Preppning – en sund nybörjarguide

Att preppa (förbereda sig) behöver varken vara dyrt eller ett tecken på paranoida vanföreställningar. Många verkar tro att för att preppa måste man vara extrem och tro att den stora Zombie-apokalypsen kommer senast om en vecka. Självklart är det inte så som de flesta preppare fungerar.

Även om du nu inte tror att jorden kommer att gå under finns det en väldigt sund tanke i att vara förberedd på det oförutsägbara eller det mindre troliga. Oavsett anledning är det klokt att ha ett litet extra förråd med vatten och mat. Faktum är att du är skyldig att kunna ta hand om ditt hushåll i en krissituation (ansvarsprincipen).

Vi utgår från att du idag inte har några som helst extraförråd. Du vill lägga upp en buffert för två veckor. Två veckor är en bra utgångspunkt då det sedan blir lättare att utöka, om du så skulle vilja, när du fått lite mer erfarenhet och kunskap.

Vi förutsätter att du inte behöver skydd utan huserar i din lägenhet eller i ditt hus.

Värme
Att kunna hålla sig varm är A och O. Skulle en krissituation uppstå på vintern måste du kunna klara dig utan fjärrvärme eller annan extern uppvärmning. Köp sovsäckar till alla i hushållet, ett par extra filtar och mängder av värmeljus. Sovsäckar behöver inte vara graderade att klara -20 grader, det räcker med ned till noll, även om det är att föredra en bättre variant så är det inte primärt och kanske inte ekonomiskt genomförbart i början.

Värmeljus finns i storpack och är oftast väldigt billigt. Glöm inte att du måste kunna tända ljusen, så se till att alltid ha tändstickor och tändare i lagret.

Vatten/dryck
Du kan räkna med att för en vuxen person går det åt cirka 2 liter vatten per dag. Då räknar jag inte med vatten för hygien utan enbart för dryck och matlagning. Så 2 liter gånger 14 dagar ger 28 liter vatten per person. På t.ex Överskottsbolaget kan du köpa en vattendunk på 25 liter för 89 kronor. Lägg till ett par tomma PET-flaskor med vatten och du har dina 28 liter. Ställ det i en garderob och rotera vattnet var sjätte månad.

Köp ett sexpack öl eller två. Tänk på att inte köpa starköl utan folköl. Du ska släcka törst inte bli full! Öl är flytande bröd och ger dig extra kalorier. Dock håller öl inte så väldigt länge. Håll koll på bäst-före-datumet.

Saft kan vara bra att köpa för att variera med om du vill det eller har barn. Även pulverkaffe och/eller te om du gillar det.

Mat
Har du gått om pengar är det relativt lätt att skaffa sig ett matförråd. Du kan köpa frystorkad mat för två veckor för 2590 SEK. Du kanske inte alla vill lägga ut allt på en gång utan sprida ut inköpen över en lite längre tid. Då kan du göra som jag och de flesta andra – köpa konserver. Nästa gång du går och handlar, lägg i några extra konserver och andra stapelvaror. Exempel på bra och hållbara konserver är ärtsoppa, burkskinka, picknickbog, köttbullar, ravioli, gulaschsoppa. Annat som är bra att köpa på sig som håller länge är organiskt jordnötssmör, pasta, ris. Var noga med att läsa på förpackningen så du får varor som håller sig så länge som möjligt. Picknickbog och burkskinka har ofta ett bäst-före-datum som är fem år fram i tiden.
En liter eller två olja är klokt. Du behöver fett och konserver har en tendens till att sakna rikligt och nyttigt fett.

Lite kryddor är alltid bra att ha, men oftast behöver man inte ha det i sin prepp initialt. Troligen så har du åtminstone salt och peppar redan hemma. Tänk på att du faktiskt redan har vissa saker i ditt kök som går att använda även utan el och värme.

Hur mycket mat beror på hur väl du klarar av hunger och hur många ni är i hushållet. Räkna med 1500-2000 kcal per person och dag.

Sanitet
Fungerar inte vattnet finns ingen toalett. Därför behöver du en plan för hur detta ska skötas. Köp en hink och massa grövre sopsäckar. Hur du kan göra dig av med detta avfall beror på din situation. Fundera själv.

Att duscha varje dag kan du glömma. Det viktigaste är att dricka vattnet, inte tvätta dig i det. För att hålla dig ren föreslår jag att på vintern använda snö och resten av året regnvatten alternativt en sjö, å, bäck. Se till att ha ett par extra hårda tvålar i lagret.

Övrigt
För att kunna laga (värma) din mat rekommenderar jag ett enkelt spritkök. Jag hittade billiga på Överskottsbolaget och köpte två. De kostade under hundringen styck. Tänk på att du också behöver bränsle (T-Röd).

Ficklampor, batterier och en FM-radio (som går på batteri). Karta över närområdet och/eller bilkarta, om du behöver ta dig vidare.

Medicin
Om du är beroende av någon medicin gör du väldigt klokt i att se till att du har ett lager av denna för två veckor. Övrig medicin att bunkra är värktabletter, plåster, bandage, sårsprit. Kanske ett första-hjälpen-kit?

Har du ovan kommer du gott att klara en krissituation som varar i två veckor. Sedan finns det mycket osäkra faktorer, men förutsatt att hela samhällsstrukturen inte rasar samman på två veckor bör du klara dig fint och du har en bra grund att bygga vidare på.

Rotation
Tänk på att det du preppar förr eller senare kommer att bli gammalt. Då kan det vara klokt att sortera framför allt mat i datumordning så du kan använda det som t.ex går ut i år för att sedan fylla på med ny mat med ett bäst-före-datum längre fram i tiden. Glöm inte heller att rotera vattnet.

Men det finns mer att tänka
Den fysiska delen av preppning är bara en del. Många hävdar till och med att det är den minsta delen. Det kanske viktigaste du kan göra är att planera. Tänk igenom olika scenarion, hur du skulle agera.

  • Om ni är en familj, har ni en strategi för samling, hur tar ni er hem från jobbet/skola/dagis?
  • Finns det släkt och vänner ni kan ta hjälp av eller som behöver er hjälp?
  • Hur hanterar ni stress och tristess?
  • Hur hanterar ni våld och externa hot?

Det finns mycket att fundera kring. Det bästa är att det trots allt inte kostar något att tänka och att vara förberedd i tanken är minst lika viktigt som att ha ett stort lager mat. Dessutom kommer du att ha lättare att hantera en krissituation om den väl skulle uppstå.

Pengar
Sist av allt kommer pengar. Det minst nödvändiga, om man ska vara krass. Se till att ha ett lager med kontanter av olika valör hemma. Det behöver inte vara en månadslön eller något annat godtyckligt, utan vad du kan avvara en längre tid.

Jag tänker inte rekommendera att ha guld och silver i en initial prepp. Även om jag förespråkar att ha guld och silver så är det inte en bra start på en prepp. Det kan komma mot slutet. Om du inte väljer att ändå spara i guld och silver, i så fall är det bara en bonus att ha.

EU, världen och inflationen

Egentligen tänkte jag först skriva lite om hur nationalister, högerextremer och EU-skeptiker gick fram i EU-valet och likheterna med historiska händelser. Dock insåg jag ganska fort att en sådan liknelse inte säger lika mycket som de underliggande problemen. Anledningen till att dessa partier går framåt i EU-valet är faktiskt inte så konstigt.

En fjärdedel av EU’s befolkning lever i fattigdom. Så enkelt är det. Fattiga människor (som en gång varit rikare) måste hitta en syndabock för sin egen miserabla situation. Oftast blir det då ”de andras” fel. Det kan vara invandrare, EU, politiker (etablissemanget) eller andra minoriteter. Så har det alltid varit och så kommer det alltid att vara. I tider av oro är det alltid någons fel. Någon annans fel.

Men vems fel är det egentligen att människor har blivit fattigare i EU? Det enkla svaret är Europeiska Centra Banken. Det var ECB som vägrade låta länder gå i konkurs utan tyckte att de europeiska skattebetalarna skulle betala notan i form av gigantiska stödlån. Samma sak med banker som egentligen borde gått i konkurs. Alla får vi nu betala i from av högre skatter eller avgifter.

Det är så klart inte den enda förklaringen. Ett annat är att ECB har ett inflationsmål på 2% per år. Detta är något jag verkligen inte förstår. Varför är det bra med en prisökning varje år? Varför är det bra med en ökad mängd valuta varje år? Borde inte målet vara 0% inflation och 0% deflation?
– Jo, men befolkningen växer, säger någon. Då måste vi ju öka mängden pengar i systemet.

Så kan man ju välja att se på det. Och det fungerar bra om man ser ”pengar” som valuta och ettor och nollor på en skärm. Det som blir konsekvensen är precis det vi ser idag, en parabolisk ökning av valuta (i form av dollar, just nu) med extremt låg eller obefintlig ränta. Ta fram miniräknaren och så utgår du från 100 kr och så slår du 100 * 1.02. Nu har du 102 kronor. Det var år ett. Sedan upprepar du 102 * 1.02 = 104.04. År två. År tre blir 106.1208 kr.

Fortsätter du så 36 gånger så kommer du att få 200 (199.9889553 om man ska vara exakt). Det betyder att värdet på 100 kronor har halverats på 36 år. Då kan man ju lätt tro att värdet halverats igen efter dubbelt så lång tid. Men det visar sig att det ”bara” tar 71 år. Och nästa halvering sker efter bara 106 år och inte 142. Det går bara snabbare och snabbare mellan varje halvering. Detta är en parabolisk ökning.

Till slut är ökningen nästintill oändlig. Vi har hyperinflation. Det är alltså en matematisk säkerhet att vi kommer att nå hyperinflation om det långsiktiga inflationsmålet är större än noll. Allt handlar om tid.

Vad har då detta med fattigdomen i EU att göra. Väldigt mycket. Tro inte att vi är i mitten av en parabolisk rörelse där det tar 36 år innan halveringen sker av värdet. Nej, vi är tvärt om i slutet. Att inflationen påstås vara låg har mer att göra med hur man mäter inflation. Ofta pratas om KPI-inflation och hur om den är rätt eller fel. Jag föreslår att du tittar dig omkring i verkligheten istället.

Vad kostar en liter mjölk idag mot för tio år sedan? En liter bensin? Ett kilo smör? Kött? Där har du svaret. Varorna har inte alltid blivit dyrare, utan det är pengarna har också blivit värda mindre. Det kanske inte spelar så stor roll för en familj med god ekonomi. Bara att dra ner på en Thailandsresa. Lever man på marginalen är detta förödande.

Känsligheten kring klimatfrågor

Att klimatförändringarna har mer med politik än vetenskap att göra kan komma som en överraskning för många. Var det inte nyss så att över 700 vetenskapsmän hävdade att det fanns ett hundraprocentigt konsensus att den globala uppvärmningen är verklig, farlig och orsakad av människor? Visst var det så. Enligt rapporten från IPPC (The Intergovernmental Panel on Climate Change)  är de klimatförändringar som vi ser till 95% säkerhet orsakad av människan.

Vågar man sticka ut huvudet med en avvikande uppfattning kan det stå en dyrt. Detta var precis vad meteorologi-professorn Lennart Bengtsson gjorde. Han har vid flera tillfällen kritiserat IPPC’s rapport för att bland annat vara skrämselpropaganda med stora vetenskapliga brister. Priset han fått betala för sin kritik är massiv och skrämmande. För den som vill studera ämnet vidare rekommenderar jag en enkel sökning på ”Lennart Bengtsson IPPC”.

Vidare föreslår jag att du letar efter klimatdata som har en längre tidshorisont än den som IPPC ger i sin rapport. Tittar man tillbaka på de naturliga svängningarna i klimatet (korrelationen mellan temperatur och CO2) blir bilden väldigt tydlig. Vidare bör du lägga till data kring solens aktivitet till denna data, t.ex solfläckar.

Att tro att vi människor är den största drivkraften till det förändrade klimatet är egentligen absurt. Tänk själv. Att sedan världen blir vilseledd med undermålig ”vetenskaplig” data för att passa en politisk agenda blir mer och mer sannolikt ju mer man gräver i ämnet.

Men den riktigt tragiken är hur denna mob av fanatiker hanterar vetenskapsmän/kvinnor av en annan åsikt. Inom vetenskapen borde den vetenskapliga teorin vara gällande, där alla teser kan prövas via oberoende experiment och där allt material skall granskas av oberoende experter. Istället väljer man att använda ren mobbning för att tysta kritiker. Inom vetenskapen borde kritik uppskattas då det är just de oliktänkande som oftast hittar nya lösningar på problem genom att se problemen ur ett annat perspektiv.

Det finns en klimatförändring. Det förnekar egentligen ingen. Vem eller vad som är orsaken till denna förändring är den stora frågan. Självklart ska vi värna om klimatet, men då måste vi vara helt säkra på att de åtgärder vi ska vidta kommer att göra nytta. Målar vi upp CO2 som den ensamt största orsaken till denna klimatförändring förstorar vi människan och förminskar andra faktorer in absurdum.

Vad vi borde tänka mer på är frågor som giftutsläpp, gruvdrift, GMO och antibiotika-användning.

Surfa lite tryggare

Att tro att internet är samma plats som det var för 10 år sedan är väldigt naivt. Inget företag som finns på nätet och erbjuder gratis-tjänster gör det av godhet och generositet. Alla vill tjäna pengar på dig. Om du inte betalar för en produkt är det du som är produkten, som någon klok människa sa.

Men det är inte bara klokt att försöka skydda sin personliga information från företag utan även för stater. NSA-avslöjanden som kommer med jämna mellanrum från Edward Snowden visar på en systematisk, konstant avlyssning av all datatrafik via internet av NSA. Och vår svenska FRA är inte ett dugg bättre.

Om man inte helt vill fjärma sig från teknik så finns det lite olika sätt att i alla fall minska risken att exponera sig mer än nödvändigt. Nedan är några praktiska saker du kan göra.

  • Använd Mozilla Firefox (Googles Chrome är i Googles klor som samarbetar med NSA, lika så Internet Explorer som är i Microsofts)
  • Installera tillägget HTTPS-everywere. Tillägget kommer att försöka ansluta till alla servrar på internet via det krypterade HTTPS.
  • Installera ett reklamfilter t.ex AdBlock Plus. Detta tillägg filtrerar reklam men också så kallade ”tracking cookies”.
  • På tal om ”tracking cookies”, installera tillägget Privacy Badger. Detta tillägg visar och blockerar dessa cookies.
  • Kryptera all mail. Använd t.ex Enigmail för Thunderbird eller liknande för att kryptera dina mail med OpenPGP.

För den som vill göra ytterligare för att skydda sin integritet följer lite mer avancerade tips.

  • Installera Tor. Ett krypterat anonymitetsnätverk som hjälpt många människor i regimer där det fria ordet inte är fritt. Med Tor kan du anonymt surfa på det ”öppna” nätet men även på det så kallade ”dark net” skapat av användare av Tor.
  • Sätt upp en egen DNS-server. Även om du krypterar trafiken så avslöjar dina DNS-anrop vem du ansluter till.
  • Använd Linux.
  • Anslut via extern proxy.

Detta bör ge ett grundläggande skydd. Kom dock ihåg att inget av det ovan ger tillräckligt gott skydd för att vara 100% anonym.

Sedan finns det ju andra saker att vara vaksam på. Tänk på vad du skriver på t.ex Facebook och Twitter. Särskilt Facebook där en direkt koppling till dig personligen finns. Lika så ska du vara vaksam på vad du skriver på bloggar eller i kommentarer. Allt för få förstår hur lätt det är att spåra digitala fotspår. Vill du vara lite extra säker kan du alltid skapa flera konton på de sociala nätverken och använda dessa för olika ändamål.

Om du är intresserad rekommenderar jag Telecomixs Wikipedia kring dessa ämnen.

Förgås inte av tristess

Strömmen i uttaget har sinat. Varför spelar inte så stor roll. Men ingen elektronik fungerar. Batteriet i mobilen, surfplattan och den bärbara datorn är slut. Mörkret utanför är kompakt även om värmeljusen ger ett visst ljus inne. Det har gått 72 timmar sedan strömmen slutade levereras.

Tredje dygnet. Första dygnet gick bra. Förråden är ju fulla med mat och vatten. Nästan lite skönt att slippa kolla Facebook och Twitter. Inga mail, SMS eller telefonsamtal. Andra dygnet gick det med. Men nu börjar tristessen ta över. Inget att göra. Inte ens en TV att titta på.

Vid planering för att klara sig vid ett avbrott mot det normala kan det vara klokt att inte bara tänka på skydd, vatten och mat. Särskilt om du har barn. Att hitta en sysselsättning utan elektronik var min generation världsmästare på. Men det var också den sista. Idag är vi alla nästan helt beroende av stimuli i from av datorer, mobiler eller TV.

Det bästa med denna ”prepp” är att det faktiskt inte är svårt. Köp böcker i bokform och inte som en ljudbok eller i digital form. Böcker står bra i bokhyllan, har inget bäst-före datum och kan (om de är bra) läsas flera gånger. Brädspel, kort, tärningar och musikinstrument är kanske sådant som du redan har hemma. I så fall, se till att inte kasta det! Spar det på vinden om de inte används.

Skriv ut spännande artiklar, fakta och annat från nätet som du vill läsa men inte har tid till. Det kommer du att ha vid ett SHTF-scenario. Sätt in utskrifterna i en pärm. Bra att skriva ut och ha till hands är även instruktioner av olika slag. Detta kan medicinska kunskaper som hur man gör rent ett sår, lägger ett förband eller hanterar ett brutet ben. Det kan vara information om hur man bygger olika saker t.ex vattenuppsamlare. Eller hur man jagar.

Det lär alltid finnas något kunskapshål att fylla. Bara fantasin sätter gränser. Men lita inte på något som är digitalt att finnas tillgängligt.

Ädelmetallen Silver

Att investera i ädelmetaller kan verka förlegat och omodernt. Vill man vara hipp kan man ju alltid köpa papperscertifikat för ädelmetaller, men då missar man hela poängen. Vid flera tillfällen har jag skrivit om ädelmetaller och hur dessa fungerar som en säkerhet mot inflation. Dock finns det fler anledningar till att äga ädelmetall. Detta gäller både guld och silver, men även palladium och platina (men guld och silver har en lång historik av att vara pengar).

Banken
Har du dina besparingar på banken i en form eller annan (sparkonto, fonder, aktier etc) finns det alltid risker. En av riskerna är så klart att t.ex aktier eller fonder sjunker i värde. En annan risk är att banken går i konkurs. Har du funderat på vad som skulle hända om just din bank gick i konkurs? Staten har förvisso en insättningsgaranti på €100000, och så mycket pengar har kanske inte de flesta. Sant. Men för att en av våra större banker ska gå i konkurs krävs också något lite större. Det troliga är att om t.ex Swedbank skulle gå i konkurs så är risken överhängande att även staten är i stora ekonomiska problem och således kommer ha svårt att införliva insättningsgarantin.

Ponera att Swedbank har två miljoner konton, varje konto har i snitt 10000 kr. Då är det 20 miljarder som ska ut från statskassan. Betänk dock var statens pengar kommer från. Skatter. Just det, du får själv betala för att få tillbaka dina pengar. Listigt. Än värre är det om en annan bank än din egen går om kull. Då får du betala för andra människor ska få tillbaka sina besparingar.

Litar du på valutan?
När vi nu konstaterat att banker kanske inte är den mest säkra formen så kommer vi till nästa anledning till att köpa ädelmetaller – värdet i valutan. Även om du lägger kontanter i madrassen (eller i bankfack hemma, eller hur du nu väljer att förvara dessa papperslappar) så återstår frågan hur du kan vara säker på att du kan använda dessa för att köpa något i framtiden.
Inte nog med att staten hela tiden gör vissa sedlar oanvändbara genom att fasa ut dessa till nyare valörer eller annan formgivning. Titta gärna på Riksbankens sida för vilka sedlar som har vunnits och haft ett värde, som idag är helt värdelösa.

Sedan har vi det inbyggda problemet med valutor vilket är inflation, men det har jag ju redan skrivit om.

Varför silver och inte guld?
Vad är det då som gör att jag själv köper fysiskt silver och inte guld? För det första så är silvret mycket billigare än guld. Det gör att jag varje månad kan köpa lite silver, istället för att vänta tio månader och köpa samma vikt i guld. För det andra så är silvret idag väldigt undervärderat. Det är inte bara jag som tycker/tror det, utan det räcker med att titta på vilken marknadspremie det fysiska silvret har över det så kallade ”spot-priset”. På Liberty Silver kan du läsa hur det fungerar samt hur pappers-silver är manipulerat. Detta gör att det, förutom själva tryggheten att fysiskt ha metallen i handen, finns en potential att silvret ökar mer i värde än guld vid en ekonomisk kris, för den delen även utan en kris.

Enkel matematik
I jorden finns både guld och silver. Förhållandet är ungefär 17:1. För 17 gram silver finns 1 gram guld. Priset bör rimligtvis återspegla detta. Guldet bör vara 17 gånger dyrare än silver. Ändå är dagens förhållande 66:1 på priset. Ett gram guld kostar 66 gånger mer än ett gram silver. Prispotentialen är alltså att silver, baserat på naturlig förekomst, ska stiga med ganska mycket mot nuvarande pris.

Dagens silverpris är 128,67 kr per troy ounce (1 troy ounce = 31,0797101449 gram). Priset på guld är idag 8502,29 kr per troy ounce. Om vi delar 8502,29 på 17 får vi ca 500 kr. Där har vi det naturliga priset på silver om vi enbart räknar på det naturliga förhållandet till guld. Detta förutsätter så klart att priset på guld inte är manipulerat nedåt.

Andra faktorer
Sedan har vi annat som påverkar (eller borde påverka) silvrets pris uppåt. Silver är en industrimetall och används i allt från elektronik till speglar. Efterfrågan på industriellt silver har ökat från 42% 2003 till 45% 2013. I och med att silver är så pass billigt behandlas det därefter när dess produkt kasseras. Det återvinns aldrig. Merparten av allt silver som utvunnits finns i dag på soptippar och att återvinna det i efterhand är i princip omöjligt (för kostnadsineffektivt). Guld däremot kastas aldrig. Det återvinns. Nästan allt guld som kommit upp ur marken finns kvar.

Amerikanska senatorn Ron Paul håller ett silvermynt i senaten

Personligen finner jag det väldigt tillfredsställande att ha mitt silver där jag kan ta fram det och hålla i det, En intressant observation är att alla som får se ett uns silvermynt instinktivt förstår att detta är pengar och har ett värde. Än tydligare blir det om du visar ett guldmynt. Silver och guld är så djupt rotat i våra sinnen att vi känner igen dess värde även om vi tycker oss veta så mycket om ekonomi.

Prova själv, köp ett uns silver och håll det i din hand. Visa det för din familj. Du kommer att bli förvånad.

Ovan inlägg är inte sponsrat av någon och jag har inga personliga intressen (varken ekonomiska eller andra) i företag som hanterar ädelmetaller. Jag tillhandahåller inte ekonomiska råd utan beskriver enbart hur jag personligen tänker kring ekonomi.

Guld, silver, koppar

Tidigare har jag skrivit om hur inflation påverkar köpkraften i vår valuta. Hur vår svenska krona tappat 81% av köpkraften från 1981 till idag. 19 SEK idag skulle 1981 vara värd 100 SEK. Vänd och vrid på det hur du vill, men faktum kvarstår att pengar tappar i värde. Detta är så klart inte ditt fel, inte direkt i alla fall.

Problemet är att pengar skapas ur luften av datorer vid behov. Lånar du pengar hos banken skapas den största delen av dessa pengar ur tomma intet. Banken har en skyldighet att ha en viss del av lånet i säkerhet, men merparten skapas i samma ögonblick som du får pengarna på ditt konto.

Vem har inte lekt med tanken om att bli mångmiljonär? Alla, skulle jag gissa. Vi kan väl leka med tanken tillsammans. Anta att du, på något sätt, får 10 miljoner SEK. En rund och bra siffra. 10000000 är mycket pengar. Väldigt mycket pengar. Vad skulle du göra? Förutom att fira. Kanske har du lite lån som du betalar av direkt (ingen vettig människa vill vara belagd med skuld, vågar jag påstå). Så efter du betalat huslån, billån och lite annat (har du inget huslån kanske du köper ett hus kontant) så kan vi säga att du har 8 miljoner SEK kvar.

Åtta miljoner på kontot. Antagligen tänker du som jag att det vore ju gott att kunna spara merparten av dessa pengar tills du blir lite äldre, kanske till att kunna gå i pension tidigare? Nu beror ju väldigt mycket på både det ena och det andra, men för mig är det ungefär 30 år tills jag (förhoppningsvis) kan gå i pension. Jag säger att av mina åtta miljoner vill jag spara hälften tills min pension, så jag kan leva riktigt gott på min ålders höst. Hur får jag fyra miljoner att behålla sin köpkraft i 30 år? Aktier? Räntefonder? Fastigheter? Mark? Konst? Ädelmetaller? Alla dessa råd kommer du att få när du ber om råd.

Går du till banken kommer de (självklart) att vilja att du har kvar pengarna i banken, på ett eller annat sätt. ”Låt oss förvalta dina tillgångar så växer de så det knakar!”. Kanske. Men banken gör inget av godhet. De har ett vinstintresse. Väljer du en så kallad lågrisk fond har du en avgift till fondförvaltaren (t.ex din bank). Som exempel tar Swedbanks Robur Obligationsfond ut 0,72% i avgift per år. Så även om avkastningen ligger något över inflationen så tillkommer denna avgift, vilket gör att du i bästa fall, håller din besparing över vattenytan. Att sätta pengarna på ett sparkonto är inte ens tänkbart idag med tanke på de låga räntorna.

Aktier har en potential att stiga mycket mer i värde än räntefonder och obligationsfonder. Men då ska det till att dessa förvaltare har en låg avgift och att vinstskatten vid försäljningen inte äter upp mer än inflationen. Dessutom finns en väldigt stor risk i att börsen tappar i värde. Men känner man för att spela roulette med sin framtid så…

Fastigheter är bara en investering om du dels kan tjäna på pengar under 30 års tid på dessa (hyra ut) och att dessa vinster är högre än underhållet av fastigheterna. Till detta kommer arbete och en sådan investering kräver ett företag (som du då får driva) för att kunna förvalta din investering på ett vettigt och lagligt sätt.
Mark kräver mindre underhåll, men om det är skogsmark måste den gallras ur och viss del måste avverkas på så sätt får du in extra pengar samtidigt som naturen sköter återväxten åt dig. Åkermark och betesmark kan arrenderas ut vilket också ger extra pengar varje år.

När det kommer till konst så kräver det väldigt specialiserad kunskap. Risken att bli lurad är mycket stor om man inte är mycket insatt i ämnet, vilket i alla fall jag inte är.
Till sist kommer vi till ädelmetaller. Tittar man på vår historia så har alltid guld och silver fungerat som pengar. Det gör det än i dag. Många investerar ”flyr” till guld i orostider, just för att guld (och även silver) är en säker hamn. Guld och silver har dessutom ett oöverträffat rekord i att dels fungera som pengar men också som värdebevarande. Ett uns guld köpte i det antika Grekland en ny dräkt, skor och ett skärp. Det samma gäller idag. För ett uns guld får du en kostym, ett par skor och ett skärp.

Ädelmetaller tappar aldrig i värde. Under 2000 år har guld, silver och koppar bevarat sin köpkraft. Idag kan du köpa ”pappers-guld” och ”pappers-silver” på marknaden. Men detta är ett rent spekulationsinstrument och där skulle jag aldrig verka. När jag pratar om ädelmetaller så pratar jag om fysisk metall som du har i din hand. Var du sedan gör av denna metall är upp till dig. Man kan göra som vikingarna och gräva ner det på gården om man vill. Vissa lägger det i bankfack. Andra har det i kassaskåp. Oavsett var du har det kan du vara säker på en sak. Det kommer alltid att vara värt något. Alltid.

Pappersvalutor har historiskt sätt svårt att överleva. Världens äldsta valuta är det engelska pundet. Men detta är egentligen bara till namnet. Lika så är det med den amerikanska dollarn. Båda valutorna var knutna till guld fram till 1971 (Bretton Woods-avtalet) då kopplingen till fysiskt guld togs bort. Därmed genomgick valutorna en metamorfos och har ingenting med de äldre valutorna att göra.

En sista tanke. Cypern, 2013. På alla tillgångar över €100000 beslagtas 40%. Utan en chans att kunna rädda undan sina besparingar. Om du tror att detta aldrig kan hända i Sverige tycker jag du ska göra noggrann efterforskning hur det gick till på Cypern.

Summa summarum. Det är väldigt svårt att förvalta en mindre förmögenhet till sin åderdom. Samtidigt behöver inte ovan appliceras på en redan befintlig förmögenhet. Tänk pensionssparande eller annat långsiktigt sparande. Vad är klokast: 300 kronor till banken i en pensionsfond eller 300 kronor för ett uns silver varje månad?

Observera att jag inte på något sätt ger ekonomiska råd. Allt ovan är enbart mina egna funderingar kring hur jag skulle resonera kring en långsiktig investering. Ta inte ovan som ett råd, utan som en utmaning till att tänka själv.

Preppinventering 2014

När våren gör sig påmind är det dags att gå igenom förråden. Egentligen tycker jag det är synd att man ska prata om ”prepping”. Att ha ett nöd-förråd borde vara självklart för den som har någon som helst självbevarelsedrift. Särskilt när ansvarsprincipen gäller i Sverige. För den som inte vet betyder det att den som normalt har ansvar för något även har ansvar under extraordinära händelser.

Därför behöver inte en zombie-apokalyps inträffa för att det ska vara bra att ha förråd. Det räcker med en större störning i logistik-kedjorna för att maten i butikerna ska ta slut på ett dygn. Det är just så lång tid som din lokala mataffär har ett lager för.

Jag tänkte nu kort beskriva lite hur jag tänker kring mitt eget matförråd (min buffert, prepp, reserv – kalla det var du vill). Detta är alltså hur jag resonerar, utefter mina förutsättningar och förhållanden. Det betyder inte att du ska göra på samma sätt, köpa samma varor etc. Men det kanske ger ett uppslag eller två.

Idag gjorde jag min årliga inventering av mina förråd. Detta för att sedan sortera allt i datumordning så jag har bra kontroll över vad som behöver ätas upp under året för att inte kastas, vilka saker som kan tänkas saknas och för att också gå igenom vad som fungerar eller behöver bytas ut. Målet jag har är att ha ett förråd som i alla fall kan förse mitt hushåll i 30 dagar.

Maten bör vara i en form som håller. För mig är det inte ekonomiskt möjligt att köpa dyr frystorkad mat. Jag har helt enkelt inte 50000 SEK att lägga, även om jag verkligen skulle vilja. Så jag får göra grovjobbet själv genom att leta i butikerna efter mat som håller länge. Så varför inte göra en liten lista? Alla älskar listor.

Ärtsoppa
En av de mest klassiska rätterna i fält, men bra hållbarhet, kräver egentligen inget tillsatt vatten för att äta. Ärtor och fläsk. Enkelt. Kan ätas direkt ur konserv utan att värmas om så skulle krävas.

Köttsoppa
Samma som ärtsoppa. För variation.

Ravioli
Kräver inte något extra vatten för att tillaga. Går att äta kall.

Nudlar
Kräver vatten och värme för tillagning, men håller väldigt länge.

Konserverad korv
Bullens är min personliga favorit, men det finns andra (t.ex tysk korv). Går att äta kall, utan uppvärmning. Innehåller mycket kalorier, framförallt protein och fett. Kräver inget extra vatten för att värma.

Konserverade köttbullar
Går också att äta kallt, om så krävs. Mycket protein. Kräver inget vatten för tillagning. Passar perfekt till spagetti.

Jordnötssmör
Väldigt mycket kalorier i förhållande till vikt. Massor med fett. Perfekt att fylla ut med för att få upp energimängden. Kräver ingen tillagning, men är rätt torr att äta som den är, så det kommer att gå åt lite extra vatten att dricka. Tänk på att det finns massor olika sorter. Jag har valt en lite dyrare variant med väldigt lite socker och tillsatt olja i för att få den så ren som möjligt. Hållbarheten är också extra lång på detta märke (4-5 år).

Tonfisk
Perfekt som t.ex frukost. Lång hållbarhet, billigt, kräver ingen uppvärmning, kan ätas direkt ur konserven. Se till att välja tonfisk med olja för extra kalorier och hållbarhet.

Grönsaker
Det är svårt att hitta konserverade grönsaker med lång hållbarhet. Jag hittade lite morötter och kikärtor som i alla fall håller 2-3 år.

Burkskinka / picknickbog
Mycket lång hållbarhet. Hög proteinhalt. Äts kall.

Oliver
Konserverade oliver har en rätt lång hållbarhet. Har ett högt energiinnehåll med mycket fett. Bra att äta om man vill ha något (salt) att tugga på.

Konserverad leverpastej
Det finns faktiskt sådant. Inte så lång hållbarhet (2 år). Däremot är lever en riktig mirakel-råvara. Innehåller nästan alla näringsämnen en människa behöver. Används som multivitamintablett.

Olja
Jag föredrar rapsolja. Den har lägst omega-6 innehåll. För stekning eller tillskott i mat för extra energi.

Choklad
Näringstät och gott att äta. Ju högre kakaohalt, desto bättre. Jag hittade billig mörk blockchoklad.

Pasta/ris
Billigt, håller länge. Dock lågt energivärde och dåligt med vitaminer och mineraler. Kräver vatten för tillagning.

Öl
Det kan vara en idé att ha öl i sitt lager då det innehåller mycket kalorier och besparar vattenförrådet om du är törstig. Ända fram till slutet på 1800-talet var öl den vanligaste drycken i Sverige då vattnet var för dåligt att dricka. Värt att tänka på.
Så har vi sådant som inte är mat, men som jag ändå valde att inventera.

Sårvård
Plåster, förband, sårtejp, desinfektions sprit, handsprit, förband.

Medicin
Värktabletter, allergitabletter, kaliumjodid (mot strålning). Tänk på att om du äter medicin så behöver du ett lager av denna vid en krissituation.

Hygien
Tvål, tandkräm.

Övrigt
Batterier, batteridriven radio, solcellsladdare (för batterier), eldstål, Zippo-tändare (med bränsle, tändstift, vekar), kniv, kikare, yxa, regnskydd, sovsäck, tält, liggunderlag, spritkök, ätdon, kåsor, ficklampor, värmeljus, toapapper (i mängder).

Vatten
Så det kanske viktigaste – vatten. Hur mycket vatten det går åt per person och dag råder det delade meningar om. Men jag räknar med 2 liter per person och dag. Personligen cirkulerar jag vattnet var 6:e månad, d.v.s jag byter allt vatten till nytt färskt. Då passar jag också på att göra rent dunkarna. Vissa säger att vatten håller sig hur länge som helst, men jag tar hellre det säkra före det osäkra.
Avslutningsvis kan jag rekommendera att förrådsställa sådant som du kan äta innan bäst-före-datumet börjar närma sig. Det finns ingen mening med att kasta fullgod mat. Sedan rekommenderar jag också att testa alla dina saker. Hur sätter man upp tältet? Hur fungerar spritköket? Fungerar batterierna? Tändaren?

Jag har på inget sätt något samarbete med något av varumärkena på bilderna.

Vad var det jag sa?

Förlåt, men jag kunde inte låta bli. Dock kvarstår faktum att jag redan i november skrev:

Tittar vi vidare ser jag en viss likhet mellan Tyskland på 20-talet och Ryssland idag. Extremister har fått ökat fotfäste. Förföljelse av minoriteter, sexuellt ”avvikande”, regimmotståndare. Upprustning av militären. Nyligen höll Ryssland den största militära övningen sedan Sovjetunionens fall i Östersjön. Dessutom har Ryssland provocerat både Svenskt, Polskt och Baltiskt luftrum. Att Sverige väljer att ha ett försvar på historiskt låg nivå är skrämmande, men det kan vi diskutera någon annan gång. Vidare har vi en väldigt stark och karismatisk ledare i Putin, precis som vi hade i Hitler i slutet av 20-talet.
Så om man ska dra likheterna till sin extremitet bådar detta inte väl för 2020-talet. Ekonomisk krasch och krig. Låt oss hoppas att vi lärt oss något av vår historia och att 1920-talet inte behöver bli en bitterljuv läxa för våra barn och barnbarn.

Aldrig hade jag trott att Ryssland var djärva att de var redo att invadera Ukraina redan 2014. Inte så mycket på grund av bristande militär förmåga utan mer av politiska skäl.
Självklart är jag inte ensam att förutspå ett Ryskt militärt agerande. Många var det som reagerade med oro på alla Rysslands stora övningar de utfört under förra året. Flertalet svenska militärer, eller före detta militärer, har på bloggar och i sociala medier uttryckt sin oro; både för att Ryssland skramlar med vapen, men också den totala nedrustning av det svenska försvaret.

Gotland har i alla tider varit en central och kritisk punkt i det svenska försvaret. Avvecklingen av Gotlands Garnison år 2000 markerade slutet på artilleri regemente A7 och kvar blev Gotlands regemente med några stridsfordon – utan bemanning eller underhållsstöd. Skulle Ryssland vilja göra med Baltikum som de idag gjort med Ukraina (”undsätta Rysk minoritet”) skulle de likväl kunna inta Gotland och i princip få full kontroll över all in och utpassering i Östersjön genom att placera artilleri, luftvärn och flygstyrkor på Gotland.

Sverige skulle inte ha en chans om Ryssland verkligen menade allvar.
Swedish JAS-39 Gripen landing
Men NATO då?
Kom ihåg att Ukraina har ett mycket mer nära samarbete med NATO än vad Sverige har. Vad gör NATO? Ingenting, om man nu inte räknar hårda ord, vilket biter föga på en ockupationsmakt. Tror ni, goda läsare, på fullaste allvar att NATO skulle göra något om Ryssland tog Gotland? Enda anledningen att NATO skulle reagera är möjligen om de bedömer att Gotland är viktigt för NATO.

Nej, det enda som jag ser det, är att illa kvickt öka anslagen till försvaret. Göra stora investeringar i luftvärn, nya vapensystem till JAS-39E (Meteor-robotar) och återställa kustartilleriet på Gotland med bemanning. Det handlar inte om att kunna stå emot ett fullskaligt anfall från Ryssland, det kommer vi aldrig att kunna göra. Däremot måste vi göra det så pass kostsamt (så kallad ”tröskel”) att ett anfall fördröjs så länge som möjligt. Ett modernt luftvärn i kombination med Meteor-bestyckade JAS39-E kommer att ge Sverige ett överläge i luftrummet, även mot nya Ryska luftkrafter. Artilleri för att skydda mot landsättning och sjöstyrkor.

Observera att jag enbart förespråkar försvar. Som neutralt land måste Sverige ha ett starkt sådant. Vad är frihet och demokrati om vi inte kan försvara den?
Vi får nu ser vad försvarsberedningen kommer fram till. Klart är att säkerhetsfrågorna kommer att bli en viktig del inför valet 2014.

Identitet

I sociala sammanhang är det tydligen viktigt att kunna identifiera sig. Inte bara med namn, utan med titel/yrkesroll. Anledningen är för att de okända runt om kring snabbt ska kunna skaffa sig en uppfattning om vem du är. Det vanliga är något i stil med:
”Hej, mitt namn är Ur Vaken och jag är lärare”
whoami

Yrkesrollen eller titeln ger vissa vaga ledtrådar om dig, men säger egentligen ingenting om dig som person. Ändå envisas vi med att presentera oss med namn och titel.

Jag har ofta funderat kring detta. Av någon anledning så skapar det dissonans hos mig. Om någon verkligen vill veta något om mig som människa så är det ju bättre att vi sätter oss ner och prata med varandra. Är du en nybliven förälder kanske ditt liv just nu överskuggas av detta mer än något annat, medans för en ung vuxen kanske den senaste utlandsresan är det viktigaste just nu. Inget av detta återspeglas i en yrkesroll.
Varför är det då så viktigt att förmedla titel eller yrkesroll? Är det ett filter? Social status? Ett enkelt sätt att hålla människor på avstånd tills dess du tycker dessa är intressanta nog att släppa närmre? Jag vet faktiskt inte.

Men jag har roat mig med ett helt ovetenskapligt experiment. Först funderade jag på vad som vore ett bra svar på ”…och vem är du”. Jag lekte med att kanske svara ”pappa”, ”tänkande”, ”fri”, ”löneslav”. I slutändan kom jag fram till ”människa”. Så varje gång någon frågar vem jag är, svarar jag ”Jag heter förnamn efternamn och jag är människa”. Först trodde jag att det var lite löjligt att påpeka det uppenbara. Alla kan ju se att jag är en människa.
whoami2

Reaktionerna har varit mindre varierade än jag trodde. Nästan alla tittar förvånat på mig och svarar något i stil med: ”ja, men var jobbar du med”. Mitt standard-svar är ”jag är inte mitt jobb och du undrade vem jag var”. Det brukar oftast leda till ett nervöst skratt följt av ett bortförklarande ”ja, men du vet ju var jag menar”. Sedan har jag ibland dragit det vidare, ibland släppt det och förklarat mitt jobb, beroende på hur öppna och intresserade den frågande har varit.

Det intressanta i detta är att det får den som frågar att stanna upp och tänka till. Jag gillar att se människor tänka. Det ställer också deras förväntningar på ända och de tvingas anpassa sig till en helt ny situation. Att tvingas se en medmänniska som mer än en titel eller yrkesroll försvårar att kategorisera människor och ger ett annat djup i en påbörjad relation. Ser vi våra medmänniskor som just människor och inte kategorier har vi kommit en bra bit på väg
Vad heter du och vem är du?

%d bloggare gillar detta: