Test av Lioncell Powerbank (#preppfredag #preppSE)

Ett ypperligt tillfälle gavs att testa mitt så kallade powerpack. Det är en batteribank för att ladda t.ex mobiltelefoner och surfplattor. Det powerpack jag har köpt är ett Lioncell Powerbank på 12000 mAh. Detta var ett impulsköp utan någon som helst research och köptes på Kjell & Company av den enkla anledningen att de har en liten affär på Centralstationen i Stockholm där jag pendlar från och till. Det kostade 499 kr, men jag ser att de nu har sänkt priset till 399 kr.
linocell-powerbank-12000-mahEnheten laddas via USB (från t.ex dator eller telefonladdare) till en specialkontakt som sitter i enheten. Laddningen tar, från tomt till fullt, cirka 5 timmar och en indikator visar hur mycket ström enheten har genom tre dioder placerade runt den enda knappen som finns på batteribanken. För att ladda din mobiltelefon eller surfplatta kopplar du bara in din USB-laddarsladd i en av enhetens två USB-utgångar och trycker på knappen. I och med att det finns två utgångar kan du ladda två enheter samtidigt, vilket kan vara bra i en nödsituation.
Min mobiltelefon är en Samsung Galaxy Note 3. Vid normal användning räcker batteriet i ganska exakt 24 timmar för mig. Lioncell lyckades hålla min telefon vid liv i lite över 50 timmar. Två fulla laddningar och lite till. Det betyder att om jag lämnar hemmet med en fulladdad mobil och ett fulladdat powerpack bör jag klara mig 24 + 50 + 24 = 98 timmar.
Något som också är av intresse är att när väl enheten är fulladdad så håller den laddningen väldigt bra. När jag köpte den laddades den full och höll full laddning i över en månad då den varje dag följde med mig till jobbet utan att användas.
Eftersom jag inte testat någon annan liknande produkt tänker jag inte ge mig på att rekommendera den eftersom jag inte vet om prestandan är bra eller dålig. Men för mina behov räcker den gott och väl. Jag vet att under ett längre strömavbrott (som inte påverkar mobilnätet) kommer hela familjen att kunna ladda sina mobiltelefoner utan att behöva gå ut i bilen och ladda där.
Detta inlägg är inte sponsrat av varken Lioncell eller Kjell & Company. Ingen ekonomisk, eller annan, ersättning har utgått för detta inlägg.

#SHTF-scenario – Soleruption, geomagnetisk storm

Bakgrund
Jordens magnetfält är vår sköld. Denna sköld utsätts nästan dagligen för mer eller mindre större påfrestningar. I de allra flesta fall hanterar jordens magnetfält detta utan större bekymmer. På sin höjd kan de ge sig i uttryck av norrsken och tillfälliga problem med radiokommunikation. Allt som oftast är det solen som är den skyldige till dessa påfrestningar. Solvinden träffar jorden med varierande styrka (beroende på intensiteten hos koronahålen) och soleruptioner kastar strålning och plasma mot oss.
Vanligtvis hanterar som sagt vårt magnetfält detta utan problem. Men, då och då inträffar en större soleruption. Har vi riktig otur sker denna eruption i vår riktning. Detta hände 1859.

1859 års geomagnetiska storm, också känd som Supersolstormen 1859, eller Carrington Event, var en stark geomagnetisk storm år 1859 under solcykel 10. En solfackla och/eller koronamassutkastning producerade en solstorm som kolliderade med jordens magnetfält och inducerade den största geomagnetiska solstorm som någonsin observerats.
[…]
I juni 2013 beräknade analytiker från Lloyd’s of London och Atmospheric and Environmental Research att skulle någonting liknande ske idag, skulle det kosta den nordamerikanska ekonomin 0,6 – 2,6 biljoner dollar. [8] Denna siffra inkluderar dock inte den resterande delen av världen, vilket innebär att den totala skadan på världsekonomin var ännu större.
Från Wikipedia

Problemet
Hela vårt samhälle är uppbyggt kring teknik och framför allt elektronik. Våra elnät är blodådrorna som förser oss med energin att driva i princip allt vi är beroende av för att leva vad vi idag kallar för ett normalt liv. Våra elnät är dessutom inte så robusta som vi så gärna hoppas och tror. I Sverige behöver vi bara titta på frekvensen på strömavbrott. Även om dessa i regel åtgärdas fort tyder avbrotten på ett inte så robust system trots allt. Att säkra upp och byta ut de äldsta delarna är så klart förenat med stora kostnader som ingen är beredd att betala.
Konsekvenser
Om en stor soleruption av magnituden som Carrington Event eller större skulle träffa jorden idag kommer konsekvenserna att bli ödestigna. Först träffas alla satelliter. Det troliga är att merparten dessa kommer att slås ut, vilket betyder att vi på jorden tappar all form av satellitnavigering, all satellitkommunikation och även all TV/radio som sänds via satellit.
När de energirika partiklarna tar sig förbi vårt magnetfält och når jorden kommer i princip hela elnätet att bli överbelastat. Transformatorer kommer att gå sönder, ledningar kommer att börja brinna, elektronik som är kopplad till elnätet kommer att gå sönder (om de inte är skyddade med väldigt kraftfulla överspänningsskydd). Risken finns också att elektronik som inte är direkt kopplad till elnätet kommer att gå sönder.
Det största problemet ligger dock i transformatorerna. Dessa är väldigt dyra att tillverka och således lagerhålls de i regel inte alls. Att producera nya transformatorer utan elektricitet är både svårt, tidskrävande och kostsamt – om ens möjligt. Skulle hela jorden drabbas finns det ingenstans att beställa ifrån utan alla sitter i samma situation.
I princip skulle hela civilisationen kastas tillbaka till 1800-talet. Möjligtvis finns det små luckor som har möjlighet att snabbt kunna återställa lokala elnät. Troligtvis har stormakternas militärer planer för något liknande då effekterna till viss del liknar vad som skulle hända vid ett kärnvapenkrig där atombomber även skickar ut en så kallad EMP (Elektro-Magnetisk Puls) som slår ut elektronik på liknande. Oavsett hjälper det bara lokalt som bäst.
Den stora delen av den så kallade civiliserade världen skulle bli strömlösa. De som troligen blir minst påverkade är de som redan idag lever utan beroende av elektricitet. Dock är det viktigt att påpeka att en soleruption med efterföljande geomagnetisk storm inte är direkt skadlig för människor. Däremot är de indirekta hoten större. Risken för t.ex bränder (skogsbränder, bränder i hus etc) är mycket stor.
Att återställa samhället till dagens nivå skulle troligtvis ta mycket lång tid. Frågan är om vi över huvud taget kommer att återhämta oss. Fram till dess att en komplett riskanalys gjorts och åtgärder vidtagits för åtgärda brister och härda elektriska system är vi sårbara och helt i solens händer.
Uppdatering: Jag hittade en scenarioanalys från 2014 gjord av MSB som heter ”Risker och förmågor 2014” där ett av tre scenarier är just en solstorm. Intressant läsning.

3 månader efter #SHTF – #fredagsmys

Som jag skrivit om tidigare blir det svårare att rita upp scenarier ju längre bort i tidshorisonten man blickar. Det blir helt enkelt för många om, men och kansken. Trots detta tänkte jag ge mig på just detta. En del i detta är att själv få ner tankar i ord men också för att försöka fånga upp sådant som jag sällan ser diskuteras eller tas upp när man pratar om ett SHTF-scenario.
Utgångspunkten i mitt scenario är att elförsörjningen i Sverige har blivit helt utslagen. Varför är helt oviktigt, men konsekvensen är att Sverige varit strömlöst i tre månader och vi är isolerade från stora delar av omvärlden som också har samma problem. Vad som hänt i samhället i stort hittills är att inga kommunikationer fungerar, inga transporter fungerar och samhällskritiska funktioner är överbelastade och/eller satta ur spel.
Något som jag sällan ser eller hör i diskussioner är vidden när man pratar om ”samhällskritiska funktioner” som inte längre fungerar. Det är lätt att rada upp polis, ambulans och brandkår (räddningstjänst), sjukhus, vattenrening, elförsörjning och värmeförsörjning (fjärrvärme). Det är också ganska lätt att förstå konsekvenser av att räddningstjänsten inte fungerar eller att många, många hushåll står utan värme.
Dock finns det fler aspekter som kommer att påverkas. Vad händer med alla som sitter i fängelse? Ska dessa släppas ut när det inte längre går att driva ett fängelse i och med att det varken går att få fram mat, vatten eller värme? Det troligaste är också att det inte längre går att uppbringa personal till dessa fängelser.
Lika så med människor som sitter på stängda psykiatriska avdelningar. Dessa är bedömda så pass sjuka att de är en fara för sig själva och/eller samhället i stort. När vårdare, sjuksköterskor och läkare inte längre kan/vill ta sig till sitt jobb vad händer då? Vi kan ju inte gärna som samhälle bara lämna fångar och psykiskt sjuka människor inlåsta utan varken mat, vatten eller värme.
Sedan har vi de gamla och sjuka som idag får kontinuerlig vård av öppenvården eller på sjukhus. Väldigt många är också beroende av hemtjänst för t.ex matleveranser. Efter tre månader, lever dessa människor ens då? Även de som är beroende av olika mediciner kommer att få det väldigt svårt eftersom det inte finns några statliga lager av annat än Tamiflu från fågelinfluensan.
Tre månader. Hur illa däran är vi som samhälle efter tre månader utan el? Som jag skrev i inledningen så är det väldigt svårt att förutspå, men vad jag försöker visa på är att det finns så otroligt många aspekter av vårt samhälle som vi kanske inte ens tänker på som kommer att bli påverkade. Det är en sak att klara sig själv och sin familj (vilket kan vara svårt nog). Det är en helt annan sak att sörja för de sjuka och svaga i en kris. Något som tåls att tänkas på både en och två gånger.

Preppinglista 2015

Väldigt ofta efterfrågas listor på vad man ”ska” köpa hem för att klara sig under en viss tid. Frågan är egentligen felställd eftersom mycket beror på vad du redan har hemma och även vad man planerar för. Istället tänkte jag som så att jag gör en lista (eftersom alla älskar listor) över det jag har i min prepp som är specifikt avsatt/undanlagt, dvs inte sådant som jag redan har hemma. Jag har också valt att inte ta med vatten, mat och bränsle/uppvärmning. Tanken är att någon kanske får lite idéer eller inspiration för att komplettera sitt eget förråd.
Observera också att detta inte på något sätt är en komplett uppsättning med saker som krävs för att klara sig, utan enbart min egen inventering som garanterat både saknar saker och har sådant som inte är helt nödvändigt.  Dessutom kompletterar detta sådant jag redan har hemma (t.ex spadar, krattor, verktyg, spik, skruv, kläder, filtar) och det som finns i min Get-Home-Bag.
Nåväl, här är listan över Urvakens prepp anno 2015:
1 Stor yxa
1 Liten yxa
1 Bräckjärn
1 Machete
16 st sopsäckar á 125 L
30 m rep
4 x 50 st papptalrikar
1 Presenning 5,4m x 7,2m
1 Fotogenlykta
1 Silvertejp 5m
2 Fält flaska 0,75 L
12 Batterier AA
12 Batterier AAA
6 st uppladdningsbara batterier AA
1 Batteriladdare solcell AA
2 Spännband 4,5 m
2 Stora askar tändstickor
1 Life Straw
1 FM-radio batteridriven
20 Små askar tändstickor
6 Kåsor
1 Sverigekarta
2 Vekar till fotogenvärmare
2 Zippo tändare
2 Paket Zippo stift á 6
2 Zippo tändarvätska
1 Eldstål
1 Kikare
4 Moraknivar
3 Uppsättningar bestick i rostfritt stål
2 100-pack värmeljus
1 Stort Första Förbands Kit
2 Paket våtservetter á 72 st
2 Vekar till fotogenlampa
1 Slipsten för knivar
1 Insektsspray
3 Paket tandborstar á 3 st
3 Värmefiltar
10 Hårdtvålar
520 Plåster
1 Clarityn
1 Desinficerande våtservetter
1 Litet Första Hjälpen Kit
1 Tandkräm
1 Djungelolja
2 Regnponchos
2 Paket vattenreningstabletter x 100 st
2 Desivon
1 Handdesinfektion
1 Salubrin
2 Paket Ipren á 30 st
2 Paket kaliumjodid á 10 st
1 Kirurgisk papperstejp
2 Paket mjuk gasbinda á 2 st
2 Paket paracetamol Orifarm á 20 st
1 Sårtvätt
2 Paket sterila snabbförband á 5 st
1 Paket skyddsmasker á 5 st
2 Spritkök
1 Tratt
Ädelmetaller
Listan är utan inbördes ordning,.

Om inget händer?

Ofta får jag frågan om vad jag skulle göra, eller hur jag skulle känna, om inget skulle hända. Alltså om inte skiten träffar fläkten utan livet går vidare som vanligt. Det är en ganska intressant tanke som jag funderade mycket kring innan jag började preppa.
Egentligen är svaret först helt uppenbart. Jag skulle bara bli glad om ingen kris eller katastrof drabbade mig, min familj och mitt land. Det är ju trots allt det vi alla hoppas på, att inget ska hända och att allt kan fortsätta som vanligt. Att sedan förbereda sig för det värsta är lite som att skaffa en försäkring.
Den stora skillnaden mot en försäkring är att ditt prepp alltid går att använda även om det skulle uppstå en kris. Maten går fortfarande att äta (om du roterat klokt), bränsle kan fortfarande användas, verktygen har inget bäst-före-datum och har du ädelmetaller har dessa fortfarande ett värde. En försäkring som aldrig används har bara kostat dig pengar, men du får aldrig tillbaka dessa om du inte använder försäkringen.
Så jag skulle känna mig glad (och lättad) om framtiden visade sig bli lugn, fredlig och okomplicerad. Vad jag skulle göra med mina prepp? Fortsätta preppa, fortsätta rotera. Jag kan inte tänka mig att vi kommer till en viss punkt i framtiden där man med säkerhet kan säga att ingenting någonsin kommer att hända igen. Vissa trodde att så var fallet när Sovjetunionen föll. Aldrig mera krig. Titta var vi är idag. Lika så är det med naturkatastrofer, social oro eller arbetslöshet eller sjukdom. Vem kan ge mig en garanti för att något sådant aldrig kommer att ske?
Därför kommer jag fortsätta preppa för det värsta och hoppas på det bästa. Framtiden tar aldrig slut. I bästa fall får min son ärva allt jag bunkrat upp och förhoppningsvis är han klok nog att fortsätta. Har han riktig tur kommer han att ärva en kappsäck full med ädelmetaller som i sin tur ger honom en ekonomisk trygghet. Som jag ser det så är mitt prepp en investering inte bara här och nu och i morgon, utan till framtida generationer.

Bra-att-ha

Det är lätt att stirra sig blind på de stora sakerna när man bygger upp sin prepp. Nedan är en kort lista med saker som man alltid inte tänker på eller som kan vara bra att ha. Detta är saker som jag själv har i mitt förråd som tillkommit vartefter och mycket har med att minimera tristess att göra.

  • Block med linjerade rader. För att göra anteckningar, föra logg eller bara att rita på
  • Pennor
  • Kortlek, sällskapsspel
  • Papptallrikar, engångsbestick, plastmuggar
  • Böcker, serietidningar, annat man gillar att läsa, pysselböcker, korsordsböcker
  • Eltejp
  • Lim
  • Tandkräm och tandborstar
  • Kartor
  • Kompass
  • Utskrivet material från nätet (bloggar, guider etc)
  • Trattar (t.ex flytta vatten från större till mindre dunkar)
  • Arbetshandskar

Detta är sådant jag kommer på rakt av. Kanske kan det ge lite inspiration? Har du andra bra idéer på saker som man lätt förbiser?

Ädelmetaller – prepparens bästa vän?

Observera att jag INTE ger några rekommendationer om ekonomiska placeringar eller ekonomiska råd. Nedan följer funderingar, spekulativa scenarior och/eller åtgärder som jag personligen har vidtagit. Du måste själv bestämma hur du ska agera med dina tillgångar och ekonomiska medel. Detta är heller inte ett sätt att ”tjäna” pengar eller att få pengar att växa, även om det kan finnas en stor potential på väldigt lång sikt.
Så du är nöjd med dina förberedelser i form av skydd, vatten, mat och övrig utrustning. Nu kanske börjar du fundera på framtiden, tiden efter ett #SHTF-scenario. Hur kan man bevara värdet på sina tillgångar? Pengar kommer antagligen att vara mer eller mindre värdelösa (beroende på vad som hänt). Vad som kan vara säkert är att pengarnas värde inte kommer att vara samma som de är idag.
Det finns sätt att investera på som är värdebevarande, om man förutsätter att dagens monetära situation inte kommer att hålla av en eller annan orsak. En investering har du kanske redan gjort – i mat, vattenförvaring, verktyg och medicin. Andra sätt att omsätta pengar till värdebevarande tillgångar kan vara:

  • Boskap
  • Mark
  • Fastigheter
  • Alkohol
  • Tobak
  • Vapen/ammunition
  • Ädelmetaller
  • Andra råvaror (olja/disel/bensin/fotogen, frön, virke, säd, kaffe, bomull, socker etc)
  • Konst
  • Kunskap

Det kanske historiskt mest beprövade sättet att värdesäkra sina tillgångar är guld och silver. Under människans historia har dessa två ädelmetaller alltid varit gångbart, från Romarriket till dagens samhälle. Faktum är att historiskt sett har en dagslön varit värt ungefär 0,1 uns (oz) silver. Så ett uns silver är alltså värt tio dagars arbete, men inte i SEK eller i USD. Slutsatsen man kan dra är att antingen är silver undervärderat (och således ”vanliga” valutor övervärderade) eller så har löneökningen varit enorm. Personligen tror jag att silver är fruktansvärt undervärderat. Sedan ska vi inte glömma inflationen som också kommer att göra sitt till om man väljer att lägga SEK i madrassen.
Men, det viktigaste du kan göra om vi väljer att omsätta dina tillgångar till silver eller guld, är att sluta tänka på dessa metallers priser i SEK eller USD. Börja istället titta på priset i förhållande varandra och andra råvaror. I jordskorpan finns ett naturlig förhållande mellan silver och guld som brukar sägas vara 16:1. Detta betyder att för varje kilo guld som finns så finns det sexton kilo silver. Priset idag (2015-02-24) är för silver 4,40 kr/gram och för guld 324,35 kr/gram. Ett förhållande på 73,71:1. Något är alltså inte så lite fel. Vad det beror på kan du söka reda på själv (google). Oavsett så har man idag antingen ett undervärderat silver eller ett övervärderat guld.
Det är lätt att bli lurad av all statistik och grafer när man tittar på ädelmetaller. Men det gäller att förstå att det finns minst två ädelmetallmarknader. För det första finns det marknaden som handlar med pappers-metaller. Här byter man pengar mot ett löfte (papper) om att kunna få sina metaller rent fysiskt. För att få tillgång till sin metall måste man kräva att få leverans (eng ”delivery”) på sin metall. Detta sker i princip aldrig då de som handlar med pappersmetaller enbart spekulerar. Sedan finns den fysiska ädelmetallmarknaden. Här köper du ädelmetall för pengar och får metallen direkt i handen (fysiskt). Inga löften om en framtida leverans.
Den fysiska marknaden är till viss del beroende av pappers-marknaden. Referenspriset på silver och guld sätts varje dag av LBMA (London Bullion Market Association), vilket har kallats en större skandal än LIBOR. Men priset på den fysiska metallen och pappers-metall hänger bara ihop till viss del. Faktum är att när metallpriset blir för lågt kopplas de ifrån varandra. Den fysiska marknaden har en inbyggd säkerhetsspärr och den bygger på tillgång och efterfrågan. Även om pappers-metallen sjunker till bottennivåer kommer du aldrig att hitta så billig fysisk metall. När silver-priset sjönk till $8/oz från $21/oz fanns det ingenstans så billigt silver att köpa fysiskt. Som bäst kunde du hitta fysiskt silver för runt $12/oz, en ganska stor skillnad från pappers-priset. Anledningen är enkel. Ingen vill sälja för ett så billigt pris och alla vill köpa. Marknaden är i obalans. Det spelar liksom ingen roll vilket pris det står på en datorskärm, verkligheten tar över. Så tänk inte på ädelmetaller i from av att de stiger eller sjunker i värde mätt i SEK eller USD. Ett uns silver är alltid det samma och har alltid samma värde – 10 dagslöner. Allt annat är spekulation.
En sista sak: det du inte kan ta på äger du inte (vid en kris). Undantaget kunskap.

När förråden tagit slut

Tid. Resurser. Dessa två ting är av kritisk vikt vid en kris och lika så vid planering för att klara en kris. Hur länge kommer krisen att vara och vilka resurser har du att tillgå? Den ena parametern är beroende av den andra. Längre tid, mer resurser kommer att gå åt. Är tiden okänd har du de resurser du har och dessa kommer att räcka en begränsad tid.
Under en nyligen gjord intervju (mer om det i ett senare inlägg) frågade reportern mig vad som händer sedan, efter den stora kollapsen. Var jag förberedd för att återuppbygga civilisationen? Nej, blev så mitt ärliga svar. Mina planer och tidshorisonter börjar bli väldigt grumliga och diffusa efter två månader. Anledningen är enkel, det är så länge jag har förråd för att klara mig. Skulle en kris vara längre måste jag vara ärlig nog mot mig själv att jag har dåligt med planer och idéer.
Visst finns det de som har förråd med fröer, jaktvapen, en gård med djur och/eller stora odlingar. Men för merparten av oss är detta inte praktiskt genomförbart och kanske mer av en utopi. Jag tror att alla som preppar drömmer om att ha en avsides gård med egen djurhållning, odlingar, jaktmarker etc. Dock är det få förunnat och rent praktiskt är det så mycket jobb och så pass dyrt, att jag inte ser det som möjligt att driva om man ska ha ett ”vanligt” arbete samtidigt.
För att vara lite realistisk behöver man således se till vad man kan göra hemmavid efter det att man ätit den sista konserven och druckit upp det sista vattnet. Här inser jag att jag personligen har mycket att lära. Hur samlar och renar jag regnvatten i de kvantiteter som behövs? Hur säkrar jag matförsörjningen? Uppvärmning på vintern? Det blir fort många frågetecken. Spontant känns det överväldigande – igen. Precis som det gjorde när jag började mina första stapplande prepper-steg för många år sedan.
Samtidigt vet jag att detta är något jag måste ta tag i för att vara så bra förberedd som möjligt. Därför har jag börjat ägna lite av min begränsade tid till att göra efterforskningar på olika områden där jag känner att mina kunskaper och eventuella prepp är bristfälliga. Initialt består detta enbart av informationsinsamling som jag ska försöka dela med mig av vartefter jag hittar och sammanställer denna. Just nu har jag delat upp det i fyra delar; vatten, kött, grönt och värme.
Fokus kommer också att ligga på att inte lösa detta primärt med prylar. Att köpa sig en vattenrenare skulle kunna vara en lösning, men den är inte hållbar långsiktigt. Då tycker jag det är bättre att förstå hur vattenrening fungerar för att sedan kunna bygga en själv och även kunna anpassa den beroende på situation.
Den insikt jag kommit fram till hittills är faktiskt ganska jobbig, samtidigt som det är stimulerande. Ju mer jag lär mig, ju mer inser jag hur mycket jag har kvar att göra.

Låt oss prata lite om kriser

Det är lätt att använda ord som ”kris”, ”katastrof” eller uttryck som ”Shit Hits The Fan”. Oftast får orden en väldigt abstrakt och ogreppbar betydelse. En kris behöver absolut inte vara världsomvälvande utan kan drabba dig på ett högst personligt plan; du kan bli arbetslös/inkomstlös, bortgång av en nära anhörig, en svår skada. Detta är också kriser. De påverkar dig och de i din närmaste omgivning. Men inte samhället i stort. Det betyder inte att de är mindre kris för just den/de drabbade. Bara att skalan är mindre. Situationen är fortfarande fruktansvärd för de drabbade.
Det är lätt att bara fokusera på de stora, världsomvälvande kriserna som prepper. På något sätt känns det alltid lättare att tänka att alla drabbas och att man som prepper i alla fall är någorlunda förberedd. Att stå själv i en kris medan världen går vidare som vanligt är mycket jobbigare. Tro mig, jag har varit där. I somras höll jag på att stå utan inkomst. För mig var det en personlig kris. Skulle jag bli tvungen att sälja huset? Bilen? Jag visste att jag inte skulle behöva svälta. Men sen då?
Nu löste det sig lyckligtvis till det bättre och jag fick ett nytt jobb. Men det fick mig att vakna upp inför det faktum hur sårbar man kan vara utan att det sker en global kris. Det krävs inte mycket för att man ska stå där med alla sina prepps och ändå klarar sig. Så länge man är en del av samhället måste man spela efter de uppsatta reglerna. Man kan inte bara bege sig till skogs för att man blir arbetslös, och leva av naturen. Det fungerar inte riktigt så.
Vidare kan en kris påverka dig som är av lokal karaktär men som för den sakens skull inte drar med sig hela samhället. Ett praktexempel är skogsbranden utanför Sala förra sommaren. Påverkan för de som bodde i det drabbade området var enorm. Samtidigt fortsatte livet som vanligt för de som inte var direkt påverkade. Samma sak vid översvämningar eller orkaner.
Som prepper behöver man planer för alla tänkbara scenarion, inte bara de ”smaskiga” kring civilisationens kollaps. De mest eftersatta, enligt min erfarenhet, är de som kan kallas för mindre kriser. De som påverkar dig själv, familj eller närmsta närhet. Här finns mycket att lära av de som lever i områden som ofta drabbas av naturkatastrofer, t.ex jordbävningsdrabbade områden. Dessa människor måste leva med hotet dagligen och således också planera sina liv utifrån rådande omständigheter. I Sverige är vi förskonade från detta i mångt och mycket, vilket också bidragit med att vi är sämre på att planera för ”mindre” kriser.
Självklart är det klokt att förbereda sig för det värsta. Men det värsta behöver inte nödvändigtvis betyda The End of the World as We Know It. Det kan vara en personlig eller lokal kris, som för dig personligen är lika allvarlig. Så glöm inte att tänka både stort och smått.

Flytta från Sverige?

För ett tag sedan skrev jag följande på Twitter:

Vad jag syftade på blir bara mer och mer tydligt för var dag som går. De senaste exemplen är hur vår utrikesminster påstås ha lagt sig platt för ryska påtryckningar och hur finansministern erbjuder 12,5% av den önskade ökningen av försvarsanslagen.
Både dessa exempel, oavsett om de är sanna eller inte, visar väldigt tydligt på den oförmåga/ovilja av svenska politiker att förstå allvaret i vår omvärld. Att dessutom agera för att hantera denna nya omvärld är allt för mycket att hoppas på och det finns inte mycket till indikation på att så kommer att ske. Självklart kommer det att stötas och blötas i oändlighet i vem som verkligen sagt och gjort vad och alla kommer att skylla på alla. I slutändan är det svenska folket, med svenska soldater i spetsen, som kommer att få plikta vid ett skarpt läge.
Det är självklart inte enbart dessa två händelser som gör mig mer än oroad över framtiden. Men de får fungera som exempel på politisk ovilja och oförståelse.
Som prepper känner jag att det klokt att hela tiden revidera eventuella planer för eventuella kriser. Sveriges bristande försvarsförmåga är en parameter bland många, men den får så klart väldigt stora konsekvenser. Den spelar inte bara roll vid ett direkt angrepp, utan också utrikespolitiskt. Vi blir sårbara för påtryckningar och kan tvingas till eftergifter utan att ett enda skott avlossas.
Jag och min sambo diskuterade just detta för några dagar sedan. Planen att vid krig stanna kvar i Sverige ter sig mer och mer osäkert. Faktum är att det känns så osäkert att vi reviderat den planen till att ta oss ur landet till bekanta i närliggande NATO-anslutet land där vi kan få bo vid en kris. Faktum är att jag mer och mer känner att stanna kvar i Sverige inte längre känns som ett rimligt alternativ alls. Således har jag försiktigt börja titta på att flytta från Sverige. Detta får inte blandas ihop med någon forma av tro att jag inte vill bo i Sverige eller inte skulle älska mitt land – för det gör jag. Men när det kommer till överlevnad ser jag chanserna att överleva som större i något av våra grannländer som är anslutna till NATO. Det är min preliminära bedömning och jag förväntar mig inte att den delas av alla andra där ute.
Mitt mål är att överleva en potentiell kris. Om mina förutsättningar är bättre någon annanstans är det dit jag kommer att styra min kosa på lång sikt. Den som blandar ihop det med fosterlandskärlek eller något liknande är helt ute och cyklar. Felet ligger inte så mycket i landet Sverige som hos de som styr landet. Tills det blir en stor förändring hos dessa kommer jag fortsätta planera för att på bästa sätt överleva en framtida kris (oavsett vad det nu må vara), även om det krävs att jag byter nationalitet.

%d bloggare gillar detta: