Det var både skrämmande och en lättnad att se konturerna av en annan människa ute i snöstormen. Givetvis visste vi inte vad personen hade för avsikter, men nästan omedelbart kunde jag se att något inte var rätt. Gestalten rörde sig sakta, som att varje steg var en börda. Några sekunder stod vi alla nästan paralyserade,... Fortsätt läsa mer →

Så kom det sig att vi förvandlades från en helt vanlig familj och släkt till plundrare. Det tog två månader. Den tunna fernissan som utgjorde det vi brukade kalla civilisationen krackelerade på två månader. Åtminstone när det gällde till oss. Hur det var i andra delar av de spillror som var kvar av mänskligheten visste... Fortsätt läsa mer →

Vi ropade efter grannarna när vi gick in på den lilla gårdsplanen. Från fönstren syntes inget ljus och från skorstenen kom ingen rök. Våra rop förblev obesvarade. Det enda vi hörde var ljudet av våra andetag. Den hårda snön på marken bar märken av fotspår, men hur gamla dessa var gick inte att säga. Spåren... Fortsätt läsa mer →

Det var ungefär runt påsk som det svaga röda skenet försvann från himlen, det som vi misstänkt varit skogsbränder. Samtidigt uteslöts inte tanken på att det faktiskt inte alls var skogen som brann utan staden som låg några mil bort. Den första maj kom så äntligen den dagen vi alla så länge väntat på. Efter... Fortsätt läsa mer →

Blodet isade sig i min ådror och en ilning av obehag drog genom kroppen när gestalternas konturer blev tydligare. Det kunde inte vara något annat än vargar. Två av dom var betydligt större än den tredje. De två större rörde sig också betydligt mer självsäkert, om än omöjligt sakta. Det fanns något nästan nonchalant i... Fortsätt läsa mer →

Vapnen förblev inlåsta i vapenskåpet. För tillfället. Problem av en mer praktisk karaktär började pocka på vår uppmärksamhet. Två för att vara exakt; ved och vatten. Den iskalla vinden och sakmolnet som hindrade solen att värma hade tvingat oss att elda dygnet runt för att hålla värmen. Detta hade nu gjort att all ved som... Fortsätt läsa mer →

Så kom eldarna. Den andra veckan instängda i stugan kunde vi från köksfönstret se något som liknande en enorm rökpelare bortom skogen, som reste sig mot himlen. Trots att sikten var dålig på grund av askmolnet gick det ändå att urskilja denna gråsvarta pelare som såg ut att ha sitt ursprung väldigt nära den närmaste... Fortsätt läsa mer →

Dagarna började flyta samman. Vi var i princip fångar i stugan. Att gå ut var det ingen som ens vågade tänka på. Det radioaktiva dammolnet som dragit in och så sakteliga började fälla sin giftiga last blockerade både solen och oss. Humöret var ändå bra såhär en vecka efter vi blivit instängda. Rutiner började så... Fortsätt läsa mer →

Trots att det var tidig eftermiddag var det nästan mörkt inne. Alla var samlade i köket. Några oljelampor och stearinljus var tända. Det hela påminde väldigt mycket om hur det var den där kvällen för en vecka sedan när vi först kom hit. Bara det att nu var tystnaden slående. Samma tystnad som uppstår när... Fortsätt läsa mer →

Fem dagar hade passerat sedan jag och er farmor lämnade lägenheten för gott. Om jag minns rätt hände två saker denna dagen. Det kan också ha varit den sjätte dagen, men som ni säkert förstår är det svårt att minnas exakt, trots att jag nu lyckats hitta några av de anteckningar som skrevs då. Även... Fortsätt läsa mer →