LCHF-rapport vecka 3 #lchf

Vecka nummer tre har passerat. En ren helvetesvecka av många anledningar. De största två anledningarna har varit stress och pollen. Att stress är negativt på många olika sätt är ingen nyhet. Stresshormoner påverkar ämnesomsättningen negativt och bidrar till bland annat reducerad viktminskning. Pollen påverkar också kroppen på många olika sätt, om man är känslig som jag. Medicinen vet jag inte hur den påverkar, men min magkänsla säger att den inte hjälper till annat än att lindra symptomen för pollenallergi.

Nåväl. Veckans resultat:

Som synes så har jag inte gått ner något på vågen. Däremot har både rumpa och midja minskat i omfång. En viktig lärdom för nybörjare är att inte stirra sig blind på vågens kilon. Min teori för föregående vecka är att kortison i allergimedicinen har bundit vatten och därav visar vågen ett noll-resultat, medan måttbandet visar ett minusresultat. Så jag är inte orolig att min fettförbränning har minskat, utan tar resultaten med ro. Av erfarenhet vet jag att det kommer att lösa sig. Det gäller bara ett inte titta på det kortsiktigt.

Annonser

De gömda kolhydraterna

DN.se kan man idag lär att ”Taco Bell avslöjar hemliga köttingredienser”. Bara rubriken skriker att något är väldigt fel. Hur kan man ha köttingredienser? För mig är kött kött. Punkt. Men enligt artikeln så är det inte lika självklart för Taco Bell. 88% kött är tydligen kött. Vad de övriga 12% är har man hållit hemligt – tills nu.

Så vad är det då? Maltodextrin (socker), torulajäst, modifierad majsstärkelse (kolhydrater), sojalecitin (restprodukt från soja), natriumfosfat (skadligt för bl.a njurarna), mjölksyra, karamellfärg & kakaopulver (socker/kolhydrater) och trehalos (socker).

Man blir ju genast sugen på en taco från Taco Bell.

Kom ihåg att när t.ex McDonalds eller Max skriver att de har 100% nötkött i sina hamburgare så betyder det enbart att det kött som finns i hamburgaren kommer till 100% från nötkreatur. Det säger ingenting om hur mycket nötkött det är i hamburgaren.

Nej, för att vara säker på vad du stoppar i dig gör du bäst att undvika snabbmatskedjor och laga maten själv på naturliga råvaror.

Uppdatering: Efter en kommentar från McDonald’s stryker jag att de har tillsatser i sina hamburgare.

Förgås inte av tristess

Strömmen i uttaget har sinat. Varför spelar inte så stor roll. Men ingen elektronik fungerar. Batteriet i mobilen, surfplattan och den bärbara datorn är slut. Mörkret utanför är kompakt även om värmeljusen ger ett visst ljus inne. Det har gått 72 timmar sedan strömmen slutade levereras. Tredje dygnet. Första dygnet gick bra. Förråden är ju fulla med mat och vatten. Nästan lite skönt att slippa kolla Facebook och Twitter. Inga mail, SMS eller telefonsamtal. Andra dygnet gick det med.

Men nu börjar tristessen ta över. Inget att göra. Inte ens en TV att titta på.

Vid planering för att klara sig vid ett avbrott mot det normala kan det vara klokt att inte bara tänka på skydd, vatten och mat. Särskilt om du har barn. Att hitta en sysselsättning utan elektronik var min generation världsmästare på. Men det var också den sista. Idag är vi alla nästan helt beroende av stimuli i from av datorer, mobiler eller TV.

Det bästa med denna ”prepp” är att det faktiskt inte är svårt. Köp böcker i bokform och inte som en ljudbok eller i digital form. Böcker står bra i bokhyllan, har inget bäst-före datum och kan (om de är bra) läsas flera gånger.
Brädspel, kort, tärningar och musikinstrument är kanske sådant som du redan har hemma. I så fall, se till att inte kasta det! Spar det på vinden om de inte används.

Skriv ut spännande artiklar, fakta och annat från nätet som du vill läsa men inte har tid till. Det kommer du att ha vid ett SHTF-scenario. Sätt in utskrifterna i en pärm. Bra att skriva ut och ha till hands är även instruktioner av olika slag. Detta kan medicinska kunskaper som hur man gör rent ett sår, lägger ett förband eller hanterar ett brutet ben. Det kan vara information om hur man bygger olika saker t.ex vattenuppsamlare. Eller hur man jagar.
Det lär alltid finnas något kunskapshål att fylla.

Bara fantasin sätter gränser. Men lita inte på något som är digitalt att finnas tillgängligt.

Ädelmetallen Silver

Att investera i ädelmetaller kan verka förlegat och omodernt. Vill man vara hipp kan man ju alltid köpa papperscertifikat för ädelmetaller, men då missar man hela poängen. Vid flera tillfällen har jag skrivit om ädelmetaller och hur dessa fungerar som en säkerhet mot inflation. Dock finns det fler anledningar till att äga ädelmetall. Detta gäller både guld och silver, men även palladium och platina (men guld och silver har en lång historik av att vara pengar).

Banken
Har du dina besparingar på banken i en form eller annan (sparkonto, fonder, aktier etc) finns det alltid risker. En av riskerna är så klart att t.ex aktier eller fonder sjunker i värde. En annan risk är att banken går i konkurs. Har du funderat på vad som skulle hända om just din bank gick i konkurs? Staten har förvisso en insättningsgaranti på €100000, och så mycket pengar har kanske inte de flesta. Sant. Men för att en av våra större banker ska gå i konkurs krävs också något lite större. Det troliga är att om t.ex Swedbank skulle gå i konkurs så är risken överhängande att även staten är i stora ekonomiska problem och således kommer ha svårt att inliva insättningsgarantin. Ponera att Swedbank har två miljoner konton, varje konto har i snitt 10000 kr. Då är det 20 miljarder som ska ut från statskassan.
Betänk dock var statens pengar kommer från. Skatter. Just det, du får själv betala för att få tillbaka dina pengar. Listigt. Än värre är det om en annan bank än din egen går om kull. Då får du betala för andra människor ska få tillbaka sina besparingar.

Litar du på valutan?
När vi nu konstaterat att banker kanske inte är den mest säkra formen så kommer vi till nästa anledning till att köpa ädelmetaller – värdet i valutan. Även om du lägger kontanter i madrassen (eller i bankfack hemma, eller hur du nu väljer att förvara dessa papperslappar) så återstår frågan hur du kan vara säker på att du kan använda dessa för att köpa något i framtiden.
Inte nog med att staten hela tiden gör vissa sedlar oanvändbara genom att fasa ut dessa till nyare valörer eller annan formgivning. Titta gärna på Riksbankens sida för vilka sedlar som har vunnits och haft ett värde, som idag är helt värdelösa.
Sedan har vi det inbyggda problemet med valutor vilket är inflation, men det har jag ju redan skrivit om.

Varför silver och inte guld?
Vad är det då som gör att jag själv köper fysiskt silver och inte guld? För det första så är silvret mycket billigare än guld. Det gör att jag varje månad kan köpa lite silver, istället för att vänta tio månader och köpa samma vikt i guld. För det andra så är silvret idag väldigt undervärderat. Det är inte bara jag som tycker/tror det, utan det räcker med att titta på vilken marknadspremie det fysiska silvret har över det så kallade ”spot-priset”. På Liberty Silver kan du läsa hur det fungerar samt hur pappers-silver är manipulerat. Detta gör att det, förutom själva tryggheten att fysiskt ha metallen i handen, finns en potential att silvret ökar mer i värde än guld vid en ekonomisk kris, för den delen även utan en kris.

Enkel matematik
I jorden finns både guld och silver. Förhållandet är ungefär 17:1. För 17 gram silver finns 1 gram guld. Priset bör rimligtvis återspegla detta. Guldet bör vara 17 gånger dyrare än silver. Ändå är dagens förhållande 66:1 på priset. Ett gram guld kostar 66 gånger mer än ett gram silver. Prispotentialen är alltså att silver, baserat på naturlig förekomst, ska stiga med ganska mycket mot nuvarande pris.
Dagens silverpris är 128,67 kr per troy ounce (1 troy ounce = 31,0797101449 gram). Priset på guld är idag 8502,29 kr per troy ounce. Om vi delar 8502,29 på 17 får vi ca 500 kr. Där har vi det naturliga priset på silver om vi enbart räknar på det naturliga förhållandet till guld. Detta förutsätter så klart att priset på guld inte är manipulerat nedåt.

Andra faktorer
Sedan har vi annat som påverkar (eller borde påverka) silvrets pris uppåt. Silver är en industrimetall och används i allt från elektronik till speglar. Efterfrågan på industriellt silver har ökat från 42% 2003 till 45% 2013. I och med att silver är så pass billigt behandlas det därefter när dess produkt kasseras. Det återvinns aldrig. Merparten av allt silver som utvunnits finns i dag på soptippar och att återvinna det i efterhand är i princip omöjligt (för kostnadsineffektivt). Guld däremot kastas aldrig. Det återvinns. Nästan allt guld som kommit upp ur marken finns kvar.

Amerikanska senatorn Ron Paul håller ett silvermynt i senaten

Personligen finner jag det väldigt tillfredsställande att ha mitt silver där jag kan ta fram det och hålla i det, En intressant observation är att alla som får se ett uns silvermynt instinktivt förstår att detta är pengar och har ett värde. Än tydligare blir det om du visar ett guldmynt. Silver och guld är så djupt rotat i våra sinnen att vi känner igen dess värde även om vi tycker oss veta så mycket om ekonomi.
Prova själv, köp ett uns silver och håll det i din hand. Visa det för din familj. Du kommer att bli förvånad.

Ovan inlägg är inte sponsrat av någon och jag har inga personliga intressen (varken ekonomiska eller andra) i företag som hanterar ädelmetaller. Jag tillhandahåller inte ekonomiska råd utan beskriver enbart hur jag personligen tänker kring ekonomi.

LCHF-rapport vecka 2 #lchf

Så har vecka två passerat och resultatet är fortsatt gott. Mått och vikt pekar nedåt. Hälsan ökar. Under den gångna veckan har jag varit sjuk (feber) men ändå ätit LCHF. Sjukdomen har inte påverkat viktnedgången utan den håller sig på planerade nivå (1 – 1,5 kg per vecka).

Annars är det inte mycket att rapportera. Omställningen gick smärtfritt från kolhydrats-drift till fett-drift. Som jag kanske nämnt tidigare så har jag inte kalori-restriktion utan jag äter när jag är hungrig (inte sugen) och slutar när jag är ohungrig (inte proppmätt). Av erfarenhet vet jag ungefär hur mycket mat det går åt. Är jag mer hungrig kompletterar jag med t.ex ost, ölkorv eller ägg eller något annat.

En bra sak att ha hemma är kokosfett. Själv väljer jag en smaksatt variant då jag gillar kokossmak, men det finns även sådana som inte smakar något kokos all. Kokosfett är kanske det nyttigaste fettet som finns och jag äter oftast en tesked eller två direkt på morgonen för att ”boosta” igång förbränningen.

För mig så verkar det fungera bäst att äta en gång per dag. Och då äter jag mycket. Ungefär hela dagsbehovet av energi på en måltid. Sedan håller jag mig lätt till nästa dag utan att äta något mer, annat än kanske en ölkorv eller ett ägg om jag skulle bli hungrig. Detta fungerar säkert inte för alla i och med att vi alla är olika. Det finns inget rätt eller fel i hur många gånger man ska äta per dag, det styr kroppen åt dig.

Konspiratörer

För att förstå världen runt om kring oss riktar många människor idag sina blickar mot olika dolda makt-faktorer. Det kan vara allt ifrån bankirer, Illuminati, Frimurare, judar, araber, tempelriddare, oljebaroner, CFR (Council of Foregin Relations), NWO, skugg-regeringar. Bilderberggruppen, ZOG (Zionist Occupation Government), Militärindustriella komplexet med många fler.

En konspiration definieras som:

…syftar på ett hemligt samarbete mellan en grupp individer med dunkelt, olagligt eller illasinnat syfte

Innan vi går vidare ska vi prata om ordet ”konspirationsteoretiker” (eller det ännu mindre smickrande ”foliehatt”) som ofta klistras i pannan på människor som uttrycker dessa tankar om att det finns en bakomliggande makt-faktor till olika händelser (t.ex 9/11). I USA är det väldigt vanligt att media (då menar jag de gamla etablerade TV/radio/tidnings medierna (”gammelmedia”)) stämplar folk som just konspirationsteoretiker för att avfärda dessa ideér som vansinniga och galna (”crazy”). Detta görs utan att angripa sakfrågan och istället angripa budbärarens trovärdighet. Genom att enhälligt stämpla någon som ”konspirationsteoretiker” har media skaffat sig ett psykologiskt övertag redan innan personen i fråga fått framföra sina teorier/åsikter.

Det intressanta i sammanhanget är att det finns gott om konspirationsteorier som visat sig existera i verkligheten. Ta till exempel Watergate, IB-affären, Echelon, Prism. De personer som under lång tid påstod att all vår kommunikation var övervaktad blev allt som oftast förklarade som foliehattar av gammelmedia. När det sedan avslöjats att dessa foliehattar hade rätt kommer detta nästan aldrig fram. Edward Snowden, som riskerade både sin karriär och till och med sitt liv för att avslöja NSA’s Prism-program, var den som kom fram med konkreta bevis att Prism existerade. NSA kunde inte förneka sina egna dokument. Detta är just vad som krävs för att sätta ljuset på en konspiration – bevis. Något som av konspirationens natur är svårt att tillhandahålla.

Var dock vaksam på att bara för att det finns konspirationer som är verkliga betyder det inte att alla konspirationsteorier är verkliga. Långt i från så. Men för varje ”Elvis lever och bor hos utomjordingar och regeringen känner till det!”-teori så finns potentialen till nästa Prism-avslöjande.
Att bedöma en konspirationsteoris trovärdighet ligger helt på den efterforskning du som mottagare är beredd att lägga ner, i kombination med den information som avsändaren tillhandahåller. Finns det tilräkligt starka bevis eller är teorin så pass trolig att du är beredd att göra egna efterforskningar? Det kan bara du själv svara på.

Ett gott råd är, som vanligt, att lyssna på alla men lite inte på någon. Vissa av dessa teorier är väldigt väl underbyggda med mycket trovärdiga bevis och vittnesmål. Andra mindre väl efterforskade. Jag skulle dock rekommendera en som inte sonderat denna terräng ännu att ägna lite tid till att göra egna efterforskningar kring någon konspirationsteori som du tycker verkar intressant, viktig eller spännande. En teori som är väldigt enkel att börja med är till exempel vad som egentligen hände den 11 september 2001. Du behöver inte mycket verktyg eller vetskap. Börja sök på Google eller Youtube. Följ de spår du tycker verkar vettiga. Är du ambitiös skriver du ner vissa nyckelfakta som vilka som tillhandahåller motsägelsefull information, viktiga händelser, vem som har något att vinna (follow the money) och kanske relationer mellan inblandade.

Även om du inte kommer att hitta en ”sanning” så kanske du har vidgat ditt sinne och ditt kunnande genom att förutsättningslöst lyssnat på flera olika historier om samma händelse. Och detta är i sig en viktig lärdom.

LCHF-rapport vecka 1 #lchf

Första veckan har nu gått. Low Carb High Fat är exakt vad jag har ätit under hela veckan. Hur det har gått? Vi börjar med statistik.

Viktnedgången är till viss del vatten som varit bundet i kroppen som nu frigjorts. Tittar man dock på kropps-fettet så är inte allt vatten, utan viss del är även rent fett som kroppen förbränt. Både mage och rumpa har krympt med 2 cm i omfång.
Energifördelningen ser bra ut. Om man ska vara petig så skulle jag kunna öka fett-intaget ytterligare och minska lite på proteinet, men det är inte något problem ännu.
För att ingen ska tro att jag kalori-bantar så redovisar jag också antalet kalorier per dag.

Detta om statistiken. Hälsan då? Det är lite svårt att svara på efter bara en vecka. Vad jag märkte av i morse var dock en av de trevligare bieffekterna av att inte vara beroende av sitt blodsocker och det var att jag vaknade tidigt (05:00) i morse. Ni ska veta att jag är ledig idag och det var ingen som väckte mig. Jag vaknade av mig själv, utvilad och pigg. Inte mitt normala tillstånd på morgonen när jag ätit kolhydrat-tung mat.
För övrigt känner jag mig pigg och vid gott mod. Inga större biverkningar av att lagt om kosten igen. Men jag har ju gått in och ur ketos så pass många gånger att kroppen säkert är mer van nu än första gången, då det tog mig tre veckor att komma i fas. Nu gick det på två dagar. Nyckeln ligger i att äta mycket riktig mat (nu pratar jag LCHF-mat) och dricka mycket vatten. Inga andra omställningsbesvär finns att rapportera.

Nu är det full fart in i vecka 2!

Projektplan – Experiment LCHF

Ibland är det kraftfullare att visa än att förklara. Så jag ska göra ett litet experiment. Först lite bakgrund, som kommer att vara självcentrerad.

Som jag skrivit tidigare har jag gått ner 50 kilo med hjälp av Low Carb High Fat. Mer att läsa finns här. Av olika anledningar har jag varit på ett sluttande plan de senaste året. Jag har gått upp nästan hälften av det jag gick ner. Anledningen är egentligen ganska oviktig just nu. Kanske väljer jag att skriva om det senare, men för nu räcker det med att du vet att jag har en hel del övervikt att gå ner.
Tro nu inte att det primära är att tappa kilon på vågen. Om så var fallet kunde jag lika väl såga av mig ett ben. Det viktigaste är egentligen att:

  1. Återfå hälsan
  2. Hitta en hållbar livsstil
  3. Få bort ohälsosamt fett på kroppen
  4. Återfå energi

Däremot har jag faktiskt ett viktmål. Det är att komma under tresiffrigt och nå ett normalt BMI. Inte för att jag alls tror att det på något sätt är relevant, utan mer en psykologiskt viktig spärr.

Det jag planerar att göra är att varje vecka skriva en rapport om hur det gått. Min plan är att följa följande Key Performance Idicators (KPI):

  • Bukmått
  • Rumpmått
  • Vikt
  • Kroppsfett (vi matematisk formel)
  • Allmäntillstånd
  • Energifördelning i kosten
  • Presentera veckans intag av vitamineraler

För registrering av mat kommer jag att använda Dumbbell som är gratis att använda och som jag för övrigt inte har något som helst samarbete med. Där ifrån kommer jag att få ut all nödvändig information så jag behöver bara fylla i information på ett ställe.

Metoden jag väljer är alltså LCHF. Det hela går ur på att utesluta kolhydrater ur kosten och ersätta energin med fett. Viktigt är också att utesluta tillsatser, sötningsmedel och annat konstgjort. Naturlig mat är målet. Processen att tappa vikt kallas ibland för hormonreglerad viktminskning. Att minska insulinunsöndringen bidrar till att fett inte lagras utan förbränns via ketos (insulin är ett hormon). Ketos betyder att fett omvandlas till glykos i levern, istället för att kolhydrater omvandlas till glukos.
Vad jag kommer att äta kommer att dokumenteras i en kalender på Dumbbell. Primärt kommer maten bestå av fett kött, fet fisk, ägg, grönsaker och mejerier (smör, grädde, ost). Dryck skall primärt bestå av kranvatten alternativt mineralvatten.
Energifördelningen jag siktar på är 2-3 E% kolhydrater, 70-80 E% fett och 15-25 E% protein.
För den som vill fördjupa sig rekommenderar jag Kostdoktorn som en bra utgångspunkt.

Tidshorisonten är inte satt i projektet. Av erfarenhet vet jag att det tar mellan sex månader till ett år, sedan bör en platå infinna sig. När, och om, jag kommer dit så får vi se vad jag gör.

Utgångsläget är som följer på mina KPI:

Midjemått: 114 cm
Rumpmått: 113 cmVikt: 126,7 kg
Kroppsfett: 23%

Guld, silver, koppar

Tidigare har jag skrivit om hur inflation påverkar köpkraften i vår valuta. Hur vår svenska krona tappat 81% av köpkraften från 1981 till idag. 19 SEK idag skulle 1981 vara värd 100 SEK. Vänd och vrid på det hur du vill, men faktum kvarstår att pengar tappar i värde. Detta är så klart inte ditt fel, inte direkt i alla fall. Problemet är att pengar skapas ur luften av datorer vid behov. Lånar du pengar hos banken skapas den största delen av dessa pengar ur tomma intet. Banken har en skyldighet att ha en viss del av lånet i säkerhet, men merparten skapas i samma ögonblick som du får pengarna på ditt konto.

Vem har inte lekt med tanken om att bli mångmiljonär? Alla, skulle jag gissa. Vi kan väl leka med tanken tillsammans. Anta att du, på något sätt, får 10 miljoner SEK. En rund och bra siffra. 10000000 är mycket pengar. Väldigt mycket pengar. Vad skulle du göra? Förutom att fira. Kanske har du lite lån som du betalar av direkt (ingen vettig människa vill vara belagd med skuld, vågar jag påstå). Så efter du betalat huslån, billån och lite annat (har du inget huslån kanske du köper ett hus kontant) så kan vi säga att du har 8 miljoner SEK kvar.

Åtta miljoner på kontot. Antagligen tänker du som jag att det vore ju gott att kunna spara merparten av dessa pengar tills du blir lite äldre, kanske till att kunna gå i pension tidigare? Nu beror ju väldigt mycket på både det ena och det andra, men för mig är det ungefär 30 år tills jag (förhoppningsvis) kan gå i pension. Jag säger att av mina åtta miljoner vill jag spara hälften tills min pension, så jag kan leva riktigt gott på min ålders höst. Hur får jag fyra miljoner att behålla sin köpkraft i 30 år? Aktier? Räntefonder? Fastigheter? Mark? Konst? Ädelmetaller? Alla dessa råd kommer du att få när du ber om råd.

Går du till banken kommer de (självklart) att vilja att du har kvar pengarna i banken, på ett eller annat sätt. ”Låt oss förvalta dina tillgångar så växer de så det knakar!”. Kanske. Men banken gör inget av godhet. De har ett vinstintresse. Väljer du en så kallad lågrisk fond har du en avgift till fondförvaltaren (t.ex din bank). Som exempel tar Swedbanks Robur Obligationsfond ut 0,72% i avgift per år. Så även om avkastningen ligger något över inflationen så tillkommer denna avgift, vilket gör att du i bästa fall, håller din besparing över vattenytan. Att sätta pengarna på ett sparkonto är inte ens tänkbart idag med tanke på de låga räntorna.

Aktier har en potential att stiga mycket mer i värde än räntefonder och obligationsfonder. Men då ska det till att dessa förvaltare har en låg avgift och att vinstskatten vid försäljningen inte äter upp mer än inflationen. Dessutom finns en väldigt stor risk i att börsen tappar i värde. Men känner man för att spela roulette med sin framtid så…

Fastigheter är bara en investering om du dels kan tjäna på pengar under 30 års tid på dessa (hyra ut) och att dessa vinster är högre än underhållet av fastigheterna. Till detta kommer arbete och en sådan investering kräver ett företag (som du då får driva) för att kunna förvalta din investering på ett vettigt och lagligt sätt.

Mark kräver mindre underhåll, men om det är skogsmark måste den gallras ur och viss del måste avverkas på så sätt får du in extra pengar samtidigt som naturen sköter återväxten åt dig. Åkermark och betesmark kan arrenderas ut vilket också ger extra pengar varje år.

När det kommer till konst så kräver det väldigt specialiserad kunskap. Risken att bli lurad är mycket stor om man inte är mycket insatt i ämnet, vilket i alla fall jag inte är.

Till sist kommer vi till ädelmetaller. Tittar man på vår historia så har alltid guld och silver fungerat som pengar. Det gör det än i dag. Många investerar ”flyr” till guld i orostider, just för att guld (och även silver) är en säker hamn. Guld och silver har dessutom ett oöverträffat rekord i att dels fungera som pengar men också som värdebevarande. Ett uns guld köpte i det antika Grekland en ny dräkt, skor och ett skärp. Det samma gäller idag. För ett uns guld får du en kostym, ett par skor och ett skärp.
Ädelmetaller tappar aldrig i värde. Under 2000 år har guld, silver och koppar bevarat sin köpkraft. Idag kan du köpa ”pappers-guld” och ”pappers-silver” på marknaden. Men detta är ett rent spekulationsinstrument och där skulle jag aldrig verka. När jag pratar om ädelmetaller så pratar jag om fysisk metall som du har i din hand. Var du sedan gör av denna metall är upp till dig. Man kan göra som vikingarna och gräva ner det på gården om man vill. Vissa lägger det i bankfack. Andra har det i kassaskåp. Oavsett var du har det kan du vara säker på en sak. Det kommer alltid att vara värt något. Alltid.

Pappersvalutor har historiskt sätt svårt att överleva. Världens äldsta valuta är det engelska pundet. Men detta är egentligen bara till namnet. Lika så är det med den amerikanska dollarn. Båda valutorna var knutna till guld fram till 1971 (Bretton Woods-avtalet) då kopplingen till fysiskt guld togs bort. Därmed genomgick valutorna en metamorfos och har ingenting med de äldre valutorna att göra.

En sista tanke. Cypern, 2013. På alla tillgångar över €100000 beslagtas 40%. Utan en chans att kunna rädda undan sina besparingar. Om du tror att detta aldrig kan hända i Sverige tycker jag du ska göra noggrann efterforskning hur det gick till på Cypern.

Summa summarum. Det är väldigt svårt att förvalta en mindre förmögenhet till sin åderdom. Samtidigt behöver inte ovan appliceras på en redan befintlig förmögenhet. Tänk pensionssparande eller annat långsiktigt sparande. Vad är klokast: 300 kronor till banken i en pensionsfond eller 300 kronor för ett uns silver varje månad?

Observera att jag inte på något sätt ger ekonomiska råd. Allt ovan är enbart mina egna funderingar kring hur jag skulle resonera kring en långsiktig investering. Ta inte ovan som ett råd, utan som en utmaning till att tänka själv.

Preppinventering 2014

När våren gör sig påmind är det dags att gå igenom förråden. Egentligen tycker jag det är synd att man ska prata om ”prepping”. Att ha ett nöd-förråd borde vara självklart för den som har någon som helst självbevarelsedrift. Särskilt när ansvarsprincipen gäller i Sverige. För den som inte vet betyder det att den som normalt har ansvar för något även har ansvar under extraordinära händelser.

Därför behöver inte en zombie-apokalyps inträffa för att det ska vara bra att ha förråd. Det räcker med en större störning i logistik-kedjorna för att maten i butikerna ska ta slut på ett dygn. Det är just så lång tid som din lokala mataffär har ett lager för.

Jag tänkte nu kort beskriva lite hur jag tänker kring mitt eget matförråd (min buffert, prepp, reserv – kalla det var du vill). Detta är alltså hur jag resonerar, utefter mina förutsättningar och förhållanden. Det betyder inte att du ska göra på samma sätt, köpa samma varor etc. Men det kanske ger ett uppslag eller två.

Idag gjorde jag min årliga inventering av mina förråd. Detta för att sedan sortera allt i datumordning så jag har bra kontroll över vad som behöver ätas upp under året för att inte kastas, vilka saker som kan tänkas saknas och för att också gå igenom vad som fungerar eller behöver bytas ut.

Målet jag har är att ha ett förråd som i alla fall kan förse mitt hushåll i 30 dagar.

Maten bör vara i en form som håller. För mig är det inte ekonomiskt möjligt att köpa dyr frystorkad mat. Jag har helt enkelt inte 50000 SEK att lägga, även om jag verkligen skulle vilja. Så jag får göra grovjobbet själv genom att leta i butikerna efter mat som håller länge. Så varför inte göra en liten lista? Alla älskar listor.

Ärtsoppa
En av de mest klassiska rätterna i fält, men bra hållbarhet, kräver egentligen inget tillsatt vatten för att äta. Ärtor och fläsk. Enkelt. Kan ätas direkt ur konserv utan att värmas om så skulle krävas.

Köttsoppa
Samma som ärtsoppa. För variation.

Ravioli
Kräver inte något extra vatten för att tillaga. Går att äta kall.

Nudlar
Kräver vatten och värme för tillagning, men håller väldigt länge.

Konserverad korv
Bullens är min personliga favorit, men det finns andra (t.ex tysk korv). Går att äta kall, utan uppvärmning. Innehåller mycket kalorier, framförallt protein och fett. Kräver inget extra vatten för att värma.

Konserverade köttbullar
Går också att äta kallt, om så krävs. Mycket protein. Kräver inget vatten för tillagning. Passar perfekt till spagetti.

Jordnötssmör
Väldigt mycket kalorier i förhållande till vikt. Massor med fett. Perfekt att fylla ut med för att få upp energimängden. Kräver ingen tillagning, men är rätt torr att äta som den är, så det kommer att gå åt lite extra vatten att dricka. Tänk på att det finns massor olika sorter. Jag har valt en lite dyrare variant med väldigt lite socker och tillsatt olja i för att få den så ren som möjligt. Hållbarheten är också extra lång på detta märke (4-5 år).

Tonfisk
Perfekt som t.ex frukost. Lång hållbarhet, billigt, kräver ingen uppvärmning, kan ätas direkt ur konserven. Se till att välja tonfisk med olja för extra kalorier och hållbarhet.

Grönsaker
Det är svårt att hitta konserverade grönsaker med lång hållbarhet. Jag hittade lite morötter och kikärtor som i alla fall håller 2-3 år.

Burkskinka / picknickbog
Mycket lång hållbarhet. Hög proteinhalt. Äts kall.

Oliver
Konserverade oliver har en rätt lång hållbarhet. Har ett högt energiinnehåll med mycket fett. Bra att äta om man vill ha något (salt) att tugga på.

Konserverad leverpastej
Det finns faktiskt sådant. Inte så lång hållbarhet (2 år). Däremot är lever en riktig mirakel-råvara. Innehåller nästan alla näringsämnen en människa behöver. Används som multivitamintablett.

Olja
Jag föredrar rapsolja. Den har lägst omega-6 innehåll. För stekning eller tillskott i mat för extra energi.

Choklad
Näringstät och gott att äta. Ju högre kakaohalt, desto bättre. Jag hittade billig mörk blockchoklad.

Pasta/ris
Billigt, håller länge. Dock lågt energivärde och dåligt med vitaminer och mineraler. Kräver vatten för tillagning.

Öl
Det kan vara en idé att ha öl i sitt lager då det innehåller mycket kalorier och besparar vattenförrådet om du är törstig. Ända fram till slutet på 1800-talet var öl den vanligaste drycken i Sverige då vattnet var för dåligt att dricka. Värt att tänka på.

Så har vi sådant som inte är mat, men som jag ändå valde att inventera.

Sårvård
Plåster, förband, sårtejp, desinfektions sprit, handsprit, förband.

Medicin
Värktabletter, allergitabletter, kaliumjodid (mot strålning). Tänk på att om du äter medicin så behöver du ett lager av denna vid en krissituation.

Hygien
Tvål, tandkräm.

Övrigt
Batterier, batteridriven radio, solcelladdare (för batterier), eldstål, Zippo-tändare (med bränsle, tändstift, vekar), kniv, kikare, yxa, regnskydd, sovsäck, tält, liggunderlag, spritkök, ätdon, kåsor, ficklampor, värmeljus, toapapper (i mängder).

Vatten
Så det kanske viktigaste – vatten. Hur mycket vatten det går åt per person och dag råder det delade meningar om. Men jag räknar med 2 liter per person och dag. Personligen cirkulerar jag vattnet var 6:e månad, d.v.s jag byter allt vatten till nytt färskt. Då passar jag också på att göra rent dunkarna. Vissa säger att vatten håller sig hur länge som helst, men jag tar hellre det säkra före det osäkra.

Avslutningsvis kan jag rekommendera att förrådshålla sådant som du kan äta innan bäst-före-datumet börjar närma sig. Det finns ingen mening med att kasta fullgod mat. Sedan rekommenderar jag också att testa alla dina saker. Hur sätter man upp tältet? Hur fungerar spritköket? Fungerar batterierna? Tändaren?

Jag har på inget sätt något samarbete med något av varumärkena på bilderna.

Vad var det jag sa?

Förlåt, men jag kunde inte låta bli. Dock kvarstår faktum att jag redan i november skrev:

Tittar vi vidare ser jag en viss likhet mellan Tyskland på 20-talet och Ryssland idag. Extremister har fått ökat fotfäste. Förföljelse av minoriteter, sexuellt ”avvikande”, regimmotståndare. Upprustning av militären. Nyligen höll Ryssland den största militära övningen sedan Sovjetunionens fall i Östersjön. Dessutom har Ryssland provocerat både Svenskt, Polskt och Baltiskt luftrum. Att Sverige väljer att ha ett försvar på historiskt låg nivå är skrämmande, men det kan vi diskutera någon annan gång. Vidare har vi en väldigt stark och karismatisk ledare i Putin, precis som vi hade i Hitler i slutet av 20-talet.

Så om man ska dra likheterna till sin extremitet bådar detta inte väl för 2020-talet. Ekonomisk krasch och krig. Låt oss hoppas att vi lärt oss något av vår historia och att 1920-talet inte behöver bli en bitterljuv läxa för våra barn och barnbarn.

Aldrig hade jag trott att Ryssland var djärva att de var redo att invadera Ukraina redan 2014. Inte så mycket på grund av bristande militär förmåga utan mer av politiska skäl.

Självklart är jag inte ensam att förutspå ett Ryskt militärt agerande. Många var det som reagerade med oro på alla Rysslands stora övningar de utfört under förra året. Flertalet svenska militärer, eller före detta militärer, har på bloggar och i sociala medier uttryckt sin oro; både för att Ryssland skramlar med vapen, men också den totala nedrustning av det svenska försvaret.

Gotland har i alla tider varit en central och kritisk punkt i det svenska försvaret. Avvecklingen av Gotlands Garnison år 2000 markerade slutet på artilleri regemente A7 och kvar blev Gotlands regemente med några stridsfordon – utan bemanning eller underhållsstöd. Skulle Ryssland vilja göra med Baltikum som de idag gjort med Ukraina (”undsätta Rysk minoritet”) skulle de likväl kunna inta Gotland och i princip få full kontroll över all in och utpassering i Östersjön genom att placera artilleri, luftvärn och flygstyrkor på Gotland.
Sverige skulle inte ha en chans om Ryssland verkligen menade allvar.

Swedish JAS-39 Gripen landing

Men NATO då?

Kom ihåg att Ukraina har ett mycket mer nära samarbete med NATO än vad Sverige har. Vad gör NATO? Ingenting, om man nu inte räknar hårda ord, vilket biter föga på en ockupationsmakt. Tror ni, goda läsare, på fullaste allvar att NATO skulle göra något om Ryssland tog Gotland? Enda anledningen att NATO skulle reagera är möjligen om de bedömer att Gotland är viktigt för NATO.

Nej, det enda som jag ser det, är att illa kvickt öka anslagen till försvaret. Göra stora investeringar i luftvärn, nya vapensystem till JAS-39E (Meteor-robotar) och återställa kustartilleriet på Gotland med bemanning. Det handlar inte om att kunna stå emot ett fullskaligt anfall från Ryssland, det kommer vi aldrig att kunna göra. Däremot måste vi göra det så pass kostsamt (så kallad ”tröskel”) att ett anfall fördröjs så länge som möjligt. Ett modernt luftvärn i kombination med Meteor-bestyckade JAS39-E kommer att ge Sverige ett överläge i luftrummet, även mot nya Ryska luftkrafter. Artilleri för att skydda mot landsättning och sjöstyrkor.

Observera att jag enbart förespråkar försvar. Som neutralt land måste Sverige ha ett starkt sådant. Vad är frihet och demokrati om vi inte kan försvara den?

Vi får nu ser vad försvarsberedningen kommer fram till. Klart är att säkerhetsfrågorna kommer att bli en viktig del inför valet 2014.

Identitet

I sociala sammanhang är det tydligen viktigt att kunna identifiera sig. Inte bara med namn, utan med titel/yrkesroll. Anledningen är för att de okända runt om kring snabbt ska kunna skaffa sig en uppfattning om vem du är. Det vanliga är något i stil med:

”Hej, mitt namn är Ur Vaken och jag är lärare”

whoamiYrkesrollen eller titeln ger vissa vaga ledtrådar om dig, men säger egentligen ingenting om dig som person. Ändå envisas vi med att presentera oss med namn och titel.

Jag har ofta funderat kring detta. Av någon anledning så skapar det dissonans hos mig. Om någon verkligen vill veta något om mig som människa så är det ju bättre att vi sätter oss ner och prata med varandra. Är du en nybliven förälder kanske ditt liv just nu överskuggas av detta mer än något annat, medans för en ung vuxen kanske den senaste utlandsresan är det viktigaste just nu. Inget av detta återspeglas i en yrkesroll.

Varför är det då så viktigt att förmedla titel eller yrkesroll? Är det ett filter? Social status? Ett enkelt sätt att hålla människor på avstånd tills dess du tycker dessa är intressanta nog att släppa närmre? Jag vet faktiskt inte.

Men jag har roat mig med ett helt ovetenskapligt experiment. Först funderade jag på vad som vore ett bra svar på ”…och vem är du”. Jag lekte med att kanske svara ”pappa”, ”tänkande”, ”fri”, ”löneslav”. I slutändan kom jag fram till ”människa”. Så varje gång någon frågar vem jag är, svarar jag ”Jag heter förnamn efternamn och jag är människa”. Först trodde jag att det var lite löjligt att påpeka det uppenbara. Alla kan ju se att jag är en människa.

whoami2Reaktionerna har varit mindre varierade än jag trodde. Nästan alla tittar förvånat på mig och svarar något i stil med: ”ja, men var jobbar du med”. Mitt standard-svar är ”jag är inte mitt jobb och du undrade vem jag var”. Det brukar oftast leda till ett nervöst skratt följt av ett bortförklarande ”ja, men du vet ju var jag menar”. Sedan har jag ibland dragit det vidare, ibland släppt det och förklarat mitt jobb, beroende på hur öppna och intresserade den frågande har varit.


Det intressanta i detta är att det får den som frågar att stanna upp och tänka till. Jag gillar att se människor tänka. Det ställer också deras förväntningar på ända och de tvingas anpassa sig till en helt ny situation. Att tvingas se en medmänniska som mer än en titel eller yrkesroll försvårar att kategorisera människor och ger ett annat djup i en påbörjad relation. Ser vi våra medmänniskor som just människor och inte kategorier har vi kommit en bra bit på väg

Vad heter du och vem är du?