvecklingen av Gotlands Garnison år 2000 markerade slutet på artilleri regemente A7 och kvar blev Gotlands regemente med några stridsfordon – utan bemanning eller underhållsstöd. Skulle Ryssland vilja göra med Baltikum som de idag gjort med Ukraina (”undsätta Rysk minoritet”) skulle de likväl kunna inta Gotland och i princip få full kontroll över all in och utpassering i Östersjön genom att placera artilleri, luftvärn och flygstyrkor på Gotland.
Sverige skulle inte ha en chans om Ryssland verkligen menade allvar.

Swedish JAS-39 Gripen landing

Men NATO då?

Kom ihåg att Ukraina har ett mycket mer nära samarbete med NATO än vad Sverige har. Vad gör NATO? Ingenting, om man nu inte räknar hårda ord, vilket biter föga på en ockupationsmakt. Tror ni, goda läsare, på fullaste allvar att NATO skulle göra något om Ryssland tog Gotland? Enda anledningen att NATO skulle reagera är möjligen om de bedömer att Gotland är viktigt för NATO.

Nej, det enda som jag ser det, är att illa kvickt öka anslagen till försvaret. Göra stora investeringar i luftvärn, nya vapensystem till JAS-39E (Meteor-robotar) och återställa kustartilleriet på Gotland med bemanning. Det handlar inte om att kunna stå emot ett fullskaligt anfall från Ryssland, det kommer vi aldrig att kunna göra. Däremot måste vi göra det så pass kostsamt (så kallad ”tröskel”) att ett anfall fördröjs så länge som möjligt. Ett modernt luftvärn i kombination med Meteor-bestyckade JAS39-E kommer att ge Sverige ett överläge i luftrummet, även mot nya Ryska luftkrafter. Artilleri för att skydda mot landsättning och sjöstyrkor.

Observera att jag enbart förespråkar försvar. Som neutralt land måste Sverige ha ett starkt sådant. Vad är frihet och demokrati om vi inte kan försvara den?

Vi får nu ser vad försvarsberedningen kommer fram till. Klart är att säkerhetsfrågorna kommer att bli en viktig del inför valet 2014.

Identitet

I sociala sammanhang är det tydligen viktigt att kunna identifiera sig. Inte bara med namn, utan med titel/yrkesroll. Anledningen är för att de okända runt om kring snabbt ska kunna skaffa sig en uppfattning om vem du är. Det vanliga är något i stil med:

”Hej, mitt namn är Ur Vaken och jag är lärare”

whoamiYrkesrollen eller titeln ger vissa vaga ledtrådar om dig, men säger egentligen ingenting om dig som person. Ändå envisas vi med att presentera oss med namn och titel.

Jag har ofta funderat kring detta. Av någon anledning så skapar det dissonans hos mig. Om någon verkligen vill veta något om mig som människa så är det ju bättre att vi sätter oss ner och prata med varandra. Är du en nybliven förälder kanske ditt liv just nu överskuggas av detta mer än något annat, medans för en ung vuxen kanske den senaste utlandsresan är det viktigaste just nu. Inget av detta återspeglas i en yrkesroll.

Varför är det då så viktigt att förmedla titel eller yrkesroll? Är det ett filter? Social status? Ett enkelt sätt att hålla människor på avstånd tills dess du tycker dessa är intressanta nog att släppa närmre? Jag vet faktiskt inte.

Men jag har roat mig med ett helt ovetenskapligt experiment. Först funderade jag på vad som vore ett bra svar på ”…och vem är du”. Jag lekte med att kanske svara ”pappa”, ”tänkande”, ”fri”, ”löneslav”. I slutändan kom jag fram till ”människa”. Så varje gång någon frågar vem jag är, svarar jag ”Jag heter förnamn efternamn och jag är människa”. Först trodde jag att det var lite löjligt att påpeka det uppenbara. Alla kan ju se att jag är en människa.

whoami2Reaktionerna har varit mindre varierade än jag trodde. Nästan alla tittar förvånat på mig och svarar något i stil med: ”ja, men var jobbar du med”. Mitt standard-svar är ”jag är inte mitt jobb och du undrade vem jag var”. Det brukar oftast leda till ett nervöst skratt följt av ett bortförklarande ”ja, men du vet ju var jag menar”. Sedan har jag ibland dragit det vidare, ibland släppt det och förklarat mitt jobb, beroende på hur öppna och intresserade den frågande har varit.


Det intressanta i detta är att det får den som frågar att stanna upp och tänka till. Jag gillar att se människor tänka. Det ställer också deras förväntningar på ända och de tvingas anpassa sig till en helt ny situation. Att tvingas se en medmänniska som mer än en titel eller yrkesroll försvårar att kategorisera människor och ger ett annat djup i en påbörjad relation. Ser vi våra medmänniskor som just människor och inte kategorier har vi kommit en bra bit på väg

Vad heter du och vem är du?

 

Selling bad news

Inom kundtjänst-orienterade branscher finns det ett uttryck som är väldigt intressant; ”Selling bad news”. Hur förklarar man på bästa sätt en dålig nyhet för en kund t.ex att en faktura gått till inkasso eller att garantin inte täcker kundens fel.

Inom media-världen skulle uttrycket mycket väl kunna appliceras, men med en helt annan innebörd. Faktum är att betydelsen skulle kunna vara dubbel. Antingen så säljer man dåliga nyheter, där ”dåliga” betyder negativa, tragiska. Eller så säljer man dåliga nyheter, där ”dåliga” betyder undermåliga, utan nyhets värde, irrelevanta, felaktiga.

Den värsta, eller bästa beroende på vem du är, effekten uppnås vid en kombination.

Hur kommer det sig till exempel att icke-nyheter kan få så stor plats när det finns så mycket annat att rapportera kring? Varför tycket kvällspressen att en ”naken-chock” är så mycket mer intressant än t.ex ett krig? Det är väldigt lätt att tro att det bara handlar om att sälja lösnummer, och till viss del är det också sant. Kostnaden för att producera en icke-nyhet är i regel mycket lägre än att skicka ner en journalist till ett krigshärjat område.
Dock blir det mer komplicerat. Gör ett eget experiment. Titta på TV-nyheterna på alla dina kanaler under en kväll. Skriv ner de största nyheterna per program, nationellt och internationellt. Vill du gå in på överkursen kan du även skriva ner formuleringar kring dessa nyheter.

dont_truts_the_coperate_mediaEfter detta experiment kommer du att bli både häpen och förvånad, om du inte redan vet vad du kan vänta dig. Det du kommer att se är en otrolig strömlinjeformning av nyheterna. I många fall kommer till och med formuleringarna att vara identiska. Om du trodde att nyhetsredaktionerna på de olika TV-stationerna faktiskt själva gjorde det journalistiska arbetet har du fel.

Nyhetsredaktionerna köper nyheter (råmaterial) av nyhetsbyråer (AP, Reuters, TT, RIA, Interfax med fler) och säljer dessa (förädlade) i form av ett TV-program. Runt om i världen finns det ca 10 stycket stora nyhetsbyråer. Dessa tio bestämmer vad som är viktigt att förmedla till dig om din omvärld. Dessa drivs av vinst-drivande företag. Tro ingenting annat. Det ligger inte i deras intresse att förmedla sanningen, om den inte säljer.

Led ord som undersökande, etik, integritet och källskydd som journalister ska leva efter har hamnat i bakvattnet när sanningen har ett pris. Med detta menar jag inte att alla journalister är köpta. Det finns fortfarande både journalister och medier som lever efter dessa ledord.

Nästa gång du konsumerar nyheter, fundera efter källan. Är den tydligt presenterad? Har källan något att vinna på att få ut sitt budskap om sådan källa finns? Om källa saknas, vem har något att vinna på ”nyheten”?

 

20-talets bitterljuva läxa

Jag är ingen historienörd på något vis. Däremot gillar jag att se trender och samband i makroperspektiv. Länge har jag närt en tanke om att historien verkar upprepa sig och jag har en tes om att vi idag upplever samma situation som på 1920-talet. Kanske är vi precis i början av 1920-talet, eller i mitten, men många likheter finns att finna – särskilt om man ser till de stora penseldragen. Nedan är en liten sammanställning över likheter jag tycker mig se mellan 1920-talet och 2010-talet:

1920-talet 2010-talet
Storbritanien tappar sin ställning som ekonomisk stormakt USA tappar sin ställning som ekonomisk stormakt
Radio och TV krymper världen Internet krymper världen
Stigande arbetslöshet Stigande arbetslöshet
Hausse-artad börsmarknad Hausse-artad börsmarknad
Nationalism och extremism växer i Tyskland Nationalism och extremism växer i Rysland

Självklart är detta en inkomplett lista och är sådant jag kan komma ihåg spontant.

Att USA’s position som ekonomisk stormakt är på väg bort råder det egentligen inget tvivel om. Fler och fler länder överger dollarn som valuta vid oljeaffärer eller andra transaktioner. USA’s skenande statsskuld tillsammans med det hysteriska pengatryckandet, ökande arbetslöshet och försvinnande basindustri är alla tecken på en ekonom på fall. China ser ut att bli nästa ekonomiska stormakt.

Att jag tog med radio och TV’s frammarsch i relation till internets genomslag (för alla åldersgrupper) är mest för att påvisa hur vi kom närmre världen – och hur detta samtidig kan upplevas som ett hot av vissa grupper.

Aldrig-mera-krig_imagelargeOm vi skulle leka lite med tanken att det faktiskt finns en parallell med 1920-talet och 2010-talet, vad kan vi då vänta oss av framtiden?

I slutet av 20-talet kom den stora börs kraschen och med den depressionen. Att börsen idag skulle krascha kanske många ser som en omöjlighet, men tittar man på de senaste årens uppgångar är detta inget annat än ett tydligt tecken på en bubbla. Det finns inga egentliga ekonomiska incitament för att börsen skulle öka som den gjort. Visst, Federal Reserve’s nytryckning av dollar har ökat pengamängden så det har funnits kapital att investera i aktiemarknaden, men eftersom denna nytryckning var till för att stödja banker och låneinstitut i kris borde rimligtvis pengarna ha gått till att täta hål (lösa skulder och ”giftiga tillgångar”), inte spekulera på börsen.
Att dessutom många länder köper rekordmycket guld till sina reserver är också ett tydligt tecken på att det inte bara är jag som ser ekonomisk instabilitet i framtiden. China och Indien ökar massivt sina inköp av guld. Tyskland har krävt att få hem sitt fysiska guld från USA. Även Sverige tar hem sitt fysiska guld.

Tittar vi vidare ser jag en viss likhet mellan Tyskland på 20-talet och Ryssland idag. Extremister har fått ökat fotfäste. Förföljelse av minoriteter, sexuellt ”avvikande”, regimmotståndare. Upprustning av militären. Nyligen höll Ryssland den största militära övningen sedan Sovjetunionens fall i Östersjön. Dessutom har Ryssland provocerat både Svenskt, Polskt och Baltiskt luftrum. Att Sverige väljer att ha ett försvar på historiskt låg nivå är skrämmande, men det kan vi diskutera någon annan gång. Vidare har vi en väldigt stark och karismatisk ledare i Putin, precis som vi hade i Hitler i slutet av 20-talet.

Så om man ska dra likheterna till sin extremitet bådar detta inte väl för 2020-talet. Ekonomisk krasch och krig. Låt oss hoppas att vi lärt oss något av vår historia och att 1920-talet inte behöver bli en bitterljuv läxa för våra barn och barnbarn.

”Det löser sig alltid”

Att vårt samhälle är skörare än någonsin är kanske svårt att tro. Vi har ju alla tänkbara bekvämligheter och att lampan alltid tänds när man slår på den är så självklart att det inte ens ägnas en tanke åt det. Kris är det kanske när internet slutar fungera i en timme, fast nu för tiden så har ju (nästan) alla back-up i form av en smartphone.

Visst har strömförsörjningen blivit stabilare. När jag växte upp (i en medelstor stad) var det fortfarande vanligt med strömavbrott. Vi hade alltid ett lager av diverse nödvändigheter hemma, just ifall att strömmen skulle gå. Men sedan jag flyttade hemifrån har det inte gått ett helt dygn som jag varit strömlös. Alltså är det lätt att dra slutsatsen att det alltid kommer att finnas ström.

empty shelvesDet handlar inte heller bara om elförsörjning, det finns mycket annat som är mycket sårbart i samhället idag. Mataffärer lagerhåller nästan inga färskvaror alls. Vid en större störning av transporter och/eller elförsörjning, t.ex vid en isstorm, tar det inte många timmar innan affärer rensats på mat och hyllorna gapar tomma. I Sverige råder ansvarsprincipen vilket i princip betyder att du själv ansvarar för att sörja för dig, din familj och dina djur vid krissituationer. Det finns inte längre några beredskapslager som staten, landsting eller kommuner håller.

Civilförsvarsförbundet har en bra grundinformation kring vad du kan tänkas behöva. Betänk dock att mat är enbart en del av det hela. Principen 3-3-3-3 säger att du klarar dig 3 minuter utan syre, 3 timmar exponerad för hårt väder utan skydd, 3 dagar utan vatten och 3 veckor utan mat. Att ha skydd, vatten och mat bör prioriteras i just den ordningen. Pappa-staten kommer inte att sörja för detta vid en krissituation. Det är din skyldighet att ta hand om.

Ice_stormJag ska måla upp ett scenario för dig. Ponera att det är mitten av januari. Det är 15 grader kallt ute. 20 cm snö. Snöröjningen har fungerat bra. Under natten drar ett riktigt snöoväder in. Temperaturen stiger till runt noll. Mängder tung, blöt snö faller och på morgonen har 90 cm fallit. Samtidigt klarnar det upp innan solen går upp och temperaturen faller till minus 20 grader. Den blöta snön fryser och elledningar, som redan var hårt ansatta, brister. Träd faller ner under vikten av blötsnön. Vägarna är isgator då den blöta snön på sina håll smält för att sedan frysa igen. Elnäten svajar och tillslut fallerar hela nätet på grund av välta träd och brustna elledningar och överbelastning. All internet-kommunikation är nere. Mobilen visar ”Inget nät”. Masterna är strömlösa eller i värsta fall skadade på grund av vädret.

water-storageNär du går ner till affären för att köpa en liter mjölk, bröd och lite värmeljus möts du av en lapp på dörren där det står att affären är stängd på grund av strömavbrottet. Även om du hade haft kontanter att betala med kunde inte kassören scanna varorna och ta betalt. Nu tvingas du gå hem och enbart använda det du har hemma. Eller du kanske tänker att du kan åka till någon vän eller släkting på annan ort? Glöm det. Tågen är inställda (ingen el), vägarna är dödsfällor.

Om det nu skulle ta fem dagar för strömmen att komma tillbaka, skulle du klara av att sörja för vatten, värme och föda? Hur lång tid tar det innan lägenhetens eller husets innetemperatur faller under noll-sträcket? Hur mycket rent dricksvatten har du att tillgå när kranen är tom? Om du behöver medicin, hur mycket har du hemma?

Värt att tänka på.

Dualism-paradigm

Om du spelar schack mot dig själv är du alltid vinnare, pjäserna förlorar.

Bland det värsta jag vet är val eller dilemman där du måste välja ett av två eller fler alternativ. ”Pest eller kolera” brukar man ju säga. Om jag skulle svara på den frågan skulle jag antagligen svara ”Inget, jag väljer att vara frisk”. Får jag då en kommentar liknande ”men om du måste välja” går jag bara där ifrån.Jag tror inte på att få ett antal alternativ presenterade för att sedan tvingas välja ett av dom. Faktum är att jag förkastar hela tanken på att tvingas välja av förutbestämda alternativ.

Aldrig blir det så tydligt som i val-tider. Du som medborgare får en handfull partier att välja på. Välj. Välj! Gör din demokratiska skyldighet och välj – men bara från de alternativ vi presenterar.

I media-världen blir det kanske ännu tydligare. Är du för eller emot kärnkraft? För eller emot EU? Att försöka koka ner komplexa frågor till ”ja” eller ”nej” är inte bara svårt, det är korkat och oansvarigt. Om jag tycker att kärnkraft ska fasas ut på lång sikt, men inte förrän något bättre och effektivare kommit fram, är jag då för eller emot kärnkraft?

2309030Fråga dig själv istället vem presenterar alternativen. Varför finns bara just de alternativen. Kan du helhjärtat ställa dig bakom ett av alternativen eller finns det något ännu bättre? Världen är inte svart eller vit. Den är inte ens en gråskala utan en regnbåge med alla färger. Att försöka beskriva alla färger med bara svart och vitt är dömt att misslyckas. Låt dig inte luras av att det bara verkar som om det finns ett sätt antal alternativ. Det finns alltid andra utvägar. Troligen är det just det alternativet som inte presenteras som kommer att vara dig mest till gagn.

Det verkar nästan vara förbjudet att tänka att vägen tillbaka kan vara bättre än höger eller vänster i en vägkorsning. Har alla beslut lett fram till ett val mellan två onda ting, då kanske det är bättre att backa tillbaka?

Inflation och vad som ger pengar dess värde

Det var bättre förr.

Låt mig återigen ta er med i min egen tankevärld och hur det visade sig att jag hela tiden blev fattigare.

Som liten minns jag väl hur min mormor gav mig fyra kronor för att köpa en Storstrut. Detta var 1981 och det var första gången jag har ett minne av att få så mycket pengar. Fyra kronor var väldig mycket pengar då, särskilt om man inte är så väldigt gammal.

Pengar. Vad är egentligen pengar? Tittar man på Wikipedia så hittar man följande information:

”För att pengar ska fungera som betalningsmedel måste pengarna vara delbara i mindre enheter, deras värde någorlunda konstant, deras form standardiserad så att dess värde lätt säkerställs, det måste vara godkänt på tillräckligt många platser för att kunna bytas mot andra varor, och de måste vara lätta att ta med sig.”

Nu tänker jag vara så där jobbig och be dig tänka efter vad som egentligen står ovan.

Klar? Bra. Hur många av ovan påståenden tycket du passar in i vår valuta?
Delbara? Ja visst. Det går bra att växla en tia mot tio enkronor.
Standardiserad och godkänt? Ja. Det ordnar staten och riksbanken.
Dess värde någorlunda konstant? Nu blir det lite svårare. Detta beror på tid. Under en vecka ändras inte en kronas värde särskilt mycket. Men på längre tid minskar dina kronor i värde. Köpkraften för en krona minskar.

Låt mig återgå till min glass. Om jag idag vill köpa motsvarande glass som jag köpte för så många år sedan kostar den lite mer. Närmare bestämt får jag betala 21 kronor för motsvarande glass idag.

Om vi räknar lite inser vi ganska snart att en krona 1981 bara är värd 19% idag (4/21 = 0,190476). Hade jag sparat mina 4 kronor i min spargris hade jag självklart haft kvar mina 4 kronor, men de hade bara räckt till 19% av vad jag fått 1981.

Det som har gjort att pengarna minskat i värde är inflation. Krasst så har Riksbanken tryckt upp massor med nya pengar under åren som gått, vilket gjort att pengarna tappat i värde. Köpkraften har minskat.

Ponera nu att jag istället för 4 kronor fått 4000 kronor. En rik gosse hade jag varit. Hade jag sparat dom i min spargris hade jag haft köpkraft motsvarande 760 kronor kvar. En ”förlust” på 3240 kronor.

Visst säger ni, men vem sparar sina pengar i madrassen? Sätt in dom på ett sparkonto så hade du haft kvar alla pengarna och lite till, dom hade faktiskt växt! Det är så banken vill att du ska tänka. Som bäst hade pengarna behållit sitt värde. Snitt räntan de senaste 10 åren har varit 3%. Spännande nog har även snitt-inflationen varit 3%. Men detta är ett lömskt spel. Om räntan är högre än inflationen för just den perioden pengarna sitter på ett sparkonto så kan du få en ökning av värdet och tvärt om om inflationen är högre än räntan en värdeminskning.

Så är Svenska Kronor per definition bra pengar? Har de ett någorlunda konstant värde?

Pengars värde är egentligen rent psykologiskt. För dig kanske det är otänkbart att en 100-lapp skulle bli helt värdelös. Det är vår tro att pengarna har ett värde, som ger dem ett värde.Tittar du på en 100-lapp så är den egentligen inget annat än papper, färg och en metallremsa. Råvaruvärdet är väldigt litet. Mynten var en gång i tiden en annan sak. Då fick pengarna sitt värde genom att dessa mynt faktiskt hade en värdefull metall i sig. Dessa metaller var silver och guld. Även om präglingen av myntet inte gav det dess värde så hade metallen ett inbyggt värde. Du kunde ta med ett svenskt silvermynt (t.ex en 2 krona) utomlands och ändå använda den, inte för att den var svensk utan för att den hade ett silvervärde.

Så om du vann en miljon kronor i dag, skulle du sätta in dessa på ett sparkonto? En stor risk är att denna miljon inte är värd mer än 190000 kronor om 30 år…

Hälsa och kost

Visste du att du blir förgiftad varje gång du äter? Risken är i alla fall väldigt stor. Nu kanske du tror jag menar tillsatser, besprutning, tungmetaller, hormoner eller antibiotika. Det gör jag också. Men vad jag framför allt syftar på är faktiskt det kostråd som varit gällande i Sverige sedan 1963. En kolhydratbaserad, fett-reducerad kost.

Har du funderat kring hur knäppt ett sådan kostråd är? Det har jag. Väldig mycket. Det började för kanske 20 år sedan. Min mamma var med i Viktväktarna. Enligt dom var allt fett något av djävulens påfund, men att äta geléhallon som inte innehåller något fett, ett fullgott ”livsmedel”.

De officiella kostråden säger nämligen att kolhydrater är bra. Fett är dåligt. Godis är bara dåligt för tänderna. Men tittar du på det hela ur ett biokemiskt perspektiv, det metabola systemet, blir du snabbt varse att alla kolhydrater hanteras på samma sätt av kroppen oavsett om det är godis eller potatis. Vad som händer när du äter kolhydrater är att dessa triggar en utsöndring av insulin. Insulinets jobb är att transportera bort glukosen (som kolhydraten omvandlats till) från blodet till muskler eller lagra som fett. Ett ständigt påslag av insulin från bukspottkörteln  på grund av högt kolhydratintag leder till insulinresistens och diabetes typ 2 och/eller metabolt syndrom. För den som vill läsa mer om hur fel kostråden är kan läsa vidare hos Kostdoktorn.

De officiella kostråden inbjuder till diabetes och fetma. Frågan om varför tänker jag spara till senare. Dock kan jag konstatera att jag personligen inte bara gått ner över 50 kilo sedan jag slutat ät alla typer av kolhydrater, jag har också återfått min hälsa, vilket var det primära.

Dock leder inte bara ett högt kolhydratintag till diabetes och fetma. Alla så kallade Västerländska Sjukdomar kan härledas till ett högt intag av kolhydrater, till detta räknas cancer. Att minska på kolhydratintaget för att minska risken för att drabbas av cancer och även som behandlingsmetod är vetenskapligt dokumenterad (1, 2, 3). Det finns fler referenser, sök själv efter ”high carb diets and cancer” på Google.

Vem är det som vinner på dessa officiella kostråd? Inte är det människor som äter enligt dessa. Aldrig tidigare har människor varit så sjuka som nu. Men att ha en befolkning i olika former av beroendeställningar gör dessa lättare att kontrollera. En sjuk patient är obenägen att ifrågasätta sin läkare, än mindre att kritisera behandlingsmetoder. Patienten har fullt upp med att försöka bli frisk. Se dock inte detta som kritik till läkare, de gör oftast bara precis vad de har lärt sig och tror att de faktiskt hjälper människor. Goda intentioner, fel metoder på grund av fel kunskap.

Det finns bara ett sätt att ta reda på om något fungerar och det är att prova själv. Lyssna på alla, lite inte på någon.

Litar du på vad du ser?

Om du undrar varför du ibland känner dig otillräcklig föreslår jag att du börjar titta på vilka referenser du har runt om kring dig. De bilder som vi ständigt bombarderas med via reklam är inte en reflektion av verkligheten. Faktum är att nästan alla bilder och budskap är manipulerade till att få dig att känna dig just otillräcklig, men om du bara köper en viss produkt kommer ditt liv att bli underbart och du kommer att bli precis så snygg och lycklig som människorna i reklamen.
Titta på nedan klipp så kommer du förstå hur lite reklam har med verkligheten att göra.

Givetvis är detta inte undantaget utan regeln. De människor du ser i reklam är inte verkliga. De har en verklig mall som sedan manipulerats till en digital version av något som inte finns.

Nästa gång du får en impuls att köpa något, tänk då efter varför du vill ha saken. Är det för att du tror att du blir lycklig eller för att du faktiskt behöver den.

Nästas gång du tittar dig själv i spegeln och tycker att du inte är vacker, tänk då på hur skev och manipulerad de modeller du jämför dig med. Tänk på att du är verklig, men alla imperfektioner som gör dig mänsklig.

Det handlar inte om yta. Det handlar om ditt inre. Din själ. Ditt väsen. Är det gott spelar inte ytan någon som helst roll. Då är du det vackraste som finns.

Introduktion, nuläge och mål

Varmt välkommen till Urvaken. Innan jag börjar skriva, och innan du börjar läsa något mer här, känner jag att det är viktigt att förklara lite bakgrund till allt jag kommer att skriva om.

Under alla mina år har jag lärt mig många sanningar och jag förväntar mig att jag kommer att lära mig ännu fler ju äldre jag blir. Den kanske viktigaste sanningen jag lärt mig så här långt är:

Lita inte på någon, lyssna på alla

Detta gäller allt i livet.

lot

Vad jag menar med ovan handlar egentligen om att inte blint lita på en enstaka informationskälla. Ironiskt nog blev TV det som fick mig att börja ifrågasätta den verklighetsbild vi förväntas tro på. TV är en enkelriktad kommunikation och uppvuxen i ett land med två TV-kanaler var det som sades på Rapport och Aktuellt sanningen. När sedan kabel- och satelit-TV gjorde sitt intåg fick jag tillgång till andra nyhetskanaler. Jag började jämföra vad andra utländska kanaler rapporterade kring större händelser. Vad t.ex Russia Today, Al Jazeera och CNN säger om en nyhet skiljer sig ibland mycket åt. Givetvis började jag fundera kring detta och insåg att om jag valde att lyssna på alla nyhetsstationer och sedan själv lägga ihop informationen så kom jag i alla fall närmre någon form av sanning.

Ibland tror vi att vi bara har en sanning. När det kommer till hälsa var Livsmedelsverkets kostråd Sanningen med stort S. Vi ska äta enligt talriksmodellen; mycket kolhydrater, måttligt med protein och minimalt med fett. Mycket frukt och grönsaker. Under 30 år följde jag dessa råd. Tacken var en övervikt på 60 kilo. Aldrig ifrågasatte jag kostråden utan förutsatte att det var fel på mig. Det var alltså inte fel på kartan utan på verkligheten.
I efterhand är jag inte så lite bitter över hur grundlurad jag var. Hade jag ifrågasatt Livsmedelsverkets kostråd tidigare hade jag besparat mig själv mycket lidande. Tack vare internet hittade jag många intressanta tankar och ideér kring hur vi bör äta. Allt från galna fett-dieter till banan-dieter. Det skulle dock visa sig att den livsfarliga ”fett-dieten”, även kallad LCHF, var just det som blev min räddning. Detta kan låta dramatiskt, men jag var sakta döende. Pre-diabetes, metabolt syndrom, konstanta inflamationer, depressioner.
Att vända på matpyramiden och äta tvärt emot de officiella kostråden blev min räddning. Tack vare LCHF gick jag ner över 50 kilo!

Hur många fler ”sanningar” lever vi efter som kommer att visa sig vara helt i motsats till verkligheten? Detta är en del av målet med denna blogg och även med mitt liv. Att ifrågasätta nuvarande paradigm, utmana ”sanningar” och normer.

Kom dock ihåg att det jag skriver inte nödvändigtvis måste vara rätt. Det är bara mitt försök att få dig att tänka själv. Att utmana dig. Att få dig att våga tänka utanför ramarna. Att få dig att ifrågasätta, grubbla.

Att få dig att vakna.

God morgon. Det är dags att slå upp ögonen – på riktigt.