Att ha en buffert i bufferten #prepperSE

Att ha ett förråd med förnödenheter vid händelse av kris är bra. Detta förråd kan användas som buffert i många sammanhang, inte bara vid ett SHTF-scenario. Det kan vara vid allt från sjukdom till arbetslöshet till hyperinflation. Så du har ditt förråd med förnödenheter; vatten, mat, medicin, prylar och allt vad det nu kan vara. Men vad händer om du själv är oförmögen att effektivt använda denna buffert i händelse av en kris?

I och med min flytt har jag också bytt landsting. Detta innebär att min journal skulle skickas till det nya sjukhuset och min medicinering skulle fortsätta där. Givetvis fungerade detta inte som planerat och jag har nu gått två veckor för länge utan medicin. Detta har i sin tur resulterat i att jag nu igen är dålig. Men vad det också har lärt mig är hur kort tid det tar att gå från att må som vanligt till att må riktigt, riktigt dåligt i händelse av att jag inte får min medicin i tid.

Om SHTF har jag som bäst har jag 7-8 veckor på mig, som sämst ingen tid alls innan jag blir så pass dålig att mitt allmäntillstånd får klassas som extremt dåligt. Alltså är jag fullt medveten om hur utsatt jag är och medicinen som ges intravenöst kan jag inte på något sätt själv preppa, då den dels kostar 25000 kr per dos och dels är färskvara. Det som återstår är att försöka hantera situationen för vad den är, eller blir.

Den senaste tiden har jag funderat på vad jag kan göra för att underlätta för mig själv i en händelse av kris utöver det förråd jag redan har. Det handlar om allt ifrån att se till att vätskeersättning finns i ordentlig mängd hemma till att fundera på hur jag kan underlätta det vardagliga i BOL Norr till en så liten fysisk belastning som möjligt. Nu pratar jag inte bekvämlighet, utan praktiskt tänkande.

Till exempel kan det handla om att ha så mycket som möjligt med ved och vatten inomhus, att ha mat som går att äta kall, att flytta in toaletten från ”dass” till storstugan och att se till att ingenting måste göras direkt när jag kommer upp om jag skulle må dåligt redan i det skedet. Symptomen av sjukdomen är bland annat diarréer, utmattning, ledvärk och uttorkning. I det läget vill jag givetvis inte ställa mig och hugga ved det första jag gör, i värsta fall mitt i natten och med -30 grader.

Ser jag på det ur ett perspektiv är jag redan bor i BOL Norr blir det mer komplicerat, fast på ett annat sätt. Förhoppningen är ju att ha en viss djurhållning och odling och då kommer jag inte undan de dagliga sysslorna oavsett hur dåligt jag mår. Frågan är då kanske mer var gränsen går för vad jag klarar av. Att mata och vattna djur kan vara både tungt och tidskrävande om man inte tänker till och förbereder och planerar på ett klokt sätt. Odlingar däremot kommer kräva fysiskt arbete, det går inte att komma ifrån.

I förlängningen är det svårt att förutspå hur illa det kan bli. Kanske når det en hanterbar botten, kanske leder det till en plågsam död av undernäring och uttorkning. Jag vet helt enkelt inte och jag hoppas innerligt att jag slipper ta reda på det den hårda vägen.

Aldrig redo #prepperSE

Förändringar ökar sårbarheten. Åtminstone på det personliga planet när förändringarna är omfattande i både geografi och tid. Som med de flesta flyttar hamnar man lätt med ena foten i det gamla och den andra i det nya utan att helt kunna gå vidare förrän allt är klart. Men det är inte bara den ofullständiga flytten som ställer till det. Flyttar man dessutom till en ny ort känner man sig lätt vilse, både geografiskt och socialt.

För ett år sedan gjorde jag en kort flytt. Trots detta var allt nytt. Nu är det dags igen. Denna gång går flytten lång mycket längre. Dessutom är processen något mer utdragen. Nästan tre månader kommer jag att ha två boenden. Av praktiska skäl kan jag ju knappast ha dubbla förråd av förnödenheter.

Än värre är bristen på lokalkännedom. Trots att jag rent teoretiskt är närmre BOL Norr så har jag ännu inte hunnit studera vilka alternativa rutter som finns att bege sig dit. Från Arboga hade jag detaljerade planer utskrivna exakt hur jag skulle ta mig upp för en rad olika scenarier. Alla dessa är nu inaktuella och allt måste göras om på nytt. Kvar är en naggande känsla att aldrig bli helt klar med ens de grundläggande planerna.

Tanken slog mig nyligen att jag faktiskt är helt avhängd till att det antingen finns fungerande GPS-system eller att E4:an norrut är framkomlig. Det är inget jag kan förutsätta. Skulle det gå så långt att det av någon anledning inte går att använda bil, då är jag riktigt illa ute.

Kanske är det som så att jag behöver omvärdera situationen och göra vissa omprioriteringar. Vi får se om höstens stora projekt blir att sätta ihop en riktig BOB för att till fots kunna ta mig upp till BOL Norr, oavsett årstid och väderlek. Det var något jag funderade på redan för ett år sedan, men ekonomin att genomföra något sådan saknades.

Det enda som är säkert är att jag har rätt mycket jobb framför mig vad gäller mina planer.

I morgon #prepperSE #shtf

I kväll kommer du att göra som du alltid gör en vardagskväll. Vilka rutiner du än har är jag relativt säker på att bland det sista som görs är att sätta mobilen på laddning och kontrollera att larmet är ställt på rätt tid. Sedan somnar du, till slut. Vissa somnar senare än andra.

Du vaknar i morgon av att din klocka på mobilen sjunger sin irriterande sång. När du tar upp mobilen för att stänga av larmet ser du att du saknar mobiltäckning. Du ser också att mobilen är långt ifrån fulladdad. Kanske struntar du i det och går upp för att påbörja morgonens rutiner.

När du öppnar kylskåpet för att börja med frukosten märker du att lampan i kylskåpet inte lyser. När du ska starta kaffebryggaren eller varmvattenkokaren upptäcker du att den inte fungerar. Kanske upptäcker du strömavbrottet när du går in för att göra din morgontoalett. Oavsett hur, inser du att det inte finns någon elektricitet i hemmet. Inga säkringar verkar ha gått.

Vad gör du?

För att få mer information om strömavbrottet försöker du ta dig ut på internet via det fasta internetabonnemanget. Vilket så klart inte heller fungerar eftersom det saknas ström till routern/ADSL-modemet/4G-accesspunkten. Inte heller det mobila bredbandet i mobiltelefonen fungerar eftersom det inte finns någon täckning. ”Sidan kunde inte visas” blänger argt på dig.

Vad gör du?

Kanske har resten av familjen vaknat och börjar ställa frågor. Eller så är du ensam och börjar själv fundera på vad som hänt. Ovanan att leva i ett informationsvakuum gör sig påmind. Kanske är det i sig skrämmande. Hur får man reda på information utan internet eller telefoni? Tankarna börjar snurra. Hur stort är strömavbrottet? Är det bara i kvarteret? Varför har du i så fall ingen mobiltäckning? Det kanske är hela tätorten eller kommunen?

Vad gör du?

Nu kanske någon äntligen kommer på att man kanske ska slå på radion eller TV:n för att försöka få information den vägen. TV:n fungerar ju inte i och med att det inte finns någon ström. Men den som råkar ha en radio som går att driva på batterier/solceller/dynamo kan ju lyssna. Vilken tur att du är en av dom! På med radion. Efter ett par minuters rattande inser du att det bara är brus. Kanske lyssnar du även av AM-bandet i en förhoppning att få in något alls, men även där är det bara brus.

Vad gör du?

Kanske slår det dig att någon annan människa runt omkring vet något. Du knackar på dörren till närmsta grannen. Det känns märkligt och lite genant att behöva ta hjälp av grannen som du i bästa fall hejar på när ni möts. Grannen vet dock inte mer än du. Men det avslutande ”Kanske kommunen vet?” får dig att bestämma dig att gå ner till kommunhuset.

Kanske är det långt till kommunhuset och du måste ta bilen, kanske är det på promenadavstånd. Innan du kommer fram till kommunhuset ser du hur en väktare står utanför den lilla matvaruaffären du nästan aldrig handlar i. På dörren till affären sitter en handskriven lapp: ”Stängt på grund av strömavbrott”.

Väl framme vid kommunhuset ser du en handfull andra människor som står och läser på ett anslag som är uppsatt utanför entrén.

”Kommunen är medvetna om strömavbrottet och jobbar med det lokala kraftbolaget för att lösa problemet. Vi har inte kunnat nå Närmaste Staden varken via telefoni, internet, RAKEL eller Försvarets Telenät. Kommunledningen bedömer att det inte finns någon anledning till oro utan ber alla invånare att hålla sig hemma och avvakta. Lyssna på radions P4 (100,4 Mhz) alternativt se detta anslag för uppdaterad information.”

Dörren in till kommunhuset är låst. Bakom dörren står en barsk väktare som inte verkar ett dugg intresserad av att släppa in en upprörd man från den lilla skaran utan för.

Vad gör du?

Kanske har skiten träffat fläkten (SHTF). Kanske är allt löst på ett par timmar. Ska du åka in till jobbet? Är det ens någon mening när det inte finns någon ström, eller kanske finns det både elektricitet och internet där? Ska i så fall barnen lämnas på dagis/gå till skolan? Tänk om dom inte kan få mat där? Hur ska du kunna få tag på dom när inte mobilnätet fungerar?

Kanske är det dags att lämna staden? Åka till släktingen i Andra Kommunen, som kanske inte alls är drabbade. Hur mycket bensin finns det i bilen? Kommer ni dit på bränslet som finns kvar? Går det att tanka på macken om det inte finns ström? Tänk om det är lika illa hos släktingen? Vad gör ni då?

Du börjar gå/åka hemåt igen. Människor du möter tar upp sina mobiltelefoner för att lika snabbt stoppa ner den i fickan igen. Många ser förvirrade ut, rådvilla. Utanför matvaruaffären har nu en grupp människor samlats. De ser irriterade ut och upprörda ut. En andra väktare verkar ha kommit dit. Du bestämmer dig för att undersöka saken närmare utan fortsätter hemåt.

Väl hemma inser du att vattentrycket i kranen är väldigt lågt. Du lyckas fylla upp en tillbringare med vatten innan trycket helt sinat. Inne är det kallare än vanligt och elementen värmer inget alls. Hur länge håller maten i kylen, i frysen utan ström? Det börjar bli mycket frågor.

VAD GÖR DU?!

Allt ovan är retoriskt. Jag menar inte att du ska svara på hur du skulle agera i ovan scenario. Vad jag hoppas uppnå är att få dig att tänka och fundera om en allvarlig kris skulle uppstå i morgon. Vilka detaljer har du inte tänkt på, vad kan du åtgärda redan nu, vad är din plan?

Packlista vid bug out #prepperSE

Skiten har träffat fläkten och du måste ta dig hemifrån till din tillflyktsort. Som tur är bedömer du att du har tid att packa bilen. Vad ska du ta med dig?

Givetvis kan inte jag svara på den frågan, men det kan du. Har du någon som helst plan för att behöva lämna ditt hem, oavsett om det är din primära eller sekundära plan, kan det vara en god tanken att i förväg ha en strukturerad plan för vad som ska tas med. Kalla det en packlista eller vad du tycker passar.

Antingen skapar du en snygg lista med som kryssrutor i valfritt datorprogram och skriver ut eller så använder du papper och penna. Det viktigaste är att planen finns på papper. Tänk noga efter hur mycket plats du har i bilen för packning. Sedan skriver du ner allt du behöver ta med hemifrån som beräknas få plats. Den som vill kan så klart skriva listan i prioriteringsordning.

Den trogne läsaren kommer lätt att förutspå vad jag kommer skriva här näst. Prova sedan att packa alla saker på listan och lägg i bilen. Fick det plats? Fanns det mer plats över? Modifiera listan efter behov. När du har din definitiva packlista färdig föreslår jag att du sätter upp den på en anslagstavla, vägg eller kylskåpet så du alltid vet var den är.

I ett slag har du besparat dig själv en massa tid och grubblande när tid kanske behövs som bäst.

Vikten av att testa, del 52093 #prepperSE

Ni får stå ut. Det är dags för att tjata lite – igen. Om vikten av att testa – igen. Nåja, kanske inte just tjata, men jag kommer berätta en liten historia om hur jag själv testade och nästan förlorade. En historia baserad på verkliga händelser, som utspelade sig i helgen, någonstans i Norrland.

wp-1488701847813.jpgJag och min gode vän och tillika kollega bestämde oss för att åka upp till BOL Norr. Det fanns flera anledningar till detta. Den primära anledningen var att få upp mer förvarningsmöjligheter i form av delar av ett kök (läs skåp). Den sekundära anledningen var att fälla lite träd för att bli ved. Den tertiära anledningen var att prova på att bugga ut mitt i vintern. Sagt och gjort lastades den fyrhjulsdrivna Caddyn full med köksskåp och prepps som skulle upp.

Vid den sista avfarten tog det stopp. Från avfarten till BOL Norr är det 300 meter. Detta är en, om man ska vara snäll, liten skogsväg. Annars är nog kanske trampad ko-stig mer passande. Vägen börjar på en liten ås, ner över en liten äng och upp igen i skogen. Alltså både uppför och nedför i ganska brant lutning. Nu var hela landskapet, inklusive vägen, snötäckt. Nu gjorde vi inga vetenskapliga mätningar på snödjupet, men konstaterade efter några försök att bilen aldrig skulle klara av att ta sig hela vägen fram. Risken att fastna var inte bara stor utan garanterad. Dessutom började det skymma fort och det fanns inte många minuter kvar av ljus.

wp-1488701968706.jpgVi lät helt sonika bilen stå vid avfarten och pulsade mot stugan. Givetvis var det like djup snö överallt, även på gården. För att kunna stanna kvar krävdes minst att en gång skottades från storstugan till dass. Men innan det ens gick att klara av var vi tvungna att med händer och fötter få bort snö som rasat ner från taket till storstugan för att komma in och hämta nyckeln till boden, där snöskyfflarna finns. Dessutom hade snön rasat ner från taket även från boden, så ännu en ”skottning” med händer och fötter.

Väl inne i stugan, trötta men varma av skottningen, var det dags att få upp lite värme inne. När vi kom upp var det tre grader varmt inne och fyra grader kallt ute. Hela stugan var utkyld, vilket så klart inte bidrar till ett bekvämt klimat inne. Efter några timmar började i alla fall kvicksilvret krypa upp mot 16 grader inne. Samtidigt började det spricka upp ute och temperaturen sjunka utanför. Natten blev riktigt kall. Jag gick upp vid fyra på morgonen och då hade temperaturen sjunkit inne till 12 grader och ute var det 14 grader kallt. Detta trots att vi hade eldat ordentligt på kvällen för att få värmen att räcka skapligt. Efter en lyxig frukost på knäckebröd, makrill och kaffe började operation tömma bil.

wp-1488701935848.jpgSå vad göra man om man behöver flytta sex skåp över snötäckt, oskottad, kuperad mark? Ett alternativ hade ju varit att be någon ”granne” om hjälp, som ändå plogar de andra vägarna i området. Men då skulle ju simuleringen av att bugga ut falla. Nej, detta måste lösas på egen hand, med det som finns att tillgå i BOL Norr. Lösningen blev en bit takplåt uppböjt i framkant, några hål och några rep. Det tog oss hela förmiddagen att tömma bilen med hjälp av släden, men det gick. Idag pliktar jag med en fruktansvärd träningsvärk i benen. Det är kopiöst tungt att gå i 40-50 cm snö släpandes på en ”kälke” som är lastad. Dessutom i både upp- och nedförsbackar.

Vi hade, när vi kom upp, kunnat vända hem med svansen mellan benen och konstatera att naturen vann. Det var också ett av de alternativ vi begrundade. Hade vi gjort så, skulle det betyda att det inte är möjligt att bugga ut oavsett årstid med rådande tillgångar. Kan jag inte klara av det nu, när allt fortfarande är normalt, vad får mig att tro att jag skulle klara av det vid en krissituation? Alltså, mental inställning är mycket viktigt. Dessutom, vara inte ensam (om det går att undvika). Är man fler kan man dels hjälpas åt rent fysiskt, men också peppa varandra.

Eftersom jag planerar att ta med mig en del packning upp vid ett SHFT, är det också av vikt att denna packning kan transporteras ända fram till  stugan. Som läget är idag är en hemmagjord kälke av ett plåttak inte en lösning när det är så mycket snö att bilen inte kan komma fram. Den troliga lösningen kommer att bli en skoter med en tillhörande kälke. Detta kan vara praktiskt i andra hänseenden också.

Nu är jag övertygad att Norrlänningarna skrattar åt mig. Kanske med rätta. Min teori över vad som krävs visade sig vara fel. Men hade jag inte gjord denna resa hade jag inte heller lärt mig något. Nu vet jag istället för tror. Bristerna är uppenbara och kan nu rättas till, innan det är för sent. Vidare blir ju detta ett mindre problem när jag i en framtid bor där permanent. Då kan, och måste, snön hållas undan vartefter.

Den som underskattar naturen kommer att få plikta dyrt när det inte finns tekniska hjälpmedel och annan hjälp att få. Som jag alltid tjatar om, gör dina misstag nu när de inte får så stora konsekvenser.

Bugga ut? Tänk på mörkret #prepperSE

Alla vi som har planer på att ge oss av hemifrån vid händelse av en kris (bugga ut) har mycket att tänka på. En sådan sak, som kan tyckas trivial, slog mig när jag idag skulle gå ut med soporna och belysningen i trappuppgången var trasig. Det blir lätt väldigt, väldigt mörkt.

Man kan nog lätt förutsätta att avsaknad av elektricitet kommer att vara en av huvudorsakerna till att vilja bugga ut. Tittar jag på min egen situation så har jag en bil att packa i en sådan händelse. Givetvis måste jag få ner alla kassar, sopsäckar och lådor till bilen. Detta kan behövas göras i totalt mörker. Eller rättare sagt, utan hjälp av den vanliga belysningen. Den enda vettiga lösningen är att ha pannlampa för att inte riskera att ramla och riskera att göra sig riktigt illa. En ficklampa kan fungera och man bara har kassar att bära och således en hand fri.

Dock slutar inte mörkerproblematiken där. När väl allt är lastat i bilen kommer nästa utmaning. Det kommer inte att finnas någon gatubelysning. Det kommer heller inte att finnas någon annan belysning som kan ge en indikation om var man befinner sig under en bilresa. Exempelvis kommer varuhusens stora skyltar vara mörka längs vägarna, något som jag själv annars använder som omedveten navigation och orientering. Den enda hjälpen du kommer ha är strålkastarna från bilen och de vägskyltar du passerar. Och ja, jag förutsätter att GPS:er inte kommer att fungera, men gör de det så är det ett stort plus.

Nu vet jag inte hur vana ni läsare är vid mörkerkörning. Om ni inte är det uppmanar jag er att träna på det när tillfälle erbjuds. Det är väldigt ansträngande under längre sträckor, både för ögonen och rent mentalt att vara fullt koncentrerad. Beroende på hur långt man har till sin destination kan det vara klokt att i förväg ha god kännedom om var det finns rastplatser längs vägen och sätt att hitta dom även om det är totalt kolsvart ute.

Flykten #prepperSE

Så är vi här igen. Min hjärna jobbar oavbrutet med att försöka identifiera riskmarkörer i vår samtid som kan indikera en riktning i den nära framtiden. Att den långsiktiga kursen är satt mot isberget råder det inget tvivel om. Därför funderar jag på ”när” igen. Dock är kanske ”när” mindre intressant, trots allt. Det är helt enkelt dags när det är dags. Då återstår ”varför” och ”hur”. Varför något sker kan man kanske överlämna till framtidens historiker, även om vetskapen om varför något skulle hända kan vara nyttig så är faktiskt det enda av betydelse ”hur”. Inte hur det sker, utan hur du agerar när det är dags.

Efter flytten i somras har jag haft lite mer än ett halvår på mig att försöka hitta en lösning på hur jag ska agera när skiten träffar den där fläkten. I grova drag är det ju rätt enkelt: sätta sig i bilen och dra norrut till BOL Norr. För att det ska fungera måste bilen vara i körbart skick och fulltankad, jag måste vara i ett tillstånd att klara av att köra och vägarna måste vara framkomliga.

wp-1486456425513.jpgNästa del i detaljplanen blir att få med sig allt av vikt. Eftersom jag har en hel bil att fylla kan jag kosta på mig att faktiskt fylla den också, förutsatt att tid finns till detta. För att öka möjligheterna till en så lyckad packning av bilen som möjligt är det så klart klokt att redan i förväg ha en tydlig plan för vad som ska med, samt att kanske så mycket som är praktiskt möjligt redan är färdigpackat. Nu pratar jag inte om en bug-out-bag, utan syftar på lite mer än så.

Hur väl jag än försökt preppa BOL Norr med förnödenheter finns det alltid brister och luckor. En sådan lucka är kläder. Särskilt till min son, men även för egen del. Har jag möjligheten att få med mig en sopsäck eller två med kläder skulle det göra livet mycket lättare för en längre vistelse. Visst har jag fått upp en del gamla och slitna kläder, men i ärlighetens namn kommer det inte räcka.

En annan sak som jag gärna vill få med mig är den medicin som jag har här. Nu är det inte alls så mycket som det var förut när planen var att stanna hemma, men ändå vill jag så klart få med all receptbelagd medicin. Sedan tänker jag att det skulle vara bra att få med så mycket av mat och kryddor som möjligt. Tack vare, eller kanske snarare på grund av, de begränsade förvarningsmöjligheterna i lägenheten är detta inte mer än att det lätt får plats i en flyttkartong eller några plastpåsar.

Till detta har jag tre plastbackar redan fyllda med nödutrustning för att klara ett kortare avbrott i lägenheten med bland annat spritkök, t-röd, tändstickor, vevradio, batterier, ficklampor, sovsäckar, värmeljus, ett par moraknivar, vattenfilter, värmefiltar och annat bra-att-ha. Dessa lådor är inte fyllda till bredden just för att kunna fyllas på med sådant från ovan nämnda ting. Utöver dessa lådor finns det bränsle i dunkar i källaren som så klart ska med. Sist men inte minst har jag en samling viktiga papper som också de ska med.

Eftersom jag har packat min stackars bil så många gånger den senaste tiden har jag en rätt bra uppfattning om hur mycket som får plats och det som radats upp ovan är inga som helst problem att få med, utan det kommer finnas gott om utrymme över. Trots detta måste jag vid tillfälle prova att packa bilen så jag faktiskt vet.