Guld, silver, koppar

Tidigare har jag skrivit om hur inflation påverkar köpkraften i vår valuta. Hur vår svenska krona tappat 81% av köpkraften från 1981 till idag. 19 SEK idag skulle 1981 vara värd 100 SEK. Vänd och vrid på det hur du vill, men faktum kvarstår att pengar tappar i värde. Detta är så klart inte ditt fel, inte direkt i alla fall.

Problemet är att pengar skapas ur luften av datorer vid behov. Lånar du pengar hos banken skapas den största delen av dessa pengar ur tomma intet. Banken har en skyldighet att ha en viss del av lånet i säkerhet, men merparten skapas i samma ögonblick som du får pengarna på ditt konto.

Vem har inte lekt med tanken om att bli mångmiljonär? Alla, skulle jag gissa. Vi kan väl leka med tanken tillsammans. Anta att du, på något sätt, får 10 miljoner SEK. En rund och bra siffra. 10000000 är mycket pengar. Väldigt mycket pengar. Vad skulle du göra? Förutom att fira. Kanske har du lite lån som du betalar av direkt (ingen vettig människa vill vara belagd med skuld, vågar jag påstå). Så efter du betalat huslån, billån och lite annat (har du inget huslån kanske du köper ett hus kontant) så kan vi säga att du har 8 miljoner SEK kvar.

Åtta miljoner på kontot. Antagligen tänker du som jag att det vore ju gott att kunna spara merparten av dessa pengar tills du blir lite äldre, kanske till att kunna gå i pension tidigare? Nu beror ju väldigt mycket på både det ena och det andra, men för mig är det ungefär 30 år tills jag (förhoppningsvis) kan gå i pension. Jag säger att av mina åtta miljoner vill jag spara hälften tills min pension, så jag kan leva riktigt gott på min ålders höst. Hur får jag fyra miljoner att behålla sin köpkraft i 30 år? Aktier? Räntefonder? Fastigheter? Mark? Konst? Ädelmetaller? Alla dessa råd kommer du att få när du ber om råd.

Går du till banken kommer de (självklart) att vilja att du har kvar pengarna i banken, på ett eller annat sätt. ”Låt oss förvalta dina tillgångar så växer de så det knakar!”. Kanske. Men banken gör inget av godhet. De har ett vinstintresse. Väljer du en så kallad lågrisk fond har du en avgift till fondförvaltaren (t.ex din bank). Som exempel tar Swedbanks Robur Obligationsfond ut 0,72% i avgift per år. Så även om avkastningen ligger något över inflationen så tillkommer denna avgift, vilket gör att du i bästa fall, håller din besparing över vattenytan. Att sätta pengarna på ett sparkonto är inte ens tänkbart idag med tanke på de låga räntorna.

Aktier har en potential att stiga mycket mer i värde än räntefonder och obligationsfonder. Men då ska det till att dessa förvaltare har en låg avgift och att vinstskatten vid försäljningen inte äter upp mer än inflationen. Dessutom finns en väldigt stor risk i att börsen tappar i värde. Men känner man för att spela roulette med sin framtid så…

Fastigheter är bara en investering om du dels kan tjäna på pengar under 30 års tid på dessa (hyra ut) och att dessa vinster är högre än underhållet av fastigheterna. Till detta kommer arbete och en sådan investering kräver ett företag (som du då får driva) för att kunna förvalta din investering på ett vettigt och lagligt sätt.
Mark kräver mindre underhåll, men om det är skogsmark måste den gallras ur och viss del måste avverkas på så sätt får du in extra pengar samtidigt som naturen sköter återväxten åt dig. Åkermark och betesmark kan arrenderas ut vilket också ger extra pengar varje år.

När det kommer till konst så kräver det väldigt specialiserad kunskap. Risken att bli lurad är mycket stor om man inte är mycket insatt i ämnet, vilket i alla fall jag inte är.
Till sist kommer vi till ädelmetaller. Tittar man på vår historia så har alltid guld och silver fungerat som pengar. Det gör det än i dag. Många investerar ”flyr” till guld i orostider, just för att guld (och även silver) är en säker hamn. Guld och silver har dessutom ett oöverträffat rekord i att dels fungera som pengar men också som värdebevarande. Ett uns guld köpte i det antika Grekland en ny dräkt, skor och ett skärp. Det samma gäller idag. För ett uns guld får du en kostym, ett par skor och ett skärp.

Ädelmetaller tappar aldrig i värde. Under 2000 år har guld, silver och koppar bevarat sin köpkraft. Idag kan du köpa ”pappers-guld” och ”pappers-silver” på marknaden. Men detta är ett rent spekulationsinstrument och där skulle jag aldrig verka. När jag pratar om ädelmetaller så pratar jag om fysisk metall som du har i din hand. Var du sedan gör av denna metall är upp till dig. Man kan göra som vikingarna och gräva ner det på gården om man vill. Vissa lägger det i bankfack. Andra har det i kassaskåp. Oavsett var du har det kan du vara säker på en sak. Det kommer alltid att vara värt något. Alltid.

Pappersvalutor har historiskt sätt svårt att överleva. Världens äldsta valuta är det engelska pundet. Men detta är egentligen bara till namnet. Lika så är det med den amerikanska dollarn. Båda valutorna var knutna till guld fram till 1971 (Bretton Woods-avtalet) då kopplingen till fysiskt guld togs bort. Därmed genomgick valutorna en metamorfos och har ingenting med de äldre valutorna att göra.

En sista tanke. Cypern, 2013. På alla tillgångar över €100000 beslagtas 40%. Utan en chans att kunna rädda undan sina besparingar. Om du tror att detta aldrig kan hända i Sverige tycker jag du ska göra noggrann efterforskning hur det gick till på Cypern.

Summa summarum. Det är väldigt svårt att förvalta en mindre förmögenhet till sin åderdom. Samtidigt behöver inte ovan appliceras på en redan befintlig förmögenhet. Tänk pensionssparande eller annat långsiktigt sparande. Vad är klokast: 300 kronor till banken i en pensionsfond eller 300 kronor för ett uns silver varje månad?

Observera att jag inte på något sätt ger ekonomiska råd. Allt ovan är enbart mina egna funderingar kring hur jag skulle resonera kring en långsiktig investering. Ta inte ovan som ett råd, utan som en utmaning till att tänka själv.

En reaktion till “Guld, silver, koppar

Kommentarsfunktionen är stängd.

Drivs med WordPress | Tema: Baskerville 2 av Anders Noren.

Upp ↑