Vad var det jag sa?

Förlåt, men jag kunde inte låta bli. Dock kvarstår faktum att jag redan i november skrev:

Tittar vi vidare ser jag en viss likhet mellan Tyskland på 20-talet och Ryssland idag. Extremister har fått ökat fotfäste. Förföljelse av minoriteter, sexuellt ”avvikande”, regimmotståndare. Upprustning av militären. Nyligen höll Ryssland den största militära övningen sedan Sovjetunionens fall i Östersjön. Dessutom har Ryssland provocerat både Svenskt, Polskt och Baltiskt luftrum. Att Sverige väljer att ha ett försvar på historiskt låg nivå är skrämmande, men det kan vi diskutera någon annan gång. Vidare har vi en väldigt stark och karismatisk ledare i Putin, precis som vi hade i Hitler i slutet av 20-talet.
Så om man ska dra likheterna till sin extremitet bådar detta inte väl för 2020-talet. Ekonomisk krasch och krig. Låt oss hoppas att vi lärt oss något av vår historia och att 1920-talet inte behöver bli en bitterljuv läxa för våra barn och barnbarn.

Aldrig hade jag trott att Ryssland var djärva att de var redo att invadera Ukraina redan 2014. Inte så mycket på grund av bristande militär förmåga utan mer av politiska skäl.
Självklart är jag inte ensam att förutspå ett Ryskt militärt agerande. Många var det som reagerade med oro på alla Rysslands stora övningar de utfört under förra året. Flertalet svenska militärer, eller före detta militärer, har på bloggar och i sociala medier uttryckt sin oro; både för att Ryssland skramlar med vapen, men också den totala nedrustning av det svenska försvaret.

Gotland har i alla tider varit en central och kritisk punkt i det svenska försvaret. Avvecklingen av Gotlands Garnison år 2000 markerade slutet på artilleri regemente A7 och kvar blev Gotlands regemente med några stridsfordon – utan bemanning eller underhållsstöd. Skulle Ryssland vilja göra med Baltikum som de idag gjort med Ukraina (”undsätta Rysk minoritet”) skulle de likväl kunna inta Gotland och i princip få full kontroll över all in och utpassering i Östersjön genom att placera artilleri, luftvärn och flygstyrkor på Gotland.

Sverige skulle inte ha en chans om Ryssland verkligen menade allvar.
Swedish JAS-39 Gripen landing
Men NATO då?
Kom ihåg att Ukraina har ett mycket mer nära samarbete med NATO än vad Sverige har. Vad gör NATO? Ingenting, om man nu inte räknar hårda ord, vilket biter föga på en ockupationsmakt. Tror ni, goda läsare, på fullaste allvar att NATO skulle göra något om Ryssland tog Gotland? Enda anledningen att NATO skulle reagera är möjligen om de bedömer att Gotland är viktigt för NATO.

Nej, det enda som jag ser det, är att illa kvickt öka anslagen till försvaret. Göra stora investeringar i luftvärn, nya vapensystem till JAS-39E (Meteor-robotar) och återställa kustartilleriet på Gotland med bemanning. Det handlar inte om att kunna stå emot ett fullskaligt anfall från Ryssland, det kommer vi aldrig att kunna göra. Däremot måste vi göra det så pass kostsamt (så kallad ”tröskel”) att ett anfall fördröjs så länge som möjligt. Ett modernt luftvärn i kombination med Meteor-bestyckade JAS39-E kommer att ge Sverige ett överläge i luftrummet, även mot nya Ryska luftkrafter. Artilleri för att skydda mot landsättning och sjöstyrkor.

Observera att jag enbart förespråkar försvar. Som neutralt land måste Sverige ha ett starkt sådant. Vad är frihet och demokrati om vi inte kan försvara den?
Vi får nu ser vad försvarsberedningen kommer fram till. Klart är att säkerhetsfrågorna kommer att bli en viktig del inför valet 2014.

Kommentarsfunktionen är stängd.

Drivs med WordPress | Tema: Baskerville 2 av Anders Noren.

Upp ↑