Höstlov #prepperSE

Det är en intressant upplevelse att bevittna människans kamp mot naturen på en väldigt lokal nivå. När jag köpte BOL Norr hade naturen tagit ett stadigt grepp över vad som en gång var en väl underhållen sommarstuga. Innan dess hade den förre ägaren haft ungefär samma förutsättningar som jag har idag. Han köpte en bit mark som varit en bondgård, som sedan avvecklats och under årens lopp hade naturen fått överhanden. För var gång jag är här karvar jag kvadratmeter för kvadratmeter tillbaka det som en gång varit. Övervuxna odlingar, stigar, hagar, vägar. Det går väldigt fort för naturen att sluka upp det människan jobbat så hårt för att kontrollera, och det tar väldigt lång tid för en ensam människa att mota tillbaka naturen igen.

Detta böljande, som jag i högsta grad är en del av, känns som en helt naturlig del av livet. Fast här försöker jag inte så mycket tvinga min vilja på naturen så mycket som att försöka samarbeta med den där det är möjligt. Det är inte direkt så att jag vill ha den perfekta villaträdgården med precisionsklippt gräsmatta. Tvärt om bryr jag mig inte så mycket om det estetiska utan är helt fokuserad på det praktiska. Så länge en stig inte är övervuxen bryr jag mig inte hur den ser ut, bara den leder dit jag behöver ta mig. Kanske är det en lyx, när det faktiskt inte finns någon platsbrist, att kunna ge plats åt områden som är ”vilda”.

Med det sagt finns det givetvis områden jag försöker ta mer kontroll över än andra. Särskilt de områden som ligger närmst byggnaderna. Det kan vara för att minimera risken att ett träd blåser om kull och landar på taket eller för att tät växtlighet direkt kring hus kan skada både fasad och grund. Efter att ha fällt några mindre granar som jag tyckte stod helt galet gjorde jag ett häpnadsväckande fynd, bara ett tiotal meter från sovstugan. Detta är alltså ett område jag varit kring ganska mycket då det ligger precis i anslutning till där de framtida odlingarna kommer ligga. Under granarnas tjocka barrtäckta grenar gömde sig en raserad jordkällare. Jag är fortfarande förvånad över att jag kan hitta något sådant efter mer än två år.

Egentligen är det kanske mer en grund, men det har en gång i tiden varit en jordkällare. Min förhoppning är att på sikt kunna återställa den till att åter bli en jordkällare. Trots allt har jag alltid haft i mina långsiktiga planer att bygga en jordkällare. Nu är grunden bokstavligt talat redan lagd. Så jag skänker en tacksam tanke till bonden som för länge sedan anlade den. Gissningsvis ligger den också i ett för marken optimalt läge.

När jag nu snart varit här en vecka slås jag också över hur det för varje gång blir lättare och lättare att anpassa mig till livet här. I början behövde jag tänka på alla detaljer, hela tiden. En sådan enkel sak som att komma ihåg att lägga i mer ved i spisen föll sig först helt onaturligt. Nu faller jag in i lunken efter något dygn. Denna läroprocess är ovärderlig. Skulle jag behöva ta min tillflykt hit innan jag flyttat upp ”på riktigt” så vet jag hur vardagen ser ut, vilka måsten som ska tas hand om och vad som ska prioriteras. Men också tidsåtgången. Allt tar längre tid när man gör det på ett, vad folk skulle kalla primitivt, sätt. Att värma tillräckligt med vatten för att tvätta kläder eller duscha tar runt en timme. Hemma i lägenheten räcker det med att vrida på rätt kran. Det tar tid att klyva ved och bära in. Det tar tid för kaffevattnet att koka upp innan spisen blivit varm på morgonen. Det tar tid att fälla, kvista och stycka ett träd. Det tar tid för ved att torka. Det tar tid att klä på sig för att gå på dass mitt i natten.Samtidigt är tid det enda jag har här.Det gäller bara att veta i vilken ordning saker ska göras. Detta lär man sig så klart, men det är skönt att ha gjort den resan nu och inte under ett brinnande SHTF.

Innan veckan började hade jag gjort en att-göra-lista. Den bestod av fyra punkter: få in all ved i vedboden, få upp akrylskivorna i sovrummet, täcka över delar av de framtida odlingarna samt laga vedboden. Detta är i princip klart nu. Det är bara några till lass med ved som ska flyttas. Dessutom har jag möblerat om inne i storstugan. Detta gav mer utrymme, så jag kunde (äntligen) få till en vettig vedförvaring inomhus. Sedan är nu ”vardagsrummet” förberett för de sista möblerna (bäddsoffa, soffbord och en fåtölj) som ska upp så småningom. I övrigt har en del tid ägnats åt att bara fundera och planera. Detta går dessutom utmärkt att göra när man staplar ved. Jag har också fixat och donat med småsaker, som att sätta upp fler så kallade dörrlampor som är ljus- och rörelse-känsliga och passar perfekt för mina ändamål.

I morgon beger jag mig åter söderut. Antagligen kommer jag inte komma upp förrän i vår. Med tanke på hur min ekonomi ser ut kommer det heller inte att bli särskilt mycket gjort nästa år. Jag har helt enkelt inte råd att genomföra några större projekt här uppe. Det får ge sig till tåls. Under tiden kommer jag försöka göra sådant som inte kostar så mycket, som att röja, plöja, fälla och gräva. Men nu börjar det bli tillräckligt ljust ute för att starta dagen. Mer ved ska bäras, klyvas och staplas. Och så ska jag ta en ordentlig titt på jordkällaren, när det är ljust nog att se lite bättre än igår.

3 reaktioner till “Höstlov #prepperSE

  1. Jösses vad du pysslat ändå. Bra med dokumentation som kan jämföras med i vår sedan.

  2. Tycker du ska försöka ta en helg innan det blir alltför mycket snö. Känna på hur stugan står emot när det är minus och bara mysa runt.

    1. Det vore trevligt och det beror lite på hur mycket snö det kommer där fram till jul/nyår. Kommer det inte allt för mycket kanske jag gör en visit.

Kommentarsfunktionen är stängd.

Drivs med WordPress | Tema: Baskerville 2 av Anders Noren.

Upp ↑