På andra sidan pölen

Den 28 januari 2015 skrev jag om en tänkbar ekonomisk kollaps där den amerikanska dollarn tappar sitt värde. Då var den amerikanska statsskulden $17,894,944,500,000. Idag skriver vi 4 maj 2015, 63 dagar senare. Idag är den amerikanska statsskulden uppe på $18,212,067,000,000. På 63 dagar har USA alltså ökat sin statsskuld med $317,122,500,000 (”trehundrasjutton miljarder, etthundratjugotvå miljoner, femhundra tusen dollar”). I Svenska Kronor räknat blir det, med en dollarkurs på 8,4, SEK 2 663 829 000 000 (”två biljoner, sexhundrasextiotre miljarder, åttahundratjugonio miljoner kronor”).

I USA bor det 314 159 265 människor. Per capita har alltså skulden ökat med 8479 SEK från det att jag skrev mitt första inlägg tills idag, lite mer än två månader senare. Tänk om du personligen ökade din skuldsättning med lite mer än 4000 kr varje månad, bara för att ha råd att betala räntor och löpande utgifter för nästa månad. Och så fortsätter det i USA, månad efter månad. 2008 (innan finanskrisen) var den amerikanska statsskulden $10,000,000,000,000. Idag är den alltså inte långt ifrån dubbelt så stor. Hur länge kommer det att kunna fortgå?

Den som kan svara på den frågan kommer att bli väldigt rik. Tyvärr är jag inte en av dom. Men däremot är det lätt med logik att förstå att det inte kommer att kunna fortsätta i all oändlighet. Vad som händer sedan står skrivet i stjärnorna. Zero Hedge har sina teorier. Andra har mer sansade versioner. Klart är i alla fall att andra länder gör sig redo för att ta över efter dollarn. Mycket, nästan allt, pekar på Kina som nyligen startade Asian Infrastructure Investment Bank som kan (men inte måste) fungera som en konkurrent till IMF.

Dock behöver vi inte titta längre än till Eurozonen för att se sedelpressar gå varma, då ECB nu gör som USA och Japan, och dränker marknaden med nytryckta pengar via så kallade ”kvantitativa lättnader”. Och vår egen riksbank vill ju inte vara sämre dom, så även vi skapar nu nya fräscha SEK. Mer pengar i omlopp betyder att varje peng blir mindre värd. Så om du undrar varför du får mindre prepp för dina surt förvärvade pengar nästa gång, kan du tacka riksbanken. Men tro inte att det blir billigare om du väntar och gläd dig åt det du redan har i förrådet.

En reaktion till “På andra sidan pölen

  1. Det kan pågå länge till då dom trycker digitala slantar för glatta livet. Kolla upp ämnet ” Fractional reserve banking” så får du lite att läsa 🙂
    I detta tokiga land så görs det på följande sätt:
    Huslån: När bolånetorsken skriver på kontraktet på låt oss säga 2M SEK så knappar banktjänstemannen in denna siffra på sin dator, trycker enter och vips är 2M skapade ur tomma intet.
    När någon sätter in låt oss säga 10000 och låser dessa på minimum 3 månader går dessa upp i värde för banken på cirka tio gånger.
    Detta är lite förenklat då det krävs en halv dags arbete att förklara i skrift hur detta går till men i stort så är det såsom beskrivs.
    Fult och bedrövligt men fullt lagligt i denna sfär.

Kommentarsfunktionen är stängd.

Drivs med WordPress | Tema: Baskerville 2 av Anders Noren.

Upp ↑