Alla veckorna som gått – del 14

Fem dagar hade passerat sedan jag och er farmor lämnade lägenheten för gott. Om jag minns rätt hände två saker denna dagen. Det kan också ha varit den sjätte dagen, men som ni säkert förstår är det svårt att minnas exakt, trots att jag nu lyckats hitta några av de anteckningar som skrevs då. Även... Continue Reading →

Alla veckorna som gått – del 13

Den andra dagen gick åt till att diskutera och försöka förstå. Morgonens första chock hade klingat ut och min far mer eller mindre tvingade oss att lyssna och få oss att inse allvaret. Men även han verkade till stora delar osäker, ofta bläddrandes i böcker och pärmar för att försöka hitta information kring detaljer. Sakta... Continue Reading →

Alla veckorna som gått – del 12

Tystnaden var tryckande runt bordet. Tiden stod stilla. Allas ansiktsuttryck etsade sig fast på min hornhinna. Att ord kan ha en sådan kraft. Sådan skräck. Frukostens lukt, förmiddagssolen genom fönstren, den klarblå himlen. Kontrasten var så stor mot den sista meningen som lämnat min far innan han blev tyst. "Allt tyder på ett fullskaligt kärnvapenkrig".... Continue Reading →

Alla veckorna som gått – del 11

Jag vaknade av en blöt hundtunga på mitt ansikte och en allvarlig flickröst som proklamerade att det minsann var dags att gå upp nu. Minns jag rätt hade jag en fruktansvärd huvudvärk. Till min förvåning hade er farmor redan gått upp. Av gammal vana tog jag upp mobiltelefonen för att se vad klockan var, men... Continue Reading →

Alla veckorna som gått – del 8

Om ni någon gång brådskande måste bege er hemifrån är det klokt att i förväg tänkt igenom vad som är viktigt att få med sig. Mitt unga jag hade aldrig haft en sådan tanke. Vad är egentligen viktigt? I gryningsljuset den där morgonen, när känslan av att inte bara ha tappat fotfästet utan att handfallen... Continue Reading →

Proudly powered by WordPress | Theme: Baskerville 2 by Anders Noren.

Up ↑

%d bloggare gillar detta: