Självförsörjande på mat #prepperSE

Eftersom jag just nu inte kan göra något praktiskt när det kommer till min egen matproduktion, kan jag i alla fall göra något teoretiskt. Min strävan efter självförsörjning av livsmedel kommer från flera olika hålla. Givetvis är det en nödvändighet om man vill klara sig längre än man har konserver på hyllan, men det är också en grundsten om man strävar efter att gå off-the-grid och bli självförsörjande.

Så hur mycket mat måste produceras för en människa ska kunna leva på det under ett år? Till att börja med måste man ta reda på hur mycket energi sagd människa behöver per dag. Då denna uträkning kommer vara till för mig är det bara rimligt att jag utgår från mitt eget energibehov som är ca 2500 kcal per dygn. Detta är samma antal kalorier jag räknar med i min inventeringslista, så det håller det hela konsekvent.

Nästa steg är att ta reda på vad jag kan och vill producera, samt hur mycket kalorier dessa råvaror ger per 100 gram. För att göra detta enkelt valde jag ett fåtal ingredienser som jag dels tror mig kunna odla och dels skulle kunna äta varje dag, fullt medveten om att det finns tusentals andra saker att välja på.

Höns och en tupp.

Kaninkött 125 kcal
Ägg 141 kcal
Kyckling 198 kcal
Getmjölk 66 kcal
Getkött 109 kcal
Getost 345 kcal
Potatis 79 kcal
Morötter 36 kcal
Palsternacka 71 kcal
Lök gul 39 kcal
Rödbeta 51 kcal
Kålrabbi 29 kcal
Gröna bönor 30 kcal
Majrova 35 kcal
Kålrot 37 kcal

När det nu finns lite siffror att tillgå behöver jag ta reda på hur mycket kött varje djurslag kan producera. Som vanligt beror det på en massa olika faktorer, men jag måste ju gå på någonting. Vad jag kan läsa mig till är slaktvikten på en get 10-12 kg varav 25-30 % är ben. Här räknar jag med runt 7,5 kg kött per djur. För en kyckling/höna 0,5 kg kött och för en kanin ca 1,3 kg. Kaniner och kycklingar har jag i alla fall egen erfarenhet av vad det genererar i köttproduktion.

Så lång allt väl. Då återstår att komponera lite måltider av dessa råvaror. För att hålla det hela enkelt består dessa av tre grytor och en frukost. Kom ihåg att detta är ett räkneexempel och inte vad jag faktiskt planerar att äta resten av mitt liv!

New Zeeland Red

Frukosten:
Ägg kokt 150 gram
Getmjölk 200 gram
Getost 100 gram
Kcal: 562

Getgrytan:
Getkött 150 gram
Potatis 200 gram
Palsternacka 100 gram
Lök gul 50 gram
Kålrabbi 100 gram
Gröna bönor 100 gram
Majrova 100 gram
Kålrot 100 gram
Kcal: 1125

Kaningrytan:
Kaninkött 150 gram
Potatis 200 gram
Morötter 100 gram
Palsternacka 100 gram
Lök gul 50 gram
Kålrabbi 50 gram
Gröna bönor 50 gram
Kcal: 875

Kycklinggrytan:
Kyckling 150 gram
Potatis 200 gram
Morötter 100 gram
Lök gul 50 gram
Rödbeta 100 gram
Kålrabbi 100 gram
Majrova 100 gram
Kcal: 1000

Sedan lade jag in alla måltider i matkalkyl.se över en vecka där frukosten var samma varje dag och sedan alternerade jag mellan de övriga rätterna till lunch och kvällsmat. Detta ger då ett snitt på 2565 kcal per dygn. Toppen! Hur ser då näringsvärdet ut när det gäller vitaminer och mineraler för denna vecka? I tabellen nedan (som kommer förstöra designen på bloggen) ser vi att det ser riktigt, riktigt bra ut!

Datum Vitamin A (Retinolekvivalenter) (µg) RDI 800 Retinol (µg) beta-Karoten (µg) Vitamin D (µg) RDI 5 Vitamin E (mg) RDI 12 Vitamin K (µg) RDI 75 Vitamin B1 (Tiamin) (mg) RDI 1.1 Vitamin B2 (Riboflavin) (mg) RDI 1.4 Vitamin C (mg) RDI 80 Vitamin B3 (Niacin) (mg) RDI 16 Niacinekvivalenter (mg) Vitamin B6 (mg) RDI 1.4 Vitamin B12 (µg) RDI 2.5 Fosfor (mg) RDI 700 Folat (µg) RDI 200 Jod (µg) RDI 150 Järn (mg) RDI 14 Kalcium (mg) RDI 800 Kalium (mg) RDI 2000 Magnesium (mg) RDI 375 Selen (µg) RDI 55 Zink (mg) RDI 10
2017-10-08 1652.5 (207% rdi) 757.5 9110.5 3 (60% rdi) 14.2 (118% rdi) 70 (93% rdi) 1.5 (133% rdi) 2.4 (173% rdi) 283 (354% rdi) 40.4 (253% rdi) 66.4 3.5 (247% rdi) 22.8 (913% rdi) 1904.5 (272% rdi) 634.5 (317% rdi) 194.5 (130% rdi) 13.6 (97% rdi) 830 (104% rdi) 5437 (272% rdi) 351 (94% rdi) 83.2 (151% rdi) 15.4 (154% rdi)
2017-10-07 1688.5 (211% rdi) 795 9090.5 4.6 (93% rdi) 16.2 (135% rdi) 70 (93% rdi) 1.5 (132% rdi) 2.5 (179% rdi) 308 (385% rdi) 32.2 (201% rdi) 57.6 3.1 (219% rdi) 8.8 (350% rdi) 1846 (264% rdi) 664.5 (332% rdi) 195 (130% rdi) 12.4 (88% rdi) 839 (105% rdi) 5518.5 (276% rdi) 362.5 (97% rdi) 83.3 (151% rdi) 15.9 (159% rdi)
2017-10-06 2538.5 (317% rdi) 799.5 17599.5 5.2 (105% rdi) 16.5 (138% rdi) 66 (88% rdi) 1.3 (115% rdi) 2.2 (159% rdi) 219 (274% rdi) 37.5 (234% rdi) 62.7 3.4 (240% rdi) 20.2 (809% rdi) 1771.5 (253% rdi) 547.5 (274% rdi) 204.5 (136% rdi) 12 (85% rdi) 775 (97% rdi) 4883 (244% rdi) 316 (84% rdi) 86.4 (157% rdi) 12.2 (122% rdi)
2017-10-05 1652.5 (207% rdi) 757.5 9110.5 3 (60% rdi) 14.2 (118% rdi) 70 (93% rdi) 1.5 (133% rdi) 2.4 (173% rdi) 283 (354% rdi) 40.4 (253% rdi) 66.4 3.5 (247% rdi) 22.8 (913% rdi) 1904.5 (272% rdi) 634.5 (317% rdi) 194.5 (130% rdi) 13.6 (97% rdi) 830 (104% rdi) 5437 (272% rdi) 351 (94% rdi) 83.2 (151% rdi) 15.4 (154% rdi)
2017-10-04 1688.5 (211% rdi) 795 9090.5 4.6 (93% rdi) 16.2 (135% rdi) 70 (93% rdi) 1.5 (132% rdi) 2.5 (179% rdi) 308 (385% rdi) 32.2 (201% rdi) 57.6 3.1 (219% rdi) 8.8 (350% rdi) 1846 (264% rdi) 664.5 (332% rdi) 195 (130% rdi) 12.4 (88% rdi) 839 (105% rdi) 5518.5 (276% rdi) 362.5 (97% rdi) 83.3 (151% rdi) 15.9 (159% rdi)
2017-10-03 2538.5 (317% rdi) 799.5 17599.5 5.2 (105% rdi) 16.5 (138% rdi) 66 (88% rdi) 1.3 (115% rdi) 2.2 (159% rdi) 219 (274% rdi) 37.5 (234% rdi) 62.7 3.4 (240% rdi) 20.2 (809% rdi) 1771.5 (253% rdi) 547.5 (274% rdi) 204.5 (136% rdi) 12 (85% rdi) 775 (97% rdi) 4883 (244% rdi) 316 (84% rdi) 86.4 (157% rdi) 12.2 (122% rdi)
2017-10-02 1652.5 (207% rdi) 757.5 9110.5 3 (60% rdi) 14.2 (118% rdi) 70 (93% rdi) 1.5 (133% rdi) 2.4 (173% rdi) 283 (354% rdi) 40.4 (253% rdi) 66.4 3.5 (247% rdi) 22.8 (913% rdi) 1904.5 (272% rdi) 634.5 (317% rdi) 194.5 (130% rdi) 13.6 (97% rdi) 830 (104% rdi) 5437 (272% rdi) 351 (94% rdi) 83.2 (151% rdi) 15.4 (154% rdi)

Värt att notera här är att jag inte räknar alls på att ta tillvara på hela djuret, utan bara köttet. Givetvis kommer inälvor att tas tillvara och ätas, vilket kommer ge extrema tillskott av nästan alla ovan vitaminer och mineraler. Den som är nyfiken kan läsa lite mer här.

Med hjälp av hur mycket av varje råvara som går åt kan jag nu äntligen svara på frågan hur mycket som går åt. Svaret per år är:

39 kg kaninkött (30 djur)
54,6 kg ägg
31,2 kg kycklingkött (63 djur)
72,8 kg getmjölk
39 kg getkött (5 djur)
36,4 kg getost
145,6 kg potatis
46,8 kg morötter
52 kg palsternackor
36,4 kg gul lök
20,8 kg rödbetor
59,8 kg kålrabbi
39 kg gröna bönor
46,8 kg majrovor
26 kg kålrötter

Detta är, åter igen, bara ett teoretiskt experiment. Men det ger en fingervisning. Nästa steg blir att räkna vidare på hur allt ska gå ihop, hur många djur som behövs av varje djurslag och kön, hur mycket areal som går åt till att odla allt ovan och hur mycket areal som går åt till att odla foder och bete. Givetvis kan mycket av hushållsavfall användas som foder.

Kontentan, som jag ser det, är att det inte på något sätt är omöjligt att få ihop det rent teoretiskt. I praktiken däremot, det är en helt annan sak.

Annonser

Veckorna som gått (77) #prepperSE

Höstens grepp blir allt stadigare och vi har nu haft flera frostnätter. BOL Norr har blivit helt dränkt av höstregn och just nu är det ingen mening att åka upp och klafsa runt i lervällingen, utan det får vänta tills det antingen blir torrare eller kallare.

För några dagar sedan kom det första avsnittet av Prepperpodden ut. Svensk prepper och jag pratar om prepping och annat som hör till ämnet på olika sätt. Jag är väldigt imponerad av ljudkvalitén och intromusiken passar grymt bra. Om du inte lyssnat rekommenderar jag dig varmt att göra så, och om du gillar vad du hör stöd gärna Prepperpodden på Patreon så det kommer fler avsnitt.

Mitt eget preppande fortgår med oförminskad kraft och fokus. Även om jag lovade mig själv att sluta köpa mat till förrådet så kan jag inte låta bli när det är extrapris. Så lite konserver har det blivit trots allt. Och ris.

Den långsiktiga investeringsplanen har jag fått tummen ur och uppdaterat och finputsat lite. Om jag lyckas följa den slaviskt, vilket är högst osannolikt, ligger flytten upp till BOL Norr tre år fram i tiden (37 månader). För att lyckas räknar jag att lägga ungefär 20% av mina nuvarande inkomster till olika inköp och även en viss buffert. När jag tittar på planen ser jag att jag redan kommit en tiondel på vägen om man räknar det hela i pengar.

Förutom lite småsaker blev det till att köpa en tvättmaskin. En liten handvevad rackare som tydligen var tvungen att beställas från USA. Den är egentligen inte så dyr, men frakten gör att den dubblas i pris.
Jag har ingen aning om denna ”WonderWash” är bra eller inte. Detta är en chansning. Fungerar den blir jag så klart glad, men det är inte hela världen om den inte presterar. Har ju alltid tvättbräda, klappa och balja i värsta fall.  En utförlig recension/utvärdering utlovas när/om den kommer. För att vara tydlig är jag inte på något sätt sponsrad av The Laundry Alternative Inc.

Ute i stora vida världen händer det så mycket att jag inte kan redogöra för allt här. Olyckligtvis verkar väldigt lite av det som sker vara av den positiva sorten. Oroligheter i Spanien, höga doser av strålning uppmätta i centrala Europa, ännu en masskjutning i USA, naturkatastrofer (jordbävningar och orkaner), fortsatt uppskruvat tonläge gällande Nord Korea och Ryssland ska vi inte ens tala om. På den positiva sidan kan jag i alla fall sätta att det inte hände någon större incident under varken Aurora eller Zapad.

Jag tänker inte spela ert spel #prepperSE

Äntligen. Efter 40 år har jag äntligen hittat vad jag så länge letat efter. Som ni vet famlar jag ibland runt i mörkret i ett försök att hitta svar på frågor. Under lång tid har jag ställt mig frågan ”vad är det jag vill?”. Nu vet jag vad jag vill. Jag vill ha friheten att säga nej.

Kanske kan man säga att alla påstådda ”måsten” är motsatsen till frihet. I grunden är det alla dessa ”måsten” som är min nemesis. Jag avskyr, med en helig passion, alla som hävdar att jag måste något. Nu förstår jag givetvis att jag måste andas, äta, dricka, pissa, skita och sova. Men när någon säger åt mig att jag måste gå till jobbet, måste sitta på ett möte, måste betala TV-licensen, måste köpa ny bil och allt vad det kan vara är det precis som att det brinner till i huvudet.

Enbart den som inte tror sig ha något val måste göra något. Jag vägrar acceptera att det finns situationer när val saknas. För oftast är det en illusion att ett alternativ saknas. Det kanske är bekvämt att göra på ett visst sätt, men det är mitt och ditt val att göra det eller inte. Tro aldrig att du måste något bara för att någon säger det till dig. Dessutom kommer den som följer denna uppmaning att ge den som kräver att du måste göra något, en makt över dig denne inte har. Du kan bara bli så fri som du själv väljer att vara.

Väljer du att skuldsätta dig måste du gå till ett arbete varje dag tills skulden är betald. Ett påstående som de flesta kan skriva under på. Om jag lånar 100 kronor av dig och sedan helt sonika struntar i att betala tillbaka, vad ska du göra? Du kan skälla på mig, hota mig, slå mig, till och med döda mig. Men inget av det ger dig dina 100 kronor tillbaka, om jag inte väljer att böja mig för något av det du utsätter mig för. Oaktat min urusla moral att inte betala tillbaka en skuld har den som lånar mig pengar bara makt över mig om jag tillåter den att ha.

Det samma gäller alla människor runt omkring dig. Din chef kan inte annat göra än att ge dig sparken. Staten kan inte annat göra än att sätta dig i fängelse. Jag uppmanar inte på något sätt till brottsliga handlingar, utan försöker få dig att förstå att det inte finns några måsten. Det kan vara obekvämt, osmart, opraktiskt och socialt oacceptabelt att gå sin egen väg. Rent ekonomiskt lär det vara en ren katastrof om man inte har en plan.

Det kanske låter extremt och dumdristigt. Vad är poängen med att bete sig som en trotsig fyraåring? Det finns ingen anledning att vara obstinat bara för att man kan eller känner för det. Nej, det handlar om ditt och mitt egna val – friheten att göra detta val. Om jag vill eller inte vill göra något så är det upp till mig och inte någon utomstående som kräver det av någon godtycklig anledning.

Antagligen kommer detta tolkas som ett politiskt inspel, utspel eller frispel. Det är det egentligen inte. I grunden handlar det om filosofi, men eftersom jag använder ordet ”frihet” så pass mycket kommer säkert några att se rött. Det är okej. Vi kan tycka och tänka olika utan att stigmatisera det hela. Nu när vi kommit så här långt kan det vara på sin plats att förklara mer konkret vad det är som jag vänder mig mot, efter som det tydligen finns något jag vill ha friheten att säga nej till.

Här på bloggen finns det ett antal inlägg kring just detta. De stora penseldragen är att det samhälle vi idag har inte kommer att kunna fortsätta på inslagen väg. Den ohämmade konsumtionen och utnyttjandet av ändliga naturresurser. Hetsen att vara snygg, framgångsrik, älskad och populär – samtidigt. Kraven att vara en duktig medborgare och alltid vara lite mer produktiv, alltid betala lite mer skatt, alltid ge lite mer av dig själv, alltid vara tillgänglig, alltid uppkopplad. Den ökade polariseringen inom politiken, mellan intressegrupper, mellan kulturer, mellan länder. Jag kan fortsätta rada upp saker, men jag tror ni förstår vad jag menar.

Det finns som jag ser det tre sätt att agera på. Antingen väljer man att inte göra något alls (accepterar situationen), antingen försöker man påverka världen eller så går man sin egen väg och vänder galenskapen ryggen. Förberedelserna är nu i full gång för att kunna leva resten av mitt liv på ett sätt som jag själv vill. Detta kommer att ta några år till för att nå exakt dit jag vill. Motivationen är just detta. Jag gör det av min egna fria vilja, inte för att jag måste, utan för att jag vill. Däri ligger den fundamentala skillnaden.

Veckorna som gått (76) #prepperSE

Säng i sovstugan

Helgen som gått har tillbringats i BOL Norr och eftersom jag skriver detta idag så gick världen inte under igår. Vilken tur. Det var givetvis inte därför jag var uppe, utan för att ta hand om en massa ved. I vanlig ordning var inte vädergudarna på min sida och det regnade i princip hela helgen.

När jag åkte upp och såg en vägskylt med avståndet till närmsta stad sa jag högt för mig själv ”bara 40 minuter hem”. Det tog en sekund eller två innan jag insåg min egen freudianska formulering. Undermedvetet tänker jag tydligen på BOL Norr som mitt hem. Det kanske inte är så konstigt. Det enda som i princip saknas är möjlighet att tvätta kläder på ett vettigt sätt. Det är klart jag kan handtvätta med hjälp av tvättbrädan, men, ni vet, lite mer automatiserat eller i alla fall lite maskinellt.

Också sovstugan

Något som känns skönt att fått ordning på är sovplatserna upp i BOL Norr. Det enda jag egentligen saknar i möbelväg är en bäddsoffa, även om det är ett gränsfall till att vara nice-to-have. Nu kan jag i alla fall fokusera på den spartanskt möblerade sovstugan och få lite mer ordning på den. Där finns det kanske möjligheter att även få till någon smart förvaringslösning också.

För övrigt har det blivit mer och mer uppenbart att jag verkligen behöver skaffa en gårdsbil upp till BOL Norr. Har tittat lite på pick-up:er för att få en uppfattning om pris. Min tanke är att skaffa en veteran för att hålla nere de löpande kostnaderna. Dessutom är det ett krav att den ska vara fyrhjulsdriven med hög/låg-växel. Den ska också vara besiktad så jag kan köra med den till ”stan”.

Till sist vill jag uppmärksamma en liten artikel i Lantbrukets Affärstidning som hävdar att Sveriges självförsörjningsgrad vid en längre kris inte är 50% (som tidigare påståtts) utan snarare 0%. Det är alltså en nolla. Ingen självförsörjning alls. Låt det sjunka in och fundera på hur du ska få tag i mat vid en längre kris om det inte ens går att producera maten inom landet.

Idag går jorden under – igen #prepperSE

Så var det dags igen för jorden att gå under. Idag, på min ära. Vilken tur att jag befinner mig i BOL Norr då. Tydligen har det något att göra med judarnas jubelår, planeten X eller Niburu, profetior, himlakroppar som råkar befinna sig på ”rätt” ställe och tolkningar av den bibliska apokalypsen. Helt ärligt orkar jag inte bry mig om detaljerna, men den som är nyfiken kan se dokumentären The Sign (som även tar upp prepping) eller lyssna på Konflikt i P3. Själv har jag redan tagit upp fenomenet med undergångsprofetior tidigare. Nej, inte heller idag kommer jorden att brinna. Möjligtvis kommer syndafloden, för det regnar irriterande mycket just nu och jag som tänkt frakta ved in i vedboden.

Givetvis står det alla fritt att tro vad de vill. Själv väljer jag att tro att om det kommer en apokalyps så är det vi människor som orsakar den. Kärnvapen, miljöförstöring,  nanovirus, äkta AI, pandemier av antibiotikaresistenta bakterier och så vidare. Som grädde på moset finns det naturkatastrofer som kan få katastrofala följder. Någonstans tycker jag det räcker för att motivera mitt eget preppande.

Nej, nu väntar en dag av hårt arbete, ragnarök eller inte.

Sovplatser #prepperSE

Sömn är viktigt. Det vet alla. Första gången jag sov i BOL Norr sov jag på ett liggunderlag direkt på golvet. Även om det går att sova så, vaknade jag långt ifrån utvilad och ont i ryggen. Till nästa tillfälle hade jag köpt en uppblåsbar luftmadrass. Skillnaden var verkligen stor mot det hårda liggunderlaget på golvet. Även om jag vaknade någorlunda utvilad är det ändå inte en lösning som skulle hålla annat än max ett par nätter.

Nästa steg blev en riktig uppblåsbar gästsäng modell stor. Denna är nästan som att sova i en riktig säng. Dessutom tar den nästan ingen plats alls när den inte är luftfylld. Trots detta är det en skillnad mot att sova på en riktig madrass i en riktig säng. Tillslut fick jag tummen ur och löste det hela med en riktig säng och riktiga madrasser. Nu sover jag som ett barn och skulle utan problem kunna använda den sängen som en permanent sovlösning.

Alla som planerar att stanna hemma vid ett SHTF har ju (förhoppningsvis) redan sina egna sängar att sova i och detta är ett mindre problem. Har man som jag en dedikerad BOL är det väldigt klokt att investera i en vettig sänglösning. Lika så om man planerar att ta hand om gäster vid dålig stämning är det viktigt att se över sovplatser. Har man redan gästsängar idag är det ju bra så. Har man det inte skulle jag rekommendera att se över detta.

Extra sängplatser behöver inte vara avancerade eller klumpiga. Men att erbjuda ett liggunderlag på ett kallt golv kommer bara att leda till problem längre fram. Det finns allt från tältsängar till bra luftmadrasser att köpa för inte allt för dyra pengar om man inte vill, har råd eller plats att köpa riktiga sängar. Glöm heller inte att ombesörja sängkläder, kuddar och täcken. Det positiva är så klart att allt detta går att utnyttja om man får besök utan att skiten har träffat fläkten.

Själv har jag sovplatser för åtta personer där sex av dessa är riktig bra. Att skaffa fler sovplatser kräver att jag börjar titta på våningssängar för att få plats. Samtidigt planerar jag inte för en större skara människor än så. Dock saknar jag kuddar till alla, men som med det mesta så försöker jag dokumentera för att komma ihåg att åtgärda vad tiden lider.

Sängar, täcken, kuddar, sovsäckar, madrasser och så vidare är kanske inte lika häftigt att införskaffa som elgeneratorer, motorsågar eller solceller. Men det är något fundamentalt för att klara av en längre krissituation. Sömnbrist är det sista du vill lida av i ett sådant läge då trötthet medför slarv, fummel och dåliga beslut.

Varför vill jag överleva? #prepperSE

Detta är en fortsättning på ”Varför vill du överleva?”.

Att människor rent allmänt och generellt vill överleva är ju ingen hemlighet. Det finns alltid en motivation bakom denna önskan och strävan, vilket jag berörde i det tidigare inlägget länkat ovan. Nu tänker jag bli personlig och försöka förstå min egen motivation. Anledningen till detta är att det verkar finnas en (miss)uppfattning att preppers skulle ha några speciella skäl att vilja överleva en större katastrof, kris eller SHTF. Knutet till detta verkar det också finnas en strävan att ”komma på” en prepper att vackla i denna beslutsamhet. Att hitta en spricka i en rustning. Gärna skadeglatt påpeka brister i ens beredskap. I stället för att be folk sköta sitt och skita i andra tänker jag anamma en slags transparent motvikt. Ett fönster in i mina kognitiva processer.

Det finns så många missuppfattningar kring prepping och preppers. En av de vanligaste, som det kanske ändå talas minst om, är att preppers på något sätt är allvetande orakel som har svar på alla frågor kring krisberedskap. Själv är jag fullt medveten om hur stora brister jag har i min kunskap inom en rad olika ämnen. Jag kan till exempel inte baka eller inte odla. Hela poängen med prepping är att på alla sätt förbereda sig genom att dels lära sig nödvändiga kunskaper och dels förrådsställa nödvändigheter. Detta är en process som oftast sker över lång tid och inget man kan förmedla i några korta fraser eftersom allas förutsättningar är olika.

Vad som däremot är sant när det kommer till preppers över lag är att prepper troligtvis gått igenom ett otal scenarier i sitt huvud hur ett SHTF-scenario kan utspela sig. Själv har jag spelat upp så många scenarier att jag inte kan komma på ett enda jag inte berört. I dessa tvingas man tänka obehagliga tankar och försöka förutse hur detta påverkar både ens omgivning och sig själv.

Som prepper är jag fruktansvärt medveten om hur sårbart vårt moderna samhälle är. Allt vi har byggt upp kan raseras på bara ett par veckor. Sårbarheten är avstampet i mitt eget preppande, men det i sig var inte själva motivationen till att börja. För min egen del var det min son. Att ensam ansvara för ett barn kräver ansvar. I min värld handlar det ansvaret också om att kunna sörja för barnet under andra omständigheter än den normala vardagen. Det var så det började, motiverad av ett par blå klara och oskuldsfulla ögon under en blond kalufs, som såg på sin pappa med full tillförlit. Ett förtroende en förälder aldrig kan svika.

Jag har aldrig svikit min son. Han har inte haft mycket prylar, men alltid en närvarande pappa. Detta är jag idag stolt över. Men nu behöver han inte längre mig. Snart är han vuxen och längtar efter att stå på egna ben. Som sig bör. Även om han alltid är välkommen att leva i BOL Norr med mig så är det inte samma sak längre. Han måste hitta sina egna vägar i livet och jag kommer alltid finnas där, men det är inte så att han är beroende av mig på samma sätt som när han var yngre.

Med min största, och första, motivation sakta borttynande tvingas jag åter ställa mig själv frågan vad det är som driver mig. Tro mig, detta är inte så lätt som man kan tro att det är. Kanske kom jag fram till ett delbetänkande i ”Vad fan håller jag på med?”. Där skrev jag:

”Men jag tror nog att svaret på frågan ‘vad fan jag håller på med’ är att försöka skapa något för framtiden – oavsett vilken framtid vi går till mötes.”

Detta ger dock inte svaret på frågan om motivation, om varför. Möjligen ger det ett svar på vad målet är.

Hade jag inte blivit ofrivilligt ensam hade jag haft minst fem anledningar till att preppa – antagligen fler. En sambo och en flock hundar. Under många år hade jag mer motivation än jag egentligen behövde. Nu har jag … inget.

Nu måste man inte ha en extern motivator. Sin egen överlevnad borde ju vara gott nog. Samtidigt känner jag en saknad över att inte längre ha någon annan än mig själv att preppa för. Personligen finner jag större mening med det. Och nu tror jag vi börjar nå pudelns kärna. Vad är jag som prepper utan mening, utan motivation? Är det så illa att jag behöver en extern motivator för att finna mening? Är jag så självutplånande att min egen överlevnad inte räcker till för att vara motivation nog?

Möjligen finns det ytterligare en sten att vända på, som jag inte berört ännu. Är överlevnad i sig inte nog, utan måste det till något mer? Att leva och frodas. Helt plötsligt blir frågorna existentiella. Det är lätt att leva för någon annan, men att leva enbart för sig själv, är det skäl nog? Krävs det faktorer i ens liv som inte går att lagerhålla? Tillhörighet, samhörighet, närhet, kärlek. Är detta vad jag själv behöver för att känna motivation? Kanske är detta vad som krävs för att leva och frodas. Den krassa sanningen är att jag inte vet.

Kanske var min son något på spåren när vi hade en diskussion för några år sedan kring att inte ta internet för givet. Han hävdade bestämt ”vad är det då för mening att leva, om jag inte kan prata med mina kompisar?”, givetvis fullt med drama som bara en fjortonåring kan uppbringa. Jag hävdade då att det finns annat värt leva för. Lyckligtvis frågade han inte ”vad” utan kontrade istället med ett ”du fattar inte”.

Så sitter jag här, ensam i mörkret. Jag fattar inte. Jag vet inte. Är mitt preppande bara ett eko, en ritual, ett försök att hålla kvar vid något som varit. Det går av bara farten för jag är så van. För vems skull ska jag överleva? Vem kommer sakna mig? För vem måste jag vara stark? Allt som återstår är mitt ego, självbevarelsedriften, viljan att leva för livets skull. Om det är nog vet jag inte. Vad jag däremot vet är att det aldrig blir som man tänkt sig. I denna kontext blir uttrycket ett hopp, en livlina. Kanske finner jag någon eller något på vägen. Kanske finner någon eller något mig.